Bashir Ahmed & Vedran Isak & Emil Modig
2013
Södra Skolan
Motala
1. Inledning:
1.1 Syfte & Frågeställningar
1.2 Källor & Metod
1.3 Bakgrund
1.3.1 Motala under 1800-talet
1.3.2 Motalas utveckling från 1800-talet till idag
1.3.3 Sverige under 1800-talet
1.3.4 Att leva i Sverige under 1800-talet
2. Undersökning: Frans Bäckström
2.1 Frans Bäckströms Brott
2.2 Livet i fängelset
2.3 Olika brott ger olika straff
3. Avslutning
3.1 Dåtidens & dagens brott & straff – Jämförelse
3.1 Sverige under 1800-talet & Sverige nu - Jämförelse
4. Referenser
5.Bilagor:
Bilaga 1: ''Rulla''
Bilaga 2: Vardagsschema i fängelset
I detta arbete, kommer du läsa om Frans bäckström, hur folket levde under 1800-talet och vilka straff som medföljde brotten.
Du kommer även se jämnförelser med dagens- och dåtidens Sverige.
Frans Bäckström kommer dock vara kärnan i detta arbete.
Fördjupningsarbetet kommer återgå från denna individ & hans omgivning.
Frans Bäckström, född år 1866, Oktober 28 i Bjälbo, Linköpingslän nära Skänninge. Han har bott hela sitt liv med sin fattiga familj.
Därför känner han att stöld är hans enda möjlighet för att ej vara en stor börda för sin fattiga och enkla familj.
Det han gjorde medförde stora konsekvenser som ganska snart skulle förändra Frans Bäckströms liv.
Det kommer finnas några frågeställningar som vi ska försöka besvara under resans gång.
Syftet med detta arbete är att undersöka och fördjupa sig i hur brott sköttes och vilka straff man fick under 1800-talet Sverige.
Vi har också valt att undersöka om Frans Bäckströms liv, hans väg till det kriminella livet och konskevenserna utav det
Vi vill även titta på hur sverige såg ut under 1800-talet och hur samhället fungerade.
Anledