Platengymnasiet 2014-05-26
Släktforskning
Med fokus på föräldrarna
Författare: Rebecca Larsson
Klass: SA12A
Handledare: Camilla Prytz
Sammanfattning av arbetet:
Syftet med det här arbetet var att ta reda på min släkts historia. Jag har även forskat om böndernas liv från 1700-talet till början av 1900-talet, just för att sätta mig in i min släkts historia. Jag har tagit reda på var mina släktingar bodde samt vad de har haft för yrken. Jag har använt mig av olika elektroniska källor främst webbsidan Ancetry.se.
I resultat delen har jag utgått från mina stamfäder Ylva Linnea Pettersson och Folke Sigurd Valter Pettersson. Sedan har jag fortsatt med att forska utifrån dem och deras släkt. Jag har lagt mest fokus på föräldrarna, valet av yrke och var de har bott. I resultat delen finns det även ett kapitel om böndernas liv mellan 1700-till 1800-talet och även ett kapitel om kvinnornas del i det svenska jordbruket från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet.
Den viktigaste slutsatsen jag har kommit fram till i diskussions är att de flesta av de personerna jag undersökt, har arbetat med något inom jordbruket. Antingen som dräng, piga eller under lagen om legostadgor.
Innehållsförteckning
1 Inledning
1.1Bakgrund
1.2 Syfte och frågeställning, avgränsning
1.3 Material och metod
1.4 Definitioner
2 Resultat
2.1 Städerna mina anfäder kom ifrån
2.1.1 Skänninge
2.1.2 Västra Stenby
2.2 Släkten Andersson
2.3 Släkten Pettersson
2.4 Böndernas liv
2.4.1 Bondesamhället på 1700- och 1800-talet
2.4.2 Kvinnorna i det svenska jordbruket
3 Diskussion
3.1 Diskussion om släkten Andersson
3.2 Diskussion om släkten Pettersson
3.3 Avslutande diskussion
4 Referenslista
Elektroniska källor
Övriga källor
Lästips
Bilagor
Bönderna hade ett hårt liv på slutet av 1800-talet. Ägde man ingen gård arbetade man antingen som piga, dräng eller under lagen om legostadgor. Eller så hade man flyttat in till staden och arbetade inom industrin.
Kvinnornas arbete på gården var oftast att ta hand om hushållsarbetet och textilarbetet. Fram till slutet av 1800-talet var mjölkningen av korna kvinnans främsta arbete. Elin Karolina Gustafsson var en av de kvinnor som under 1800-talet hade hand om mjölkproduktionen på gården som hon bodde på tillsammans med hennes man Oskar och deras barn.
På en vanlig gård bodde oftast husbonden, husfrun, eventuellt några av deras barn samt några pigor eller drängar. Gifte målet för bönderna inträffade ganska sent för att var 1700- och 1800-tal, kvinnorna var ca 25år och männen var ca 30år när de gifte sig.
1.2 Syfte och frågeställningar, eventuell avgränsning
Syftet med det här arbetet är att undersöka min släkt. Jag har valt att undersöka både min gammelmormor och gammelfarfars släkt ca 150 år tillbaka från vår tid. I denna undersökning har jag avgränsat mig mellan årtalen 1920- till 1840-talet och jag har lagt mest fokus på mina släktingars föräldrar.
· Vilka städer kom mina anfäder ifrån?· Vad har mina släktingar haft för livshistoria? · Vad hade mina släktingar för yrken?· Hur var böndernas liv under 1800- och 1900-talet? Det här vill jag undersöka för att undersöka mina släktingars yrken.
I detta arbete har jag använt mig av olika elektroniska källor för att sätta mig in i mina släktingars liv. Jag har använt mig av den digitala forskar salen på Riksarkivet samt tagit fakta från hemsidan Ancestry.se. På webbsidan har jag lånat en släktings konto som redan har släktforskat där jag tagit mycket information ifrån. Jag har även använt mig av so-rummet:s hemsida för att fördjupa mig i mina släktingars yrken. Samt läst ett stycke om kvinnornas liv inom jordbruket, ur boken ”Det svenska jordbrukets historia” som är publicerad på KSLA:s hemsida.
Eftersom det var mycket svårt att hitta fakta om min gammelmormors släkt så har jag även intervjuat min farmor för att få en djupare inblick.
Jag har försökt att använda mig av så säkra källor som möjligt och försökt att inte använda mig av t.ex. wikipedia. Jag har som sagt använt mig av so-rummet:s hemsida, den kan vara lite opålitlig men det är bättre att använda den istället för wikipedia eller Flashback.
