Efter en sen kväll på en av stadens krogar vandrade den före detta guldsmedsarbetaren Johan Henrik Selggren hem till arbetsinrättningen där han för tillfället var bosatt. I sitt onyktra tillstånd överföll han plötsligt en av de andra som var bosatta på arbetsinrättningen, Loth-Johansson, med en hammare. Attacken blev våldsam och tillståndet var länge kritiskt för Loth-Johansson och i samband med detta dömdes Johan Henrik Selggren för mordförsök.
Den 26 juni 1902 avkunnades domen för Johan Henrik Selggren vid Vadstena Rådhusrätt, straffet blev 6 år för mordförsök att avtjänas i fängelset på Långholmen i Stockholm. Vid tiden för brottet var Sellgren folkbokförd som ensamstående på arbetsinrättningen i Vadstena, Sjögatan, gård nr: 19. Johan Henrik Selggren var född 1830 i Tegneby församling, som hör till Göteborgs- och Bohusläns län.
I den här databasen http://sok.riksarkivet.se/frigivna-straffarbetsfangar kan man söka på straffarbetsfångar mellan åren 1876- - 1925. Uppgifterna kommer från Fångvårdsstyrelsens arkiv över frigivna straffarbetsfångar som har skannats och registrerats in. Uppgifterna från registerkorten, över fångarna, är sökbara och kopplade till de skannade bilderna av källdokumenten. Registerkorten innehåller fotografier på de frigivna fångarna samt information om datum för ankomst till fängelset, namn, födelseår, yrke, hemort, brottets art, typ av straff, datum för när domen föll, m.m. Med hjälp av datumet för domen hittar man sedan domen i domboken betydligt lättare. I domboksmaterialet kan man ofta ta del av mer spännande uppgifter i samband med att ett brott har begåtts.
Det är framför allt registerkort över dömda män som finns registrerade. Dessutom är det framför allt personer som fått ett straff längre än ett år som finns registrerade i databasen.
Domböckerna är en mycket viktig och upplysande källa om man vill lära känna den som blivit dömd. Domböckerna innehåller oftast mycket detaljerade uppgifter om den dömde personen, inte sällan inkallades vittnen som kände den tilltalade och som beskrev hur hen var som person. http://sok.riksarkivet.se/nad
Att hitta en person i en dombok är heller inte särskilt svårt, bl a noterade alltid prästen om en av hans församlingsbor hade blivit dömd för ett brott. Detta skrevs sedan ned i den s k husförhörslängden eller församlingsboken som den kallades efter 1895. Den här noteringen följde sedan med en lång tid efter att personen blivit dömd. I noteringen framgår oftast när personen blivit dömd, av vilken häradsrätt eller rådhusrätt samt brottets art. Man kan också söka via de så kallade saköreslängderna som återfinns längst bak i domboken. Här framgår vad brottet består av, vilket målnummer den tilltalade har samt vem som fått böterna. De som dömdes för allvarligare brott finns dock inte upptagna i saköreslängden.
Saköreslängder kommer av ordet sak. Någon för upp en sak till domstol för rättslig prövning. Saköreslängder är en förteckning över de böter som utdömts under en viss session eller för städerna en viss månad. Saköreslängder har i olika former funnits ända sedan 1500-talet och framåt.
Den dömande instansen, häradsrätten, hade att röra sig inom sitt tingslag. Det förekom dock att flera härader slogs samman för att bilda ett tingslag men även att stora härader delades upp i flera tingslag. Häradet var dock den vanliga rättsliga geografiska indelningsenheten i södra Sverige. Häraderna var i sin tur indelade i socknar/församlingar vilka även var kyrkliga indelningsenheter. På landsarkivet i Vadstena förvaras register över samtliga församlingar i vårt distrikt som visar under vilken tid en häradsrätt eller rådhusrätt var gällande för respektive församling
Den domare som var chef för en häradsrätt hade titeln häradshövding och dömde tillsammans med den av 12 ledamöter sammansatta nämnden. De s k nämndemännen kallades ibland, anspelande på deras antal, tolvmän och var i regel framgångsrika storbönder bosatta i den aktuella domsagan. Häradsrätterna och rådhusrätterna fanns kvar till 1970 för att sedan året därpå bytas ut till tingsrätterna. Här kan du hitta ännu fler databaser, extra länkar och digitaliserade arkiv. http://sok.riksarkivet.se/specialsok
