Syftet med min forskning var att ta reda på mer om min mammas släkt och få insikt hur det var att leva på 1800- talet i Norrland. Jag ville också se hur det var att vara fattig i 1800- talets Sverige. Jag har forskat fram en person i släkten.
Jag har använt frågeställningar som :
När?
Var?
Yrke och ekonomisk situation?
Hade han familj?
Hur var det att leva på 1800-talet?
Utifrån de här har jag forskat fram fakta om min person och sökt fakta om Sverige under 1800-talet.
Jag har använt Internet, skolböcker och kyrkoböcker på Landsarkivet i Vadstena. Vi har haft genomgångar i skolan om 1800-talet och vi har också sett filmer.
Jag har forskat i Landarkivet med hjälp av datorer och tagit reda på saker om min släkt.Jag har också frågat mamma om information om hennes mormor och morfar. Jag läst i skolböcker om 1800-talet och sett filmer.
Norrland
Det inte mycket fakta om Lycksele under den här tiden så jag skriver om Norrland.
Det var mycket fattigt under den här tiden. Många tusen dog av sjukdomar och undernäring. Emigration blev vanligare och flera valde att emigrera till USA. Man flyttade också till andra delar av Norden. Det ökade med tigare på gatorna.
Man säger att industrialiseringen i Sverige började på norrlands kusten. Man hade sågverk först vid vattnet men man kunde inte använda dem året runt för att när det blev is kunde inte vattenhjulet snurra och då gick det inte att producera virke. Men sedan kom ångmaskinen och då kunde man producera träplankor på vintern. Man flyttade in sågverken till städerna för att man kunde få fler som jobbade och arbetarna behövde inte gå så långt till sågverket.
Det var vanligt att arbetare på sågverken saknade fingrar. Andra industrier började växa som bryggerier.
Järnvägen var en stor utveckling. Man kunde transportera varor och människor snabbare,enklare, säkrare och längre sträckor.
Sveriges industrialisering
Den började runt år 1850 vid sågverken i Norrland.
Det var då man gick från ett jordbruksamhälle till industrisamhälle. Det var de rika som började tillverka varor för att sälja dem färdiga. Om man gjorde en tröja innan kunde man få gå till flera hus. En klippte fåren en spann ullen och en sydde tröjan. Gjorde man det här i en fabrik med fler arbetare kunde man få det effektivare och billigare. Det var de fattiga som flyttade in till städerna för att de inte hade råd med mark att odla på. Förut hade inte lön varit så vanligt så man visste inte som fatiig vad man kunde begära och vilka arbetsvilkor man skulle ha. Ägarna av fabrikerna kunde ge dålig lön och kunde tjäna mer pengar på det.
Man sålde trä till Storbritannien som gav pengar till ny teknik som ångmaskinen. Paper och papparesmassa blev stora och viktiga exportvaror. Sverige levde på att andra länder köpte råvaror men pengarna kom aldrig till folket så det var väldigt fattigt. Man ville sedan göra råvarorna mer värda. Man gjorde det i tre steg. Först så tog man hand om råvarorna. Sedan förädlade man dem för att sedan ta det tredje steget och sälja färdiga varor. Det tredja steget var det mest lönsamma. Än idag försöker många fattiga länder ta det tredje steget.
Fattigdomen var stor i Sverige. Stora familjer bodde på stora ytor och man hade ofta inneboende. Man arbetade långa dagar, runt tolv till tretton timmar. Det var väldigt vanligt med barnarbete. De fick springa små ärenden för fabriken. Det var mycker ekonomiskt för familjen som då fick mer pengar. Det försvann pga att skolor kom till,de ersattes av maskiner och att man började tycka att barn ska vara barn.
Lagar, brott och straff.
Det var mycket hårdare straff i Sverige på 1800-talet än vad det är idag. Då fanns det dödsstraff,böter och skamstraff. Vid avrättningar hölls stora fester. De första fängelserna kom på 1800-talet men det var vanligare med svrättningar och straffarbete.
Utomäktenskapliga förbindningar.
Det kallades lägersmål. Det var när två med varandra skaffade barn. Det kunde straffas med döden.
Husaga och barnaga.
Det var lagligt att slå barnen bara de inte dog.Om de dog så fick man betala böter. Men om ett barn slog en förälder så straffades barnet med döden. Männen fick slå sina fruar men inte misshandla dem. Idag är det förbjudet att slå barn och kvinnor men ändå händer det.
Det fanns inget socialsystem som tog hand om föräldralösa barn och fattiga människor som det finns idag. Då fick man gå ut och tigga och lämna sina barn på ett barnhus så de fick bo där eller komma till en annan familj som hade pengar. Pengarna var orättvist fördelade. När det gällde jordbruket så kunde en man äga en stor yta som han hyrde till bönderna. Sedan var det bara de rika kvar så de fattiga flyttade in till städerna och började jobba i fabriker.
Det fanns flera folkrörelser. En var nykterhetsrörelsen. Drickandet blev ett större problem i Sverige. Man kunde få sin lön i sprit istället för pengar. De ville ha bort det och få ett nyktert folk.