På min släktings konto på, Ancestry.se, vet jag att källorna är säkra eftersom att källorna är hämtade från Sveriges riksarkiv.
Socken – är en församling eller landskommun[1].
Oäkta barn – är ett begrepp som användes förr för att tala om att det var ett barn utom äktenskap[2].
Tbc – Tuberkulos är en infektionssjukdom som orsakas av en bakterie. Tidigare har man kallat Tbc för lungsot. En person som har tuberkulos hostar mycket och sprider därmed bakterier till personerna i sin omgivning. Bakterierna angriper lungorna och lungsäckarna. Det kan även spridas till andra organ genom blodet. Sjukdomen behandlas främst med antibiotika[3].
Torvfabriksägare – En person som äger en torvfabrik. Torv är ett slags bränsle[4].
Hemmansägare – Är en bonde, gårdsägare[5].
Fattighuset – En plats där fattiga och gamla människor fick bo[6]
Dräng – Var förr ett annat ord för jordbruksarbetare. Drängen arbetade för en bonde eller en godsherre där han utförde de grövre sysslorna[7].
Statdräng – En dräng som jobbar på en gård och får betalt av mat ex. ägg, mjölk m.m.
Komministerboställe – Ett hus som tillhörde kyrkan. Där kunde prästen bo samt människor som arbetade på markerna runt omkring.
Tegar – en bit åkermark
2.1.1 Skänninge
Staden Skänninge ligger 8 km norr om Mjölby. År 2011 hade staden 3140 invånare.
I området finns verkstads- och träindustri samt småindustri som vuxit fram i anslutning till jordbruken omkring staden.
Skänninge hade sin storhetstid under andra hälften av 1200-talet och 1300-talet. Pågrund utav att staden var omgiven av stormannagods och Kungsgårdar blev Skänninge en central punkt för handeln på Östgötaslätten. Orten var under denna tid viktig för politiska och kyrkliga möten [8]. År 1237 fick Skänninge Sveriges andra brödrakloster. Därefter, under senare delen av århundradet, tillkom fler institutioner bl.a. ett systrakloster[9].
2.1.2 Västra Stenby
Västra Stenby är en f.d församling i Motala kommun, Östergötland[10]. År 2000 hade socken, där även Fågelstad ingår, ca 700 invånare. Västra Stenbys socken kallas Kälvestens socken och har ett medeltida ursprung.
Västra Stenby socken ligger söder om Motala, socken är en uppodlad slättbygd. Den är känd för sina sex gravfält från järnåldern. Två runristningar är kända[11].
Ylva Linnea Andersson föddes den 20 augusti 1916 i Skänninge. Hon var dotter till Karl Johan Andersson och Signe Maria Andersson[12]. Hennes föräldrar dog tidigt, hon fick hon flytta till hennes faster i Rinna där hon fick arbeta som piga. Senare i livet arbetade hon som bagerska[13].
Nionde april 1940 gifte sig Ylva Linnea Andersson med Folke Sigurd Pettersson. Därmed fick hon efternamnet Pettersson. Tillsammans fick de två barn, Inga-Lill och Anita Pettersson. Familjen bodde tillsammans i Motala tills Ylva 9:e maj 1987 dog av hjärntumör[14].
Ylvas pappa Karl Johan Andersson var ett av 6 syskon. Han var son till Anders Petter Gustafsson och Helena Sofia Söderberg. Karl föddes 7:e maj 1880 på Styra Östergård. Under sitt liv bodde han på flera olika platser var av Varv, Bjälbo trädgård, Marsta och Skänninge. Han arbetade som gruslastare och han gjorde även värnplikt.
November 1909, vid 29 års ålder gifte han sig med Signe Maria Karlsson. Tillsammans med deras fem barn bodde de i Skänninge[15]. I ett litet hus med bara ett rum och kök[16]. Karl och Signe fick sex stycken barn. Var av ett barn avled efter 7 dagar, Lilly[17].
Den 13:e mars 1927 på Karlsborgskärret i Skänninge avled Karl av Tbc, 46 år gammal[18].
Karls pappa, Anders Petter Gustafsson föddes 28 oktober 1845 i Styra, Östergötland. År 1880, 23 mars gifte han sig med Helena Sofia Söderberg. Då var Anders 34 år gammal. 21 år senare, vid 55 års ålder dog Anders[19].
Hans fru Helena Sofia Söderberg föddes 18 september 1852 i Bengtstorp, Laggarps ägor, Åsbo, Östergötland. Hon var ett så kallat ”oäkta” barn.
