1.1 Syfte och frågeställningar s. 1
1.2 Källor och metod s. 1
1.3 Bakgrund s. 1
1.3.1 Östra stenby på 1800-talet s. 1
1.3.2 Sverige på 1800-talet s. 2
Johanna Katarina Andersotter föddes I Östra stenby och växte även upp där med hennes två syskon, Maria Charlotta & Anders Fredrik. År 1865 gifte hon sig med hennes man Per-Erik. Efter två år efter deras vigsel fick de åtta barn med ungefär två år imellan varje barn. Hennes föräldrar flyttade till Lögsjön i Östra Stenby år 1842, eftersom de flyttade dit från Kihla.
Syftet med detta fördjupningsarbete är att forska om Johanna Katarina Andersdotter.
Anledningen till att jag valde just Johanna Katarina Andersdotter är att hon är en anknytning till mig och min släkt. Tidigare hade jag hört väldigt mycket om det släktet, eftersom det är på min gammelfarfars sida. Jag ville se om släktet motsvarade den bilden jag hade av allting. Jag ville också ta reda på hur stor skillnaden har blivit sen 1800-talet tills nu på 2000-talet, samt hur det såg ut för 200 år sen.
För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras:
1. Vilka år har Johanna Katarina begått nattvard?
2. Hur många barn fick hon och hennes man?
3. När gifte hon sig, och med vem?
4. När började man arbeta som ung på 1800-talet?
5. Vid vilka tillfällen hade man stora fester på 1800-talet?
Anledningen till att valet föll på just denna person, är att jag har hört tidigare om det släktet, eftersom jag själv har en anknytning till det hela, samt ville jag veta hur stor skillnaden är sen 1800-talet.
Jag har framförallt byggt upp min forskning på arkivmaterialet från Vadstena landsarkiv. Jag har också studerat en hel del litteratur.
Landsarkivet I Vadstena samt personalen har hjälpt mig mest med hela undersökning, dock har skolan också varit till stor hjälp.
Alla handstilar i böckerna är inte helt lätta att tyda, vilket jag har fått lära mig inom tiden. Jag har också använt mig av kyrkoarkivens material, framförallt dopböckerna, där man får reda på grunden till personen och husförhörslängden, där man ser hela familjen samlade och uppgifter om var och en, nattvarden, vigseln, m.m.
Kyrkan: Kyrkan byggdes om I slutet av 1850-talet och det nuvarande utseendet är detsamma som då. Alla fönster förstorades och gav kyrkan en enhetlig utformning. Altaruppsatsen bortflyttades också då och ersattes med ett monumentalt kors, som kompletterades med två stora, på ömse sidor om altaret placerade kandelabrar, allt av målat och förgyllt trä.
Den äldsta stenkyrkan I Östra stenby skulle ha bestått av ett kort, rektangulärt långhus. Redan från början sågs denna kyrka haft ett kraftigt torn I väster. Den hade också ovanligt tjocka murar som inrymde trapporna mellan tornets våningar. Några små gluggar gav ljus åt dessa trappor, tornet saknade dessutom muröppningar och var inte byggt till att få plats med kyrkans klockor.
Industrialisering startade runt 1850 vid sågverket I Norrland.
I Storbritannien hade revolutionen startat för hundra år sen, så Sverige sålde trä till dom eftersom deras skog höll på att ta slut. De behövde mycket trä eftersom många byggnader skulle byggas. Sverige fick mycket pengar och kunde satsa på tekniken som ångmaskiner.
I arbetskvarteren i Sverige var det mycket fattigdom.
En familj som ägde en lägenhet med ett rum & kök, hyrde ofta ut sängplatser till många arbetare. Golvet täcktes av bäddar så att alla skulle få plats. Arbetarna jobbade runt 12-13 timmar per dag. Arbetet var tungt för dom. En del arbetade med tunga verktyg, och för männen som hade jobbat I sågverket I 15 år, var det naturligt att de saknade några fingrar. För kvinnorna var det naturligt att det blev döva efter vävstolarnas dunkade.
Folket i byn hade inte ens rinnande vatten, de fick gå och hämta vattnet vid en pump.
Industriutvecklingen innebar en övergång från hantverket till maskintillverkning. Tidigare satt skomakarna i sitt kök och gjorde skor till olika människor runt omkring. Nu börjar man göra skor i fabrikerna med hjälp av maskiner I stället.
Järnvägen fanns tidigare I Europa än I Sverige. Adolf Eugéne von Rosen fick statens tillgång år; 1845, att privat bygga den järnväg som skulle förbinda de viktigaste städerna med varandra.
År; 1864 blev den första järnvägen klar mellan Stockholm & Göteborg.
I början av 1800-talet var livet I byn lugnt och tryggt. Människorna bodde nära varandra och hjälptes åt mycket med arbetet och skötsel av djur m.m. De bestämde och kom bra överens tillsammans. De fanns inga maskiner som var till hjälp, så allt de arbetade med var deras kroppar.
De började jobba när de vaknade och fortsatte ända tills de gick och la sig på kvällen. Alltså hela dagarna.
Barnen började redan arbeta vid 4-5 års åldern.
