I denna värld har det alltid rådit en balans mellan gott och ont. Om någon begick ett brott, rubbade det värdsordningens balans och för att återställa denna balans fordrades att personen måste straffas.
Detta arbete är ett skolarbete inom samhällskunskap år 8. Syftet med detta arbete är att samla fakta kring Johan Oskar Lagerdahl och få en mindre insikt i hur dåtidens brott och straff utmärktes.
Brott och straff är en gammal process som fanns redan långt bak i tiden och fortfarande finns. Skälen till att brott och straff finns ännu, är säkert inte dessamma som exempelvis 1800talet. Fängelset var en metod till bättring och fången ansågs vara syndare som skulle göra bot för sina synder.
Frågeställningar i arbetet handlar om Johan Oskar Lagerdahl och hur rättsväsendet såg ut under 1800-talet. I arbetet kommer det även att skrivas om utvecklingen inom brott och straff från 1800- talet fram till nu gällande lagar och domar.
Principen som har sitt ursprung i upplysnings idéer är;” inget brott utan lag och inget straff utan lag.
1.1 Syfte och frågeställningar
1.2 Metod och källor
1.3 Tidigare forskning
1.4 Bakgrund
2.1 Familj
2.2 Brott och straff relaterat till Lagerdahl
3.1 Rättsväsendet under 1800-talet
3.2 Straff och förvaring 1800-talet
3.3 Rättsväsendet under 1900-talet och nu
3.4 Straff och förvaring 1900- talet och nu
4.1 Johan Oskar Lagerdahl
4.2 Rättsväsendet under 1800-talet
4.3 Utvecklingen av rättssystemet
4.4 Vidare forskning
I denna värld har det alltid rådit en balans mellan gott och ont. Om någon begick ett brott, rubbade det värdsordningens balans och för att återställa denna balans fordrades att personen måste straffas.
Detta fördjupningsarbete inom ett so-projekt i år 8 ska handla om Johan Oskar Lagerdahl. Jag kommer också i det här arbetet skriva om hur det var att leva som en brottsling under 1800-talet och även jämföra detta med dagens Sverige. Fanns det mer brottslingar än vad det finns nu?
Detta arbete är ett skolarbete inom Samhällskunskap år 8. Syftet med detta arbete är att samla fakta kring Johan Oskar Lagerdahl och få en mindre insikt i hur dåtidens brott och straff utmärktes.
Frågeställningarna i arbetet är:
Jag valde dessa frågor för att jag tyckte att de är mera passande för min rapport. Jag vill ta reda på brottslingens bakgrund och hur exempelvis utvecklingen såg ut och vilka anledningar till att brott har skett och fortsätter att ske. För ju fler brott det blir desto mer förstörs ordningen och säkerhetet i landet.
Metoden jag har valt att arbeta efter är först och främst litteraturstudier. Detta på grund av att den är en bra metod att följa. Litteratur som används i arbetet är en historisk samlad bok som gav mig informationen kring Johan Oskar Lagerdahl. Denna bok finns vid landsarkivet, Vadstena kommun. Har även hämtat information från elektroniska källor som http:www.svar.se, http://www.domstol.se,http://www.algonet.se/-hogmanbrott_straff.htm http://www.brottsrummet.se och http://sv.wikipedia.org/wiki/Brottslighet i Sverige.
Jag valde dessa källor för att de var det mest jag behövde för att kunna utföra mitt arbete och komma tillväga för att kunna besvara mina frågeställningar. På databasen Svar.se, fick jag exempelvis en ”tydlig” definition om vad Johan Oskar Lagerdahl var intagen för. Med hjälp av de andra källor fick jag ta reda på mer om, till exempel hur det var att leva som en brottsling under 1800talet samt brott och straff som kunde ha begåtts under 1800-talet.
Forskning kring brott och straff finns flera exempel på. Däremot forskning kring Johan Oskar Lagerdahl finns inga större markeringar på, däremot finns det mycket information kring honom och hans bakgrund.
Ett sådant so-projekt har aldrig skett i år åtta i Motala förut fick jag reda på. Vi fick välja mellan olika alternativ, antingen släktforska, brott och straff eller Motala verkstad. Jag valde brott och straff för att jag är nyfiken, tycker att det är kul och spännande, där för att brott och straff är en gammal process som fanns redan långt bak i tiden och finns fortfarande. Organiserad brottslighet ses som ett särskilt allvarligt hot eftersom den ofta leder till stor skada och utmanar viktiga principer och funktioner i samhället. Vilka anledningar till att brott har skett och alltjämt sker nu?