En annan var arbetarrörelsen som hjälpte arbetare att få bätter rättigheter. En tidigare variant av fackföreningen som finns idag.
Emigrationen.
När industrialismen startade blev flera fattiga utan jord att odla på . Då flyttande till andra länder för de kunde få mark och börja på ett nytt liv där.
Jämförelser.
I dagens Sverige finns det fortfarande fabriker men de flyttas till andra länder för de har billigare arbetskraft. Man har inte kommit så långt som Sverige och de är där vi var för hundra år sedan.
Det är vanligare med böter och fängelsestraff nu än var det var då. Dödsstaraff har förbjudits. Barnaga har förbjudits i Sverige och i flera andra länder. Men det är fortfarande lagligt i vissa länder. Även fast det är olagligt förekommer det här i Sverige också.
Skolan har blivit ett måste. Man har skolplikt idag som betyder att man måste gå i skolan. Det fanns inte förut. Det är ett måste att gå i skolan så man får jobb. Förr kunde man alltid jobba i en fabrik för det fanns alltid jobb. Idag gnäller man för man måste gå i skolan, förr var det något bra att gå i skolan. Skolan har också utvecklat Sverige att bli ett land som tar hand om sina invånare. Det var vanligt att barn arbetade isället för att gå i skolan eller att dem gjorde båda. Först gick de i skolan och efter gick de till jobben. Ibland kunde de sova över på fabrikerna för att jobba tidigt på mornarna innan skolan.
Det finns inte så många fattiga idag för att socialen hjälper dem att få en bostad och de kan få ett jobb.
Jag har undersökt och forskat fram fakta om Anders Salo i min släkt.
Anders Salo Föddes år 1870 i Borga i Finland och dog år 1926 i Lycksele. Han levde när industrialiseringen tog fart.
Anders var tillsammans med Hildur Elisabeth Andersson som fick flera barn. De fick en son som hette Oskar. Han var en oäkting som betyder att han var född utanför äktenskapet. Det kunde straffas hårt men Hildur och Anders klarade sig undan. Anders hade också en familj i Finland men det visste man inte om i Sverige. De bodde på Kyrkoplatsen i Lycksele.
Han kom till Lycksele från Finland. Han flydde över isen för han dödat en ko. Han levde i Sverige och skaffade familj. Under sin tid i Sverige bodde han på kyrkoplatsen där han träffade Hildur Elisabeth Andersson. De skaffade sig flera barn bland annat Oskar Salo. År 1915 utvandrade han till Usa. Han arbetade som murare. Han kom tillbaks senare och ligger begravd i Lycksele.
De hade inte jättebra med pengar. Murare var inte ett välbetalt yrke. När Anders utvandrade blev det genast tuffare för familjen. De var många och Hildur tjänade inte mycket pengar.
Under atbetets gång har jag lärt mig mycket tex hur man släktforskar. Att kunna ta reda på så mycket om sin släkt genom böcker och datorer är väldigt häftigt. Det har varit roligt att skriva om 1800-talet och jag har lärt mig mycket genom böcker,olika genomgångar och filmer. Jag valde att släktforska för att ta reda på mer om min släkt och att det verkade intressant. Arbetet har varit roligt och utmannande. Att skriva arbetet efter en viss mall var lite svårt i början men det blev lättare ju mer man skrev.
Jag har valt att släktforska. Jag har fått svar på mina frågor och kunnat skriva om dem på ett bra sett. Jag tycker att det har varit intressant och att man lärt sig mycket om 1800-talets Sverige. Hur det utvecklades från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Hur Sverige har gått från ett fattigt land till ett rikt land och blivit ett av världens mest IT utvecklade länder. Vilken betydelse skolan har och har haft i Sverige genom åren så att vi kunnat bli ett rikt land med bra löner. Jag tycker att arbetet har varit roligt och givande.
Här kommer en källförteckning och en diskussion om källor. Vad bör man fråga sig själv och tänka på.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Norrland#Modern_tid_.281789.E2.80.93nutid.29
http://www.historiesajten.se/handelser2.asp?id=27
Böcker:
Levande Historia sid 257 – 265 Kapitel Sverige blir industriland.
Kyrkoböcker vid Landsarkivet i Vadstena.
Genomgångar.
Filmer.
När man söker information på nätet och i böcker ska man alltid tänka på om det är sant. Man ska alltid försöka att jämföra mellan olika källor och se om det är lika. En källa kan skriva att Antiken började 3000 f.kr och en anna att den började 2000 f.kr så man ska alltid tänka på att kolla med andra källor och ta fakta från flera olika istället för en och kan då få mer fakta men också bättre fakta. Frågor man alltid ska tänka på:
Stämmer det?
Är det rimligt?
Vad säger andra källor?
Man ska inte bara leta fakta på internet utan också i böcker för där har personer som forskat på områden hjälpt till med boken och få den att bli mer exakt med fakta och årtal.