Innan Helena vid 27 års ålder gifte sig med Anders Petter Gustafsson bodde hon på flera olika platser bl.a. Åsbo, Ekeby och Varv.
Innan giftemålet med Anders fick hon ett annat barn tillsammans med en annan man.
Helena dog 1910, vid 58 års ålder. Vid hennes död efterlämnade hon sig sex barn, var av en, Karl Johan Andersson[20].
Ylvas mamma, Signe Maria Karlsson var dotter till Carl August Carlsson och Johanna Matilda Strömberg. Signe föddes 17 december 1889 i Östa Elgsjö, i Bjälbo, Östergötland. Signe hade två syskon Ernst och Carl. Hon flyttade från Bjälbo vid 3 års ålder till Ramstad, Östergård. Vid 17 års ålder flyttade hon till Örnstorp där hon arbetade som piga. I Örnstorp arbetade hon som piga tills hon 9:e november 1909, 19 år, gifte sig med Karl Johan Andersson och blev hans hustru. Tillsammans bodde de med deras barn i Skänninge. År 1929 på kolmårdssanatoriet, vi 39 års ålder, dog Signe av lungtuberkulos, sammas sjukdom som hennes man dog av[21].
Signes föräldrar hette Carl August Carlsson och Johanna Matilda Strömberg. Carl föddes 24 oktober 1848 i Östra Elgsjö, Bjälbo, Östergötland. Carl gifte sig med Johanna den 14:e oktober 1883 i Bjälbo. Han var då 34år gammal. Carl August Carlsson var lantbrukare på Östra Elgsjö skattegård i Bjälbo. I Bjälbo levde han tills han blev 44 år gammal då han flyttade till Ramstad Östergård. När han avled finns inget direkt datum på. Carl August Carlsson dog troligen efter år 1920, vid ca 72 års ålder[22].
Carls fru Johanna Matilda Strömberg föddes 2 september 1860 i Slaka, Östergötland.
Från år 1869 till år 1877 var hon bosatt i Vikingstad. Innan Johanna flyttade till Bjälbo 1881 bodde hon i Sjögestad.
Johanna gifte sig med Carl 14:e oktober år 1883, vid 23 år ålder. Därefter bodde hon i Bjälbo, bortsett från de sex åren hon bodde i Ramstad, östergård. Johanna blev 52 år, den 15:e februari 1913 dog hon av en bröstsjukdom[23].
Folke Sigurd Valter Pettersson föddes 24 december 1917 i Västra Stenby, Östergötland. Han var son till Oscar Fredrik Pettersson och Elin karolin Gustafsson.
Folke hade tre biologiska syskon, Astrid, Margit och Halvar, och två halvsyskon Bengt och Sara[24]. Folke gick på skolan i Hamra, som låg strax utanför Motala. När han avslutat skolan började han arbeta på Lindquist verkstäder. Därefter arbetade han på Motala verkstad som chaufför och sedan arbetade han på elektrolux[25].
Det sägs att Folke och hans bror, Holger var dåtidens charmörer. Inga-Lill Larsson berättar: ”Holger och pappa hade bil tidigt, de brukad åka in till Vadstena för det var där alla vackra damer bodde. Maja bodde i Vadstena och hon har berättat att alla tjejer sprang ut och väntade vid Vadstenavägen när ryktet gick att ”Norsten pojkarna” var på väg”.
9:e april 1940 gifte sig charmören Folke Sigurd Valter Pettersson med Ylva Linnea Andersson[26]. Tillsammans fick de två barn, Inga-Lill och Anita Pettersson.
Folke blev änkling när hans fru Ylva gick bort av hjärntumör 9:e maj, 1987[27]. Folke blev 80 år. Han dog 10:e november 1998 i Motala[28].
Oskar Fredrik Pettersson och Elin Karolina Gustafsson var Folkes föräldrar[29]. Oskar var Viktor Pettersson och Klara Christina Larsdotters enda barn.
Oskar föddes 11:e oktober 1886 i Hagalund, strax utanför Motala[30][31]. Han bodde i Vadstena tills han år 1907 gifte sig med Elin Karolina Gustafsson. Giftermålet ägde rum 29:e oktober, då var Oskar 21år. År 1919 flyttade han till Västra Stenby. Där arbetade han som torvfabriksarbetare. Innan dess bodde han bl.a. i Örberga och Rogslösa. År 1924 flyttade han till Nyckelby Lillgård i Västra Stenby där han var Hemmansägare[32]. Han arbetade på gården och sålde mjölk och ägg inne i staden[33]. Under hans liv arbetade han även som statdräng och han gjorde vänplikt. Oskar Fredrik Pettersson avled 6:e oktober 1953, han blev 66 år gammal[34].