Detta intresserade mig och gav upphov till fler frågor kring detta som jag ville ta reda på.
Nedanstående text handlar om en person och hans familj som levde i slutet av 1800-talet. Personens namn är Johan Oskar Lagerdahl.
Johan Oscar Lagerdahl föddes den 22/1 år 1853 i Orlunda, Linköpings län. Hans pappa hette Adolf Svensson. Han var född den 2/1 år 1826 och kom ifrån Kinna. Adolf arbetade som skjutsentreprenör. Mamman hette Maja Stina Fredriksdotter innan hon gifte sig med Adolf. Hon var född den 16/9 år 1828. Hon fick Johan när hon var 24år. Då hennes man dog blev hon änka tidigt. Båda föräldrarna var läskunniga. Johan hade åtta stycken syskon till slut, tre systrar och fem bröder: Knut Erhard Svensson, född år 1860 i Motala, flyttar till Stockholm. Adolf Albin Svensson, flyttar också till Stockholm. August Alrik Svensson, arbetar hos en handledare. Pontus Siverus Svensson. Anton Edward Svensson. Hulda Amanda Svensson, född år 1858 i Motala, flyttar till Stockholm år 1880. Elda Amalia Svensson, född år 1854 i Orlunda. Och Lovisa Albertina Vilhelmina, född år 1851 i Orlunda. År 1858 överförs familjen till Lösboken för att de var fattiga och de var utan bostad och arbete. År 1860 får familjen flytta tillbaka till sin bostad vid Gästgivargården vid Motala ström. Mellan 1860-1862 konfirmeras Johan Lagerdahl. Dock gick han inte i kyrkan. Vid faders död bodde familjen på kvadraten 27:8. Johan Lagerdahl förblev ogift. Hans liv blev fattigt och hade aldrig några pengar. Det kan tänkas de stölder han begått och de återfallsbrytarna innan han utvandrade till Amerika med hjälp av en kompis han hade i Malmö.
Året 1879 dömde Enköpings rådhusrätt Johan Lagerdahl för första resan stöld för inbrott och stöld. Denna dom innebar straffarbete i 4månader och 15dagar. Domen innebar också en förlust av medborgerligt förtroende i ett år. Att förlora ett medborgerligt förtroende innebar att man fick en anmärkning. Man fick svårt att till exempel hyra en lägenhet, få ett bra jobb för då var man tvungen att visa sitt betyg vad man än ville göra. Och Johans betyg visade att han inte var någon pålitlig människa, att han kan förråda.
Året 1881 den 20 juli erkände Johan att han hade varit på allmän gata berusad av starka drycker. Vidare erkände han att den 28 februari hade stulet kläder av Josef Rudin som bodde i Motala Brink. Johan erkände under samma tidpunkt att han även hade smugit in genom Samuel Johan Johanssons fönster och stulet kläder och fickur av silver av värde 5 kr. Denna händelse gav upphov till två brott, stöld och inbrott. Rätten dömde honom till straffarbete i 3år för stölden. Han hade sammanlagt stulet för 28 kr. Han dömdes också till 6års förlust av medborgerligt förtroende, vilket också var negativt. För fylleri skulle han få böta 10 kr men då han inte hade pengar till detta fick han ytterliga sex dagars straffarbete. Fylleri har varit straffbart sen år 1730 till 1976.
Nedanstående text handlar om rättsväsendet under 1800-talet och görs även jämförelse till dagens rättssystem.
