Genom att titta i en läkarväska från 1800-talet kan man få en bild av hur en läkare arbetade och vad som har förändrats de senaste 150 åren. Dessa instrument har tillhört Regementsläkare Wilhelm Westring (1835-1914) och finns på Blekinge museums föremålsmagasin i Rosenholm.
Ett skrin med spruta och två kanyler (Blm 15 952_8) Jämför med de sprutor som används idag.
Skrin med ådersnäppare (Blm 15 952_2)
Det var med detta instrument man tog hål på huden för att tappa kroppen på blod. Att åderlåta för att bota sjukdomar ska Sveriges läkare ha slutat med 1850. Så varför finns den bland Regementsläkare Wilhelm Westrings instrument?
Detta står bara beskrivet som Instrument. Det är strax över 20 cm långt. Vad kan det vara?
Eller det här 12 cm långa instrumentet. Vad kan det ha använts till? Vi vet faktiskt inte! Kanske kan ni hjälpa oss att ta reda på det?
Läkare skrev journaler, precis som idag. Provinsialläkarna som var anställda av staten skrev varje år rapporter över antalet sjukdomsfall, vaccinationer och kostnader. Många av dessa rapporter finns bevarade och en del av dem kan du hitta i medicinhistoriska databasen.
Här ser du exempelvis vilka sjukdomar som drabbade Jämshög under 1891. Du ser att den dödligaste sjukdomen det året var mässlingen som 33 personer dog av. Den näst dödligaste sjukdomen det året var scharlakansfeber.
Vad betyder strypsjuka och frossa? Varför är vissa sjukdomar inte längre farliga? Här finns mycket att forska vidare om.
De här protokollen är renskrivna och därför lättlästa. Originalen ser ut så här.
På medicinska databasen kan du själv söka bland provinsialläkarnas berättelser. Det gör du genom att gå in på Källor på den här sidan och sedan Arkiv. Där kan du bläddra fram Medicinhistoriska databasen.
Upplagt av Sigrid Oldenburg, kulturarvspedagog Region Blekinge
sigrid.oldenburg@regionblekinge.se
