Innehållsförteckning
1.Inledning.
1.1 Syfte och frågeställningar
1.2 Källor och metod
1.3 Bakgrund
2.1 Elins uppväxt
2.2 Hur såg Elins arbetsdag ut?
2.3 Elin och hennes barn
2.4 Söndag och helg
2.5 Hur det kunde vara på torpet.
3.1 Sammanfattning
Bilaga 1: Bild på 1800-tals gård.
1. Inledning
Elin Lovisa Flink föddes år 1870-09-20 i Nykil.Hon föddes som fjärde barnet i en familj med sju barn.Alla hennes småsyskon dog när dom var väldigt små.Och hon blev döpt väldigt tidigt,bara två dagar efter födseln.Elins föräldrar hette Mårten Månsson Flink och Christina Josefina Hallsten.Hennes pappa var en lifegrenadjär.Hennes pappa kom från Örtomta och mamma kom från Törnevalla.Elin gifte sig 25/10 1890 med arbetaren,torparen Carl-Gustav Carlsson.Detta fördjupningsarbete ska handla om Elin och hennes familj och andra torparfamiljer på 1800-talet i Sverige.
Hur hade dom det?
Syftet med det här arbetet är att lära mig mera om min släkt.Särsilt om min pappas farmors mormor Elin Lovisa Flink.För att får reda på det så måste läsa om hur kvinnorna hade det på den tiden.
1.Elins upväxt
2. Hur såg Elins arbetsdag ut.
3.Elin och hennes barn.
4.Söndag och helg.
5.Hur det var på torpet.
1.2 Källor och metod
Jag fick mina källor från Vadstenas landsarkiv.Det var svårt att hitta matrialen för mig men jag fick hjälp från personalen där.Jag har även läst en del litteratur och texter från nätet.Jag har fått hjälp av Peder som arbetar här på skolan,och själv har släktforskat.
1.3 Bakgrund
Jag började söka på pappas farmor Lilly Maria *1919.Jag hittade hennes mormor Elin Lovisa Flink.Hennes pappa var livgrenadjär,det lät intressant.Så jag bestämde mig att lära mig mer om Elin Lovisa.Hon föddes 1870 så det är den tiden som min forskning rör sig under.
2. Undersökning
Elins mamma och pappa gifte sig 1863.När barnen föddes så bodde dom i Nykil där Elin växte upp.Barnen kom ganska tätt.Med ett eller två års mellanrum.Elin föddes i september 1870.Hon blev nöddöpt så antagligen var hon väldigt klen.Barnadöddligheten var stor på 1800-talet.Det märker man i Elins familj också.Hennes småsyskon dog strax efter sin födelse.Elins pappa var en soldat så antagligen levde dom i ett soldat torp.Elin fick säkert lära sig allt om att bli en husmor och hennes bröder fick följa sin far.När hon blev äldre så träffade hon Carl Gustav Carlsson som hon senare gifte sig med.
Första året så bodde dom i Gagnarp,östra Tollstad där Carl Gustav var dräng.Där föddes sonen Carl Gerhard.Året därpå så flyttade man till Ubbarp i Viby socken.Där föddes dottern Gerda Maria.Året därpå flyttade man till Jacobslund.Där resten av barnen föddes,Gunnar Mattias,Astrid Alfreda,Oskar( som dog efter en vecka),Gunnar Ejnar,David Martin och Johan Ernst.Hennes liv måste ha varit ganska hård men eftersom hon fick börja hjälpa sina föräldrar från det hon var 6-7 år gammal var hon van.
När hon blev äldre och fick barn så var hon tvungen att göra sit bästa för att få ihop till mat och kläder.Familjen bodde i ett torp.Till torpet hörde alltid mark.Man kunde ha 2-10 hektar äng och åker som man arrenderade från gården som ägde torpet.Som betalning fick familjen även barnen göra dagsverket på bondgården.Elin fick mjölka som alla kvinnor fick göra.Män mjölkade bara om kvinnan var dödsjuk och män hade det bättre än
kvinnor.Kvinnan fick mjölka även fast dom hade precis fött ett barn.Till frukost bestod alltid av bröd,potatis och sill.Sillen köpte man i tunnor och stektes på glöden.Till middag var mjölvälling och bröd vanligt att äta.