En del lagtekniska i förslaget från 1832 fanns det dels allmän del där frågor som var gemensamma för de olika brotten behandlades, dels läran om försök och medverkan och om strafffrihetsgarder. Här ville man införa latitudsystemet som innebar straffskalor med minimi och maximinstraff, även legalitetsprincipen som innebär att de olika institutionerna måste respektera varandras befogenheter, rättigheter och den baserade (grundade) maktbalansen. ”inget brott utan lag och inget straff utan lag”, denna princip, som har sitt upphov i upplysningens idéer, ville man också lagfästa. 1800 talet kom advokater att spela någon roll i brottsmål i Sverige. Skamstraff och kroppsstraff ansågs som förlegade och omänskliga, så man föreslog år 1849 att dessa kroppsstraffen ersätts istället med frihetstraff som innebar antingen straffarbete eller fängelse. Om man inte kunde betala böterna omvandlades straffet till fängelse och det har en mycket central roll i rättsväsendet. 1844 inredde man nya hovrätter. Under högmässan var kyrkoplikten offentlig ceremoni för de som bland annat har begått stölder. Man använde sig av fängelse med vatten och bröd (som inte avskaffades förrän 1884) istället för kroppsstraffen. Man skulle inte heller döma någon till döden om det inte fanns tillräckligt med bevis, eftersom fel människa kan bli avrättad. I högst två år skulle dem som har dömts till fängelse eller straffarbete avtjäna hela straffet i cellen, från år 1857. Fången skulle tränas att arbeta och även lära sig förstå att detta var en av grundplanerna i samhället och det hjälpte till att de försörjde sig själva. År 1860 kom kommunallagarna som skilde på den kyrkliga och den borgerliga kommunen kyrkans anlägenheter var församlingen och styrdes av kyrkostämman. Fattigvården överfördes till kommunens ansvar, medan utbildningen förblev kyrkans ansvar. Kommun begreppet grundar sig på europiska liberala strömningar under 1800talets första hälften med rötter i den franska revolutionen. I 1862 års kummunalförordningar beslutades att kommunerna i Sverige var juridiska personer vilka utgjorde en del avstatens område. Den kommunala självstyrelsen säkerställdes och kommunernas beskattnings rätt. Straffen som ersatte dödstraff, kroppstraff och böter var straffarbete och fängelse på vatten och bröd. Men i Sverige avskaffades inte dödstraffet i fredstid förrän år 1921. Moralen i samhället skulle vara god och föredömlig, alltså exemplarisk, motiverade man dödstraffets avskaffande.
Under 1800talet förvarades fångarna i stora rum eller salar, gamla med unga där fängelserna var smutsiga, ohälsosamma och överbefolkade. Strafflagen utgick ifrån dödsstraff och kroppsstraff, även olika skamstraff och böter. Skamstraffet innebar allmän förnedring av en brottsling. Dödstraffet fanns för 68 olika brott såsom bland annat för mord, stöld i kyrkan och upprepad stöld.
Fångeverktyg var exempelvis fånge i järn där själva järnet vägde flera kilo.
Om inte böter kunde betalas omvandlas straffet till spöstraff som innebar att man slogs mot sin nakna kropp, ryggen. Män fick högst 40 par spö.
Syftet med avrättningen var att brott skulle vara avskräckande, varnande. Fången som satt i fängelse skulle arbeta med det han tidigare gjort för att medverka till kostnaden. Fängelset var en metod till bättring och fången ansågs även vara syndare som även skulle göra bot för sina synder, så detta modifierades och man fick också få besök.
Fram till 1864 skulle det förutom straffet medfölja förlust av medborgerligt förtroende, som innebar bland annat att man inte dög som vittne (man var utan ära och utan det betydde man ingenting), på viss tid, men det kunde även vara på livs tid.
År 1840 vikarierade de gamla fängelserna för cellfängelser, beslutet av riksdagen. Fönstren skulle sitta högt upp i taket så att fångarna bara kunde se himlen. Kontakten med omgivningen var nästan helt begränsad, fångarna fick ingen kontakt med varandra och dessvärre när man hade en halv timmers rast fick man lägga en hätta över huvudet med hål för ögonen så att ingen av fångarna skulle känna igen varandra. Dessutom skulle arbetet i cellfängelser vara tråkigt så brottslingarna skulle tänka över det som var väsentligt för dem som nämligen var brottet och straffet. Cellfångens sammanhängande helhet var redan helt uppbyggd åt 1898. Intagna skulle avtjäna (sitta av) deras första sjättedel av sina straff helt isolerade, alltså avskilda från omgivningen, enligt regelverk ifrån 1873 för att fångarna skulle ångra brotten de har begått.
”Man ansåg även att brottsligheten orsakades av det onda i människan och genom isoleringen skulle man bevaka det onda sinnet. Prästen skulle hjälpa fången att förse det brottsliga beteendet och efter det kunde bättringen ske. Då skulle prästen väcka fången till medvetande om sin synd och till ånger”.
Under 2000-talet har antalet dömda för brott i alla kategorier legat mellan 110 000 och 130 000 vilket är en minskning sedan 1970talet, då antalet dömda för brott log omkring 300 000 per år utan hänsyn till att befolkningen var mindre. Antal anmälda brott under 2000 talet låg mellan 1,2 till 1,4, vilket i antal nästan är en tio fördubblingar sedan 1950. Under de senaste åren har minst 160 000 personer i Sverige dömts till kriminalvård. enligt registret ät totalt cirka 6,3 procent individer av befolkningen är registrerade för brott.