Oskar Fredrik Pettersson var det enda barnet till Viktor Pettersson och Klara Christina Larsdotter. Viktor Pettersson föddes 11:e oktober 1840 i Askersund, Örebro län. Han var ett av fyra barn. Han bodde i Askersund tills han var 60 år gammal.
År 1900 flyttade han till Västra Stenby. 10 år senare, 1910, flyttade han till Piltorp i Västra Stenby. Där han bodde i en liten stuga, marken runt omkring hyrde han ut. Viktor gick bort 19:e juli 1927, han blev 86 år gammal.
Det är inte klart om Viktor och Klara någonsin gifte sig men de fick i alla fall ett barn tillsammans, Oskar Fredrik Petterson. Folkes pappa[35].
Klara Christina Larsdotter föddes 2 mars 1855 i Västra Stenby, Östergötland. Det är oklart hur hennes liv var. Hon var maka till Viktor Pettersson och tillsammans fick de ett barn, Oskar[36].
Elin Karolina Gustafsson var mor till Folke Sigurd Valter Pettersson. Elin föddes 11 december 1883 i Bjälbo. Hon var dotter till Gustaf Alfred Wall och Clara Mathilda Carlsdotter.
Elin bodde i Bjälbo tills hon var 16 år. Vid 16 års ålder flyttade hon till Axstad Östergård, Högby, Östergötland där hon arbetade som piga. Därefter bodde hon i Norrby Vestergård i Högby och Gosarb i Mjölby, Östergötland innan hon gifte sig med Oskar Fredrik Pettersson. Giftermålet ägde rum i Mjölby 29:e oktober, 1907, då var Elin 23 år.
Därefter bodde de tillsammans i Örberga, Roglösa och Sjökumla innan de bosatte sig i Västra Stenby[37][38]. Tillsammans bodde de på Norstens gård. Där mjölkade Elin korna, sedan tog Oskar med sig mjölken in till staden där han sålde den[39].
Elin hade sedan innan äktenskapet med Oskar, två barn, Bengt och Sara. Tillsammans med Oskar fick hon fyra barn, Astrid, Margit, Halvar och Folke Sigurd Valter Pettersson.
Elin Karolina Gustafsson avled 20:e december 1976 i Västra Stenby, Östergötland. Hon blev 93 år gammal[40].
Elins far Gustaf Alfred Wall föddes 9:e juli 1859 i Glänås, Svanshals, Östergötland. Under hans år som nyfödd åkte han tillsammans med sin mamma, nybliven änka och sina två syskon, in på fattighuset[41][42].
Därefter bodde han kvar med sin familj i Svanshals tills han vid 17år ålder flyttade till Rök, Östergötland. Därefter bosatte han sig i Sjuntorps Östergård i Bjälbo, Östergötland där han arbetade som dräng.
År 1881, 11:e september gifte han sig med Clara Mathilda Carlsdotter. Gustaf var då 22 år.
Efter giftermålet bosatte han sig på fler olika platser. Bl.a. bränntorp i kristberg, Östergötland där han arbetade som statdräng och Marstad komministerboställe i Bjälbo, Östergötland. Innan Gustaf avled 1907 arbetade han som torv packare i Motala och som statdräng i Bränntorp och Åstorp. Gustaf Alfred Wall avled 11:e november 1907 i kristberg, Östergötland. Han blev 48 år gammal[43].
Gustaf Alfred Wall var gift med Clara Mathilda Carlsdotter.
Clara Mathilda Carlsdotter föddes 4:e december 1855 i Bjälbo, Östergötland. Hon gifte sig med Gustav 11:e september 1881. Då var Clara 25 år gammal. Tillsammans med Gustaf fick de fem barn, var av en Elin Karolina Gustafsson. Clara hade även ett så kallat ”oäkta” barn sedan innan äktenskapet.
Clara och Gustav flyttade tillsammans till Motala och Bränntrop innan de bosatte sig i Åstorp, Kristberg, Östergötland[44][45].
Clara Mathilda Carlsdotter avled 11:e november 1907. Hon blev 51 år gammal[46].
Under 1800-talet genomgick samhället stora förändringar, både ekonomiskt och politiskt.
Människans levnadsvillkor förändrades kraftigt i och med den industriella revolutionen[47].
Böndernas tegar slogs ihop till större marker vilket gjorde att jordbruket blev mycket mer effektivt än tidigare och man kunde därmed försörja fler människor. Bönderna blev tvungna att flytta ut till nya jorda vilket splittrade många byar och flera bönder blev arbetslösa. Många bönder lämnade då landsbygden och flyttade in till städerna där de kunde arbeta inom industrin[48].