Om någon bonde blev sjuk hjälpte deras grannar till utan betalning, eftersom samma sak kunde hända dom.
Människorna var verkligen inte snåla när det gällde fest. Då tog de det bästa som dom hade och bjöd till mycket.
Oftast blev det fest när det var dop, bröllop, taklagsfest och begravning.
Julen var också viktig och en stor tid och den firade dom med deras familjer.
Skilsmässor mellan man och hustru var inte vanligt, eftersom de var starkt troende på den tiden. Hustrun i familjen träffade sällan några människor förutom familjen, grannar och släkten. Mannen träffade där i mot flera människor eftersom han åkte in till staden ibland för att handla och träffa andra människor på värdshuset.
Johanna Katarina föddes år 1845 den 26:e mars i Lögsjön som ligger i Östra stenby.
Hon döptes samma år den 29:e mars.
Hon har begått nattvard mellan år 1877-1881. När hon var mellan 12-16 år.
Hon klarade kristendomkunskapen och innanläsningen.
Hennes mamma hette Brita Catharina Jonsdotter och hon var född år 1822 den 13 april i Lögsjön. Hon var alltså 23 år när Johanna föddes.
Hennes pappa hette Anders Peter Andersson och han var född år 1819 den 13 november i Lögsjön. Han var 26 år när Johanna föddes. Han arbetade som brukare.
Johanna hade en lillasyster och en storebror.
Hennes bror hette Anders Fredrik Andersson och föddes den 16 december år 1843 i Östra stenby. Alltså var deras mamma 21 år & deras pappa 24 år när det första barnet föddes.
Johannas lillasyster hette Maria Charlotta och föddes den 10 februari år 1848 i Östra stenby.
Alla tre syskonen var vacinerade mot koppor.
Familjen kom till Lögsjön år 1842, året innan Anders Fredrik föddes. De flyttade hit från Kihla.
När Johanna växte upp skaffade hon en man och massor av barn tätt inpå varandra.
Hennes man hette Per-Erik Johansson som var från Timmergatan i Östra stenby. Han har begått nattvard år 1877-1881 och klarade kristendomkunskapen och innanläsningen, likaså som Johanna. Han arbetade som torpare I Norrtorp.
Johanna & Per-Erik flyttade till Krokek. De gifte sig där och skaffade barn.
År 1865 den 26 december gifte dom sig med varandra.
Inte alls många år efter födde de deras första barn.
De döpte honom till Per-Johan, och han kom till jorden den 29 april år 1868 i Krokek. Han har begått nattvard mellan år 1879-1880, alltså när han var 11 & 12 år. Han klarade också kristendomkunskapen och innanläsningen.
När Per-Johan växte upp och var 3 år kom hans första syster. Hon döptes till Johanna Charlotta och föddes den 11 juni år 1871 i Krokek.
År 1873 föddes ännu ett barn, det blev en till dotter som fick namnet Anna Mathilda. Hon föddes den 31 januari år 1873 i Krokek.
Direkt efter två år, alltså år 1875 kom det en till dotter. Dottern döptes till Maria Sofia och föddes den 28 februari i Krokek, likaså som hennes andra syskon.
Mellan 1875-1877 flyttade Johanna, Per-Erik och deras fyra barn till Östra stenby där både Johanna och Per-Erik var uppväxta som barn.
År 1877 den 16 februari födde de en son i Östra stenby som fick namnet Gustaf Alfrid. Nu var Per-Johan bara 9 år och hade redan 4 syskon.
Nästa barnet som föddes hette Augusta Alfrida, hon föddes den 9 augusti år 1878 och döptes i Krokek. Hon är också min gammelfarfars mormor.
Nästa son föddes i Östra stenby den 14 december år 1880 och döptes till Axel Viktor.
Sista barnet som blev en son döptes till Carl Edward och föddes den 4 april år 1883 i Östra stenby.
Det har blivit ganska stor skillnad i Sverige sen 1800-talet. Nu förtiden behöver inga barn arbeta överhuvudtaget. Knappt så att de hjälper till att dammsuga i huset. De börjar vid 18-20 åldern att arbeta på riktigt. Stor skillnad från 1800-talet.
Vi har också rinnande vatten nu. På 1800-talet var det väldigt mycket besvär att gå och hämta lite vatten. Nu behöver vi bara lyfta upp handtaget så får vi både varmt & kallt rinnande vatten.
Arbetet för dom vuxna var mycket tyngre och jobbigare på 1800-talet. Då jobbade de hela dagarna, nu förtiden jobbar de vuxna bara 8 timmar om dagen, kanske t.o.m ännu mindre.
Det är inte heller lika fattigt nu som det var på 1800-talet. Det beror nog på att kvinnorna också får jobba nu, och att de tjänar väldigt mycket mer i lön än för 200 år sen.
Skilsmässor är också vanligare nu än på 1800-talet. Det är betydligt mera människor som skiljer sig nu än förr, ganska tråkigt egentligen.
Tryckt material: skolarbetet.nu
mimersbrunn.se
levande historia 8
Otryckt material: Landsarkivet - husförhörslängden