Det svenska rättssystemet är knutet till tre insatser som samverkar med varandra, som exempelvis nämligen den lagstiftande makten, som är en maktinstans i ett demokratiskt statsskick som äger rätt att stifta lagar (som regel har en lagstiftande församling den lagstiftande makten), Sveriges domstolar(som är en samlings begrepp för domstolarnas verksamhet), Sveriges regering (landets styrelse) och även den svenska kriminalvården som har till uppgift att verkställa utdömda straff, ansvar för häktesverksamhet och genomföra transporter samt realisera personundersökning i brottmål. Nya lagar och förändringar av gällande lag avgör Riksdagen, samtidigt som förklaringen av dessa lager görs av domstolarna som dessutom bestämmer om påföljden inom infattningen för den straffskala som Riksdagen beslutat för varje brott.
Ordförande som leder sammanträdet, protokollförare som skriver minnesteckningar under överläggning till överenskommelsen, nämndemän är folkvalda medlemmar i en domstol, försvarsadvokat som riktar ett yttrande till talan, tilltalade är den som misstänks för ett brott, tolk som översätter från ett språk till ett annat, åklagare som talar om ansvar för brott, målsägande är en person som utsätts för brott, målsägandebiträde är ofta en advokat som hjälper målsägande med att föra talen under rättegången, vittne är en person som ger upplysningar av betydelse för ett rättsfall och även åhörare som lyssnar på det som händer i domstolen brukar nästan alltid också finnas med under en rättegång.
Fängelse är samhällets sätt att straffa den som begår allvarligt brott. I svensk kriminalpolitik är det samtidigt att försöka undvika att låsa in människor, eftersom inlåsning har skadliga effekter på den enskilda människan. Den som ändå döms till fängelse berövas sin frihet. Under denna tid är det kriminalsvårdens ansvar att tillsammans med den intagne (i kriminalvården) underlätta dennes tillvänjning i samhället och att motverka de skadliga följderna av inlåsningen. Detta görs genom arbete, utbildning och behandling, bland annat olika former av samtal och program. Samtidigt tas itu med det som ska påverka den dömde att inte återfalla i brott, vilket är ett av kriminalvårdens viktigaste mål. Ett fängelse straff kan variera från 14dagar till livstid.
Det finns flera sorter av straff som exempelvis samhällstjänst, fängelse eller fotboja (fängelsedom) kan komma ifråga, beroende på brottets grovhet och brottslingens situation om en domstol avgjort att ett brott begått.
Svenska fängelser placeras i viss klass (efter kvaliteten) efter dess säkerhetsnivåer i en femgradig skala från högsta säkerhetsklass till öppen inrättning. 10 000 personer har mellan 1999- 2006 årligen dömts till fängelse.
Jämfört med både 1950 och 1800-talet har anmälts fler stölder idag än förr, även om stöldbrottsligheten inte ökat så mycket just de senaste 20åren. En viktig förklaring till att det är mer saker som stjäls idag är att det inte fanns lika mycket, tillexempel avancerade mobiltelefoner eller bilar att stjäla för förut.
Johan Oskar Lagerdahl var en jätte fattig brottsling och även hans familj var också fattiga. Pengarna räckte inte. Han var tvungen att stjäla för att kunna överleva, han stal exempelvis kläder och verktyg, något man behöver. Jag tycker att man inte tog hänsyn till fångarnas omständigheter utan bara tänkte så här: han gjorde ett brott och ska straffas för det, men sedan? Efter första resan stöld var Johan tillexempel tvungen att stjäla igen för att kunna överleva, annars hade han exempelvis ingenting att få i sig. Vad skulle han annars göra? Inget jobb, ingen bostad, inga pengar, fanns det ett annat val? Det tror jag inte, för hur skulle han då överleva? Han skulle ha dött tidigare än vad han gjort då. Vanligtvis och vanligaste straffsatsen för brott var böter och utan heder var en människa ärelös och saknade social status. En förlurad heder måste återställas och i rätten kunde det ske genom att man fick ekonomisk gottgörelse, en ursäkt samt social upprättelse. Ärelösa och människor utan heder räknades också som fattiga, egendoms lösa som hade svårt att hävda sig i samhället. Jag tycker att systemet hade en svaghet för det är inte alla, även Johan kunde betala böter för att kunna gottgöra sig.
För andra resan stöld dömdes Johan för inbrott och stöld samt fylleri. Johan kanske drack så mycket för att han ville glömma att han levde fastän jag själv tycker att det är fel, för att det inte är en lösning till något problem. Han fick straffarbete i tre år och sex dagar vilket var tämligen värre än första resan stöld. Jag hörde att ifall man dömdes ända till fjärde resan stöld kunde det här dömet vara livstidsfängelse eller hängning. Jag tycker inte det var bra för de fattiga för då kunde man välja att antingen dö av hunger ute eller dö inne… och jag tycker så synd. Önskade att det var bättre förut, det skulle vart svårt för oss att leva i 1800-talet, vi skulle faktiskt helt enkelt inte haft det samma som nu.