Uppkomsten av urbaniseringen gjorde att städerna växte sig kraftiga under hela 1800-talet och framåt. Industrialiseringen av samhället ledde till att den ekonomiska uppbyggnaden förändrades. Människor hade tidigare använt sig av naturhushållning men nu intog lönearbete och penningekonomin[49].
I och med industrialiseringen uppstod arbetsklassen. Deras förhållanden var ofta väldigt dåliga, de flesta fick utstå fattigdom, trångboddhet, dålig arbetsmiljö och barnarbete[50].
2.4.1 Bondesamhället på 1700- och 1800-talet
På en gård bodde ofta några drängar, några pigor samt husbonden, husfrun och deras barn. Ju äldre barnen blev desto mindre pigor och drängar behövdes på gården, dessa jobb kunde barnen ta istället[51].
Bönderna gifte sig ganska sent, oftast var kvinnorna 25 år eller äldre och männen vid 30år. Oftast gifte man sig inte av kärlek, utan var man kom ifrån och hur stor gård familjen hade var vikigare[52].
Människor som bodde i torp och backstugor hade inget tjänstefolk utan arbetade för andra. Något som var väldigt vanligt mellan 1600- och 1900-talet var legostadgor, det var en lag som reglerade förhållandet mellan tjänstefolket och bonden. Då arbetade man på någon annans gård för en liten lön. Förutom lönen fick man även husrum, mat och klädesplagg. Varje år hade man en så kallad slankvecka eller frivecka det var då tjänstefolket bytte tjänst. Drängen eller pigan hade en hel vecka på sig att byta tjänst och bostad. Oftast var det till någon av gårdarna i närheten[53].
2.4.2 Kvinnorna i det svenska jordbruket
Ur boken ”det svenska jordbrukets historia” (del 4, s.310-315) skriver kungl. Skogs- och landsbruksakademin om hur det var för de svenska kvinnorna inom jordbruket mellan år 1870 till år 1945. Kvinnornas främsta arbete var hushållsarbetet och textilberedningen. I slutet av 1800-talet hade de flesta husmödrar oftast hand om mjölken på gården, ibland hände det att männen mjölkade korna. I och med att mjölkproduktionen växte och blev snabbt mycket betydelsefull för gårdens ekonomi, gjorde att männens intresse ökade för kvinnans arbete[54].
Man kan se genom statistik att de blir fler och fler män som börjar mjölka korna, det beror inte bara på att de tog ifrån kvinnornas jobb utan även att det var brist på kvinnlig arbetskraft under slutet av 1800-talet, början av 1900-talet. Det sägs att det var brist på kvinnlig arbetskraft beror på att kvinnan hade en lång dag, både med hushållet samt jordbruket och där med inte orkade ta hand om alla sysslor så som att mjölka kor, hämta ägg, utfodra djuren samt hjälpa till på resten av gården. Dock hade inte alla jordbruk råd att ta bort eller mekanisera kvinnoarbetet från jordbruket[55]
Min avsikt med resultatet är att diskuterade det jag kommit fram till om mina släktingar samt knyta samman det med hur böndernas liv var på 1800-till 1900-talet. Jag ska även försöka göra en kort jämförelse mellan de båda släkterna.
Ylva Linnea Andersson föddes i Skänninge, staden som tidigare under 1200- och
1300-talet varit viktig för de kyrkliga och de politiska mötena. Ylva verka ha haft en jobbig barndom i och med att hennes föräldrar gick bort tidigt i Tbc. Men även om hon hade haft en jobbig bakgrund så verkar hennes liv ha blivit väldigt bra ändå. Hon arbetade som bagerska, var gift med Folke och fick två barn Inga- Lill och Anita.
I helhet så verkar det som att hela släkten Andersson ha haft ett yrke inom jordbruket. Och de flesta hade stora familjer med många barn. Ylvas mamma och pappa, Karl och Signe, fick tillsammans sex stycken barn. Karl var även han själv ett av sex stycken barn.
Det är många i Andersson släkten som har bott på fler olika platser. Bl.a. Karl Johan Andersson och hans fru Signes mamma, Johanna Matilda Strömberg. Detta beror antagligen på att de arbetade under lagen om legostadgor. Då man jobbade på en gård mot betalning, mat och husrum. En gång om året var det frivecka då hade tjänste folket en vecka på sig att byta tjänst. Detta kan vara en av anledningarna till varför det flesta har bott på så många olika platser. Carl August Carlsson och hans fru Johanna Matilda Strömberg bodde även på fler olika platser, de arbetade förmodligen också efter lagen om legostadgor.
De flesta i släkten Andersson blev runt ca 50 år. Detta kan bero på att de levde ett hårt liv i och med att de hade tunga arbeten, så som lantbrukare och piga. Den som blev äldst var Signes pappa Carl August Carlsson, det finns inget exakt datum på när han dog men man tror att han blev runt ca 72 år gammal.
Släkten har även haft otur med svåra sjukdomar. Ylva Linnea Pettersson dog av hjärntumör, hennes föräldrar Signe och Karl Andersson dog, båda, av Tbc. Signes mamma, Johanna Matilda Carlsson dog av en bröstsjukdom.
Till skillnad från Ylva fick Folke en tryggare barndom i och med att hans föräldrar var vid liv. Folke hade bil vilket tyder på att de hade pengar så de klarade sig.
I Pettersson släkten hade några jobb inom industrin. Folke arbetade som chaufför på Motala Verkstad och senare arbetade han på Electrolux. Folkes pappa, Oskar Fredrik Pettersson arbetade även han ett tag inom industrin, som torvfabriksarbetare. Senare blev han hemmansägare på Nyckelby gård i Västra Stenby. Där han tog hand om gården och sålde ägg och mjölk i staden. Han arbetade alltså både inom industrin och inom jordbruket.
Annars så arbetade de flesta inom jordbruket. Oskar Pettersson som arbetat som torvfabriksarbetare har även arbetat som statdräng. Hans pappa, Viktor Pettersson bodde, under hans slutsked i livet, på en gård där han hyrde ut marken.
Oskars fru Elin Karolina Pettersson började som 16 åring arbeta som piga. Senare jobbade hon på Norstens gård där hon bodde tillsammans med Oskar. Elin mjölkade korna på gården, det var en vanlig kvinnosyssla i slutet av 1800-talet. Elins pappa arbetade som dräng på Sjuntorps Östergård, även han har arbetat som torv packare.
De flesta arbetade inom jordbruket även om industri jobben började bli fler i och med industrialiseringen.
De som flyttat runt mest i släkten var Oskar Fredrik Pettersson, Elin Karolina Gustafsson och hennes far Gustaf Alfred Wall. Det kan vara så för att de förmodligen arbetade under lagen om legostadgor.
De flesta personerna jag har undersökt ur släkten Pettersson har levt relativt länge. Det var Elins föräldrar, Gustav Alfred Wall och Clara Matilda Carlsdotter som dog tidigt. Varför just Gustav avled vi 48 års ålder går nog att förklara.
Som ettåring hamnade han tillsammans med hans mamma, på fattighuset. Under hela sitt liv flyttade han runt mycket och arbetade som dräng, troligen på fler olika ställen. Han hade förmodligen ett hårt liv som tog på hälsan.
Om man ska jämföra släkterna med varandra tror jag att släkten Andersson har haft det svårare än släkten Pettersson. Ylvas föräldrar gick bort tidigt, hon och hennes syskon blev föräldralösa. De flesta i släkten dog tidigt och många hade kämpiga sjukdomar.
Medan släkten Pettersson levde relativt länge och ingen hade någon speciellt svår sjukdom, vad jag kunde hitta. Antingen hade de tur i livet eller god hälsa som gjorde att de kunde leva länge.
Vad jag kan säga om de personer jag undersökt är att nästan alla har bott på olika ställen runt om i Östergötland. Det är bara Oskars pappa, Viktor Pettersson som bodde i Askersund, Örebro län.
Jag tycker det har varit väldigt intressant att forska om min släkt eftersom att det är så personligt. Det jag ville främst ta reda på var vilket yrke alla mina släktingar hade och det har jag lyckats ganska bra med. Jag vet inte riktigt vad alla personer hade för yrken men jag vet att de flesta arbetade inom jordbruket.
Vad jag tyckte var svårt med arbetet var att hitta fakta om alla olika personer. Men när jag fick material av min släkting gick det genast mycket bättre.
Om jag skulle ha fått gjort om mitt arbetade hade jag förmodligen inriktat mig mer på barnen och hur barnens liv var under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. För jag tror att det hade varit väldigt intressant.
Mitt arbete får man gärna ta hjälp av. Om någon skulle vilja fortsätta kan man använda sig av fakta i mitt resultat. Man kan använda fakta som utgångspunkt och sedan forska om barnen eller fortsätta forska där jag har stannat.
