Lapp till läraren

Koden för arbetet du vill arbeta med

← Tillbaka till sökning ×

Carl Johan Friberg

Författare
Damir Isak och Daniel Novakovic
År 8, Södra skolan

Innehållsförteckning

1   Inledning
1.1 Syfte & Frågeställningar
1.2 Källor och metod
1.3 Tidigare Forskning
1.4 Bakgrund
1.5 Livet under 1800-talet
1.6 Fängelserna
1.7 Jämförelser

       

1. Inledning

Carl Johan Friberg föddes den 24:e Maj, 1824. Hans far John Friberg var lirgejär, en lirgejär är expert på att kasta granater. Hans mor hette Anna-Lena Johansdotter.

År 1870 dömdes Carl Johan av Göta Hovrätt till åtta års straffarbete i Malmö straffängelse för femte resan stöld efter att ha stulit en cirkel och nyckel från smeden Engberg, Carl Johan förfalskade nyckeln och öppnade ett lås där det fanns två kronor. För dem köpte han brännvin. 

”Göta Hovrätt hade inga bevis mot han” - skrev han i ett av sina många brev till dem, där han ansåg sig vara oskyldig.

Senare erkände han att han var skyldig och frisläpptes den 15:e oktober 1878. Detta fördjupningsarbete ska handla om kriminaliteten i Sverige och förhållandena i fängelserna i Sverige under  andra halvan av 1800-talet. Vi valde  detta arbete eftersom vi blev intresserade av Carl Johans brev som han skickade till Göta Hovrätt om hans oskyldighet.       

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i kriminalitet i Sverige under andra hälften av 1800-talet. Vi valde att fördjupa oss i sen 1800-tal för att kriminaliteten var då hög hög i Sverige.

För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras:
- Hur såg livet ut för de flesta stadsinvånarna?
- Varför blev kriminaliteten så stor under senare 1800-tal?
- Hur hade fångvården i fängelserna ändrats under 1800-talet?
- Hur såg det ut i fängelserna?
- Hur många var kvinnor och hur många var män i fängelserna?
- Vilka uppgifter hade fångarna i fängelserna?

1.2 Källor och metod

Vi har byggt vår undersökning främst på domböckerna i Vadstena Landsarkiv. I de böckerna har det mesta av information av Carl Johan Friberg stått.

Vi har också använt oss av internetsidorna:
http://www.kriminalvarden.se/KVV_App/Museum/index2.htm
samt  http://www.svar.ra.se/

Vi fick dessutom hjälp av personalen på Vadstena landsarkiv för att tyda skrivstilen i domböckerna. Vi tycker att alla källorna, både de digitala och de skriftliga var väldigt bra för att de gav en tydlig information.

1.4 Bakgrund Sverige    

 1800-talet inleddes inte på bästa sätt för Sverige. Sverige förlorade det finska kriget mot Ryssland och de blev tvungna att avträda Finland till Ryssarna. Svenska folkets missnöje blev stort. Detta ledde till att Sveriges kung, Gustav IV Adolf avsattes. Detta innebar slutet för den Gustavianska kungaätten. En ny kung sattes på tronen – Karl XIII. Men han blev tvungen att acceptera ett par villkor.

Makten skulle längre inte bara finnas hos kungen. Den skulle delas mellan kungen och riksdagen.

År 1814 inledde Sverige en union med Norge. Detta dels för att ersätta förlusten av Finland, men också för att inte verka svaga i fiendens ögon. År 1818 avled Karl XIII och Sverige fick en ny kung och framförallt en ny kungaätt som är Sveriges kungaätt än idag.

Den franska generalen Jean Baptiste Bernadotte blev ny kung över Sverige. Mest på grund av hans fantastiska utrikespolitik. Han döptes om till Karl XIV Johan och sattes på tronen.

År1842 fastställde Karl XIV Johan att alla barn hade rätt att gå i folkskola. Denna och många andra idéer fick Sverige från den amerikanska revolutionen. Karl XIV Johan avled år 1844. Han

tronföljaren var hans son Oscar I. Karl XIV Johan var en mycket framgångsrik- och omtyckt kung och lyckades hålla Sverige borta från många förödande krig. Namnet Karl Johan eller Carl Johan, blev därför väldigt vanligt och populärt.

1.5  Livet under 1800-talet

Sverige började alltmer utvecklas till ett demokratiskt- och modernt land.Justitieministern Louis De Geers förslag till Oscar I:s efterträdare tillika son Karl XV år 1866 om en två kammarriksdag beviljades. Detta innebar slutet för systemet med de fyra stånden: adel,präster, borgare och bönder där adeln och prästerna bestämde ipraktiken allting. I den första kammaren satt adeln prästerna. Idet andra kammaren satt borgarna och bönderna. De personer som fannsmed i riksdagen kallades för ledamöter. Av de totalt 315 ledamöterna i två kammarriksdagen fanns det 125 ledamöter i denförsta kammaren och 190 i den andra.

Denförsta kammaren hade fortfarande avsevärt mycket mer att säga tillom men aldrig förut hade vanliga arbetare haft någon som helstpolitisk makt, kyrkans makt minskade också avsevärt och andrareligioner blev tillåtna i Sverige. Lagen om att alla måste gå ikyrkan upphävdes. Med detta hade det första steget till detdemokratiska land som Sverige är idag tagits.