Under Elins liv så fick hon sju barn.Det var ganska vanligt att ha många barn på den här tiden.
Äldsta barnet Karl Gerhard föddes 1891-03-02 fem månader efter giftermålet.Då bodde familjen i Gagnarp östra Tollstad.Året där på flyttade man till Ubbarp i Viby socken och där föddes dottern Gerda Maria 24/2 1893.När Gerda var bara tre månader så flyttade familjen till Sörkind i Nykils socken.Där bodde man i ett år då man flyttade inom socknen till S.jakobslund.Där föddes Gunnar Mattias men han dog 4.5 månader av slag.r
Nu fick Elin barn vart annat år.Astrid Alfrida 1896,Oscar 1898 som man fick nöddöpa samma dag som han dog bara en vecka gammal.1900 föddes Gunnar Ejnar och 1902 föddes David Martin.Nu hade familjen bott på samma ort hela tiden.Det måste ha blivit en lättnad för alla att slippa flytta varje år,inte minst för Elin.Det var inte ovanligt för jordbruksarbetare/drängar som anställdes ett år i taget att flytta varje år.1905 flyttade Elins äldste son Karl Gerhard till Amerika.
På söndagar var man ju tvungenatt ta hand om lagårdsdjuren men annars var det inget arbete.Oftast gick man i kyrkan och om man var hemma så läste man evangeliet innan barna fick vara ut och leka.Julen var viktig för både rika och fattiga.Det var mycket att göra med stortvätt slakt,stöpa ljus och storbak mm.I mitten av 1800-talet var det lika vanligt som julgran för oss att lägga halm på golvet där man kunde ligga,sitta och leka i.På julnatten skulle husets folk sova i halmen.Julbonader var väldigt viktiga.Det var färglada tryck som man köpt på marknad eller av en gårdfarihandlare.
Julen
Några julklappar hade de inte.Men en ljuskrona med julkarameller,tomte och levande ljus.Man kokade lite mer mat än vanligt.Och så skulle alla bada i en balja i köket och få rena kläder.
Man läste julevangeliet och sjöng några julpslamer.
Elins familj hade säkert julgran.Julgranen blev vanlig på 1850-1870.I granen kunde det hänga russin,karameller,äpplen och safranskringlor
Tidigt på morgonen Annandagjul red staffanriddarna (traktens unga män) omkring i byn.De sjöng och skränade och hälsade på varje gård.De sista staffanriddarna fanns i slutet av 1800-talet.
Elins familj hörde till de fattiga.Ett torp på 1800-talet var inte stort.Det bestod av ett rum,en liten kammare,ett föråd,en farstu vid finingången och ett litet kök.
Barna fick ligga skavfötters i träsoffor på hackelse madrasser (hackad halm i bäddsäckar).
På vintern var det kallt.Vattnet frös i hinken i köket.Elin fick nog jobba hårt som alla andra kvinnor på den tiden.Hon fick sköta om barnen,torpet och eventuella djur som ko,höns och gris.Man hade lite jord där man kunde odla säd och potatis.Det var också Elins ansvar och barnen fick säkert hjälpa till.
Jag tänker mig att dom hade det väldigt jobbit och svårt men klarade sig på det dom hade.Människor från nutiden skulle ha det mycket svårare än dom.Tänk om vi alla skulle jobba lika fysiskt idag.Jag har lärt mig mera om min fars sida av släkten.Jag har besökt trakten där dom bodde och varit vid min gammel farmors grav.
Vadstena landsarkiv.
Husförhörslängd:Nykil AI:22 (1868-1877) sid 98 Frillesbo
www.langered.se:/pdf/livetsomtorpare.pdf
Länstyrelsen-Linköping kulturgården Öna