Elektroniska källor
http://www.synonymer.se/?query=socken&SOK=s%C3%B6k (2014-05-18)
http://sv.wikipedia.org/wiki/O%C3%A4kta_barn (2014-05-18)
http://www.ne.se/enkel/tuberkulos?i_h_word=tbc (2014-05-18)
http://www.synonymer.se/?query=torv&SOK=s%C3%B6k (2014-05-18)
http://www.synonymer.se/?query=hemmans%E4gare (2014-05-18)
http://www.ne.se/lang/fattighus (2014-05-18)
http://www.ne.se/enkel/dr%C3%A4ng (2014-05-18)
http://skanninge.com/historia.html (2014-04-22)
http://www.ne.se/lang/sk%C3%A4nninge/309081 (2014-04-22)
http://www.ne.se/v%C3%A4stra-stenby (2014-05-18)
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stra_Stenby_socken (2014-05-18)
http://sok.riksarkivet.se/BildVisning/A0031214_00730 (2014-04-23)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054871490 2014-04-23 (2014-05-01)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054875561 (2014-05-01)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/12267204442 (2014-05-01)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054875561 (2014-05-01)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054892099 (2014-05-04)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054893733 (2014-05-04)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054880990 (2014-05-01)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054887418 (2014-05-01)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054889295 (2014-05-04)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2053937639 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054871490 2014-04-23 (2014-05-01)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054871490 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2053937639 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2053937639 (2014-05-12)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5045528873 (2014-05-12)
https://maps.google.se/maps?q=hagalund+%C3%B6sterg%C3%B6tland&ie=UTF-8&ei=NKJwU_rKM8vN4QSww4GIDQ&ved=0CAYQ_AUoAQ (2014-05-12)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5045528873 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5045528873 (2014-05-18 )
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5045558723 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5045563764 ( 2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054825632 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5045528873 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054825632 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054856075 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5083090361 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054856075 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054859545 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054856075 (2014-05-18)
http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054859545 (2014-05-18)
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/livet-pa-landet-och-i-staden-1776-1914# (2014-05-21)
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/livet-pa-landet-och-i-staden-1776-1914# (2014-05-21)
http://www.algonet.se/~hogman/bondesamhallet.htm (2014-05-21)
http://www.ksla.se/anh/files/2012/06/19.-Kvinnorna-i-jordbruket-sid-310-320.pdf (s. 310-320, 2014-05-21)
Övriga källor
Intervju med Inga-Lill Larsson 2 maj 2014
Lästips:
Vill du veta mer om kvinnorna i jordbruket under 1800- och 1900-talet använde denna webbsida, länken finns även som bok ”Det svenska jordbrukets historia”:
http://www.ksla.se/anh/files/2012/06/19.-Kvinnorna-i-jordbruket-sid-310-320.pdf
Intervju med Inga-Lill Larsson, 2 maj 2014:
1. Vad vet du om din mamma, Ylva Linnea Petterssons uppväxt?
Svar: Min mamma bodde med sin familj i ett litet hus med 1 rum och kök utanför Skänninge. Dit fick de flytta när hennes pappa Karl blev sjuk i Tbc.
När båda föräldrarna hade gått bort fick Ylva åka till sin faster i Rinna utanför Mjölby där hon fick arbeta som piga. Innan dess var det de äldsta barnen som fick ta hand om de yngre barnen.
2. Vad arbetade din mamma med?
Svar: Hon arbetade som bagerska.
3. Vad vet du om din mormor och morfar?
Svar: Båda dog innan jag föddes så jag vet inte så mycket. Men det jag vet om dem är att mormor, Signe, var hemma och tog hand om barnen och hon var hemma när Karl blev sjuk i Tbc. Karl fick åka till Kolmårdssanatoriet där han skulle bli bättre. Jag vet att sanatoriet låg i skogen för att de sjuka skulle få frisk luft till lungorna.
Jag vet även att min mamma, Ylva, var mycket sammansvetsad med hennes syskon i och med att deras föräldrar gick bort tidigt.
4. Vet du vad din mormor och morfar hade för yrken?
Svar: Det vet jag faktiskt ingenting om. Jag kan tänka mig att min morfar tog många tillfälliga jobb eftersom att han var sjuk mycket och inte kunde ha någon fast anställning.
5. Vad vet du om din pappa, Folkes uppväxt?
Svar: Han föddes på julafton 1917, på en gård i Västra Stenby. Han gick i skolan i Hamra mittemot där Rash ligger idag, strax utanför Motala. Den vägen man åker mot Vadstena.
Jag vet även att han hade spanska sjukan som liten.
6. Vad arbetade din pappa med?
Svar: Han började jobba på Lindquvists verkstäder efter att han avslutat sin skolgång. Han jobbade även som chaufför på Motala Verkstad. Det jobbet vet jag att han verkligen trivdes med, att köra runt på en massa fina gubbar. Efter det arbetade han på elektrolux.
7. Vad vet du om din Farmor och farfar?
Svar: Jag vet att de hade en gård i Västra Stenby där de bodde och arbetade. Farmor mjölkade korna. Farfar åkte in till stan där han sålde mjölken och äggen från gården.
Nu kom jag på en rolig historia. Maja, det vet du ju vem det är. Hon har berättat för mig att Folke och Holger var dåtidens charmörer. Holger och pappa hade bil tidigt, då brukad de åka in till Vadstena för det var där alla vackra tjejer bodde. Maja bodde i Vadstena och hon har berättat att alla tjejer sprang ut och väntade vid Vadstenavägen när ryktet gick att Norsten pojkarna var på väg, det var så gården hette.
8. Ja, de var nog dåtidens charmörer. En sista fråga, jag vet att Elin, din farmor hade två barn sedan innan. Vad vet du om dem? Hon blev inte utnyttjad, eller hur?
Svar: Nej, nej hon blev inte utnyttjad! Det sägs att hon var väldigt vacker, jag antar helt enkelt att hon tyckte om att roa sig.
[1] http://www.synonymer.se/?query=socken&SOK=s%C3%B6k 2014-05-18
[2] http://sv.wikipedia.org/wiki/O%C3%A4kta_barn 2014-05-18
[3] http://www.ne.se/enkel/tuberkulos?i_h_word=tbc 2014-05-18
[4] http://www.synonymer.se/?query=torv&SOK=s%C3%B6k 2014-05-18
[5] http://www.synonymer.se/?query=hemmans%E4gare 2014-05-18
[6] http://www.ne.se/lang/fattighus 2014-05-18
[7] http://www.ne.se/enkel/dr%C3%A4ng 2014-05-18
[8] http://skanninge.com/historia.html 2014-04-22
[9] http://www.ne.se/lang/sk%C3%A4nninge/309081 2014-04-22
[10] http://www.ne.se/v%C3%A4stra-stenby 2014-05-18
[11] http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stra_Stenby_socken 2014-05-18
[12] http://sok.riksarkivet.se/BildVisning/A0031214_00730 2014-04-23
[13] Intervju med Inga-Lill Larsson – Bilaga s. 15
[14] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054871490 2014-04-23 2014-05-01
[15] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054875561 2014-05-01
[16] Intervju med Inga-Lill- Bilagor s. 15
[17]http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/12267204442 2014-05-01
[18] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054875561 2014-05-01
[19] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054892099 2014-05-04
[20] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054893733 2014-05-04
[21] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054880990 2014-05-01
[22] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054887418 2014-05-01
[23] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054889295 2014-05-04
[24] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2053937639 2014-05-18
[25] Interjuv.
[26] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054871490 2014-04-23 2014-05-01
[27] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054871490 2014-05-18
[28] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2053937639 2014-05-18
[29] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2053937639 2014-05-12
[30] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5045528873 2014-05-12
[31] https://maps.google.se/maps?q=hagalund+%C3%B6sterg%C3%B6tland&ie=UTF-8&ei=NKJwU_rKM8vN4QSww4GIDQ&ved=0CAYQ_AUoAQ 2014-05-12
[32]http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5045528873 2014-05-18
[33] Interjuv.
[34]http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5045528873 2014-05-18
[35] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5045558723 2014-05-18
[36] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5045563764 2014-05-18
[37] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054825632 2014-05-18
[38]http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5045528873 2014-05-18
[39] interjuv
[40] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054825632 2014-05-18
[41] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054856075 2014-05-18
[42] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/5083090361 2014-05-18
[43] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054856075 2014-05-18
[44] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054859545 2014-05-18
[45] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054856075 2014-05-18
[46] http://trees.ancestry.se/tree/27407664/person/2054859545 2014-05-18
[47] http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/livet-pa-landet-och-i-staden-1776-1914# 2014-05-21
[48] ibid
[49] http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/livet-pa-landet-och-i-staden-1776-1914# 2014-05-21
[50] ibid
[51] http://www.algonet.se/~hogman/bondesamhallet.htm 2014-05-21
[52] ibid
[53] Ibid
[54]http://www.ksla.se/anh/files/2012/06/19.-Kvinnorna-i-jordbruket-sid-310-320.pdf s. 310-320
[55] Ibid