Här ville man införa latitudsystemet som innebar straffskalor med minimi och maximinstraff, även legalitetsprincipen som innebär att de olika institutionerna måste respektera varandras befogenheter, rättigheter och den baserade maktbalansen. Jag tycker att det är bra att man ville göra så, för att jag tror att det blir bättre i samhället då. Man ville lagfästa bra lagar som hjälper landet och den här lagen verka ju också lite mer för säkerheten.
Advokater kom att spela någon roll i brottsmål i Sverige 1800-talet, vars deras främste uppgift är att upprätthålla ett rättrådig och yrkesskicklig advokatkår. Jag tycker att man behövde och behöver fortfarande en juridisk utbildad person som kan hjälpa folk i rättsliga frågor.
Fängelse har en mycket central roll i rättsväsendet som ansvara bland annat för att förebygga och utreda brott, lag-föra personer, verkställa utdömda påföljder samt bevaka brottoffersrättigheter. Och det är ju så rätt!
I viss klass efter kvaliteten placeras svenska fängelser efter dess säkerhetsnivåer i en femgradig skala från högsta säkerhetsklass till öppen inrättning. Det är ju bra och själv tycker jag att svenska fängelser är för bra, för att man får tillexempel titta på tv eller spela spel, har alltså något att göra. Men man är fortfarande i ett fängelse och är inte alls fri att göra vad men ”vill” efter dessa brottsligheter man har utfört. 1000 personer har mellan 1999- 2006 årligen dömts till fängelse. Så det är 7000st personer som har dömts under dessa år. Det var en dålig utveckling, tycker jag, men man jobbar fortfarande nu för att minska brott, vilket är så positivt.
Jämfört med både 1950 och 1800-talet har anmälts fler stölder idag än förr. Många trodde, även jag att av en minskad fattigdom skulle stöldbrottsligheten minska, men så blev tyvärr inte fallet. Nu när folk fick det bättre och samhället blev rikare tillkom det fler tillfällen till brott. Nu stal man inte för att överleva utan det var saker man ville ha, brotten ökademycket mer än förut, går det att få stopp på det? Jag tror inte alls att det kommer vara så lätt för att det inte är alla som bry sig om att följa lagarna eller ens om det är rätt eller fel att man tillexempel tjuva någons annans mobil. Jag har hört så mycket om sådana brott och tycker att det är helt oacceptabelt, tänk på den personen som blev stulen, han/hon skulle känna typ ångest, panik, man kanske har privata saker i sin mobil, eller har köpt mobilen för några dagar sedan, och absurt blir den stulen. Ifall det hände mig skulle jag känna ångest och typ inte vetat vad jag skulle göra, tanken gör mig ens förvirrad.
Arbetet ledde till nyfikenhet, jag skulle vilja fortsätta forska vidare om brott och straff för att det är väldigt intressant och spännande. Man lär ju sig alltid något nytt. Jag tänker även vidare forska mer om andra människans liv då och hur de hade det. Det är faktiskt roligt! Jag vill veta mer om hur människorna kände, tänkte, hur de skötte deras liv med mera. Man kan även få nytta av de andra gamla generationerna.” Deras rätt och fel” och mycket annat. Det är väldigt positivt!
Litteratur:
Historisk samlad bok som finns i Landsarkivet, Vadstena kommun. Jag tittade på boken den 13/2 och 20/2- 2013.
elektroniska källor:
http://www.brottsrummet.se. Jag tittade på sidan den 17/3 och 18/3 2013
http://www.domstol.se. Jag tittade på sidan den 24/4 och 25/4 2013
http: www.svar.se Jag tittade på sidan den 22/2, 17/3 och 13/4 2013.
http://www.algonet.se/-hogmanbrott_straff.htm. Jag tittade på sidan den 5/3, 7/3, 21/3 och den 11/4 2013.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brottslighet i Sverige. Jag tittade på den sidan den 3/5, 9/5 och 27/4.
Databaser:
frigivna straffarbetsfångar, brott och straff, fängelser, domstolar och att vara fånge, rättegång i tingsrätten, Sveriges påföljdsystem, brotts utveckling, stöld, och anmält om brott och lag föring. Datumen jag var inne på de här databaserna är: 17/3, 18/3, 24/4, 25/4, 22/2, 17/3, 13/4, 5/3, 7/3, 21/3, 11/4, 3/5, 9/5 och 27/4.