Under 1860-talet skedde också det som kallas industrialiseringen. Uppfinnare hade utvecklat nya kraftfulla maskiner som kunde utföra en mans jobb,billigare, snabbare och bättre. Men dessa maskiner krävde mycket skötsel av fabriksarbetare, därför var efterfrågan på arbetskraft enorm hos fabriksägarna i städerna. Som en följd av detta flyttade bönder in i staden för att skaffa ett arbete så de kan försörja sin familj. Städerna blev alltmer större och bondesamhällena blev allt mindre och mindre. Men arbetarna som flyttade in i städerna hade svårt att hitta en boplats. I och med detta skapades stora slumområden i städerna.

Hygienen var fruktansvärd och arbetarna och deras familjer levde under usla förhållanden. Kriminaliteten började därför att öka. Ett mord gick lätt obemärkt förbi med alla dödsfall orsakade av sjukdomar.  

För familjen blev det också stora förändringar. Numera hade boendet minskats från en hel familj med farbröder och kusiner till en kärnfamilj, d.v.s. far, mor och barn. Oftast så arbetade alla medlemmar av familjen i fabrikerna. Barn var speciellt efterfrågade eftersom de kunde komma in i trånga utrymmen som vuxna inte kunde nå. Dessutom fick kvinnorna  under den här tiden en större frihet.     

Innan industrialiseringen kunde en kvinna aldrig bli myndig. Nu blev alla ogifta kvinnor myndigförklarade vid 25 års ålder. Men gifta kvinnor var fortfarande omyndiga fram till 1921. Människorna  var innan industrialiseringen beroende av råvaror från naturen. I städerna fanns det dock stora marknader där de flesta råvaror kunde köpas.  Under senare 1860-tal och i början på 1870-talet skedde svåra missförhållanden: fattigdom och hunger. Många invånare dog, och många valde att emigrera och hitta lyckan i USA.

 

1.6 Fängelserna 

År 1832 lades ett förslag til lny kriminalvårdslag där man strök alla fysiska kroppsstraff förutom dödsstraffet. Om man skötte sig kunde fånges straffminskas. Men man blev tvungen att sitta åtminstone ¾ av deursprungliga straffet. Livstidsfångar blev tvungna att sitta minst15 år i fängelse.    Straffarbete kunde fortfarandedömas till allt från sex månader till livstid. 

1840 gick ett förslag igenom i riksdagen om att man skulle bygga om alla gamla fängelsebyggnader till moderna cellfängelser.

Cellfängelser innebär att fångar spenderar sin dom i celler istället för att utsättas för fysiska straff. Cellfängelser spred sig runt hela Europa.

Cellfängelser ansågs vara modern och mer humanitära än de gamla fängelserna. En anonym författare var startskottet till byggnaderna av cellfängelserna där han lovordade dem högt. Författaren visade sig senare vara dåvarande kronprinsen, senare kung Oscar I.

De lilla cellerna som fångarna bodde i rymde inte mycket. Den lilla sängen som varje fånge hade skulle fällas upp på morgonen för att användas som bord under dagen. I cellen fanns också en pall, en hylla, en spegel, en tallrik, och en potta. Pottan skulle ha locket pålagt när man inte använde den, golvet skulle soppas varje dag och skuras en gång i veckan.

Dagarna inleddes med att en klocka ringde till uppstigning klockan 05:00. Fångarna skulle klä sig, slå ihop sängen, samt kamma- och tvätta sig. Sedan var det dags för en promenad i rastgården. Det fanns fångar av alla åldrar, från gamla som aldrig skulle uppleva livet utanför igen till unga som hade dömts till första resan stöld.

Var tionde av fångarna var kvinnor, de flesta var dömda för att ha dödat sitt utomäktenskapliga barn. På 1850-talet fanns det åtta fångar för varje cell. Sakta men säkert förändrades de förhållanden  det i början på 1900-talet fanns en fånge i varje cell.     

År 1857 beslöt Riksdagen att alla som hade dömts till fängelse och alla som hade dömts till straffarbete i högst två år skulle istället sitta i cell. År 1897 kom ett nytt beslut om att alla som hade dömts still höga straffarbeten skulle sitta de första tre åren i cell. Alla fångar fick utföra sin arbeten i tystnad. De vanligaste arbetena varbokbinderi, snickeri, repdragning och stoppning av säckar. Fångar från de höga samhällsklasserna fick skriv- och översättningsarbeten.                        

1.7 Jämförelse

Vi kan konstatera att mycket har förändrats på dessa drygt 200 år. Livet i fängelset ser inte likadant ut som de gjorde på den tiden. I dagens fängelser har fångarna en större frihet än vad man hade på 1800-talet. Straffen som man blir dömd för t ex stöld är inte i närheten av att vara lika stränga som de var för 200 år sedan. Om Carl Johan hade utfört stölden i dag skulle han som värst kunna bli dömd till fängelse och det i 6-12 månader. Något som har förändrats avsevärt under dessa 200 år är hygienen. På 1800-talet var chanserna stora att man skulle få en sjukdom på grund av dålig hygien och senare dö av den.  Idag är de chanserna minimala. Tack vare bland annat socialismen så arbetar inte fabriksarbetarna lika länge idag som de gjorde på 1800-talet. Förut kunde man jobba 18 timmar om dagen. Idag jobbar de flesta människor runt 6-10 timmar per dag.   

Under 1800-talet minskade makten hos kyrkan ända tills det till slut separerades från staten. Och med kyrkan så försvann också många stränga lagar och man fick lov att utöva andra religioner också.  Idag är Sverige ett väldigt mångkulturellt land med många religioner.

×

Sök efter personer, platser och saker!

×

Välj plats




Välj ålder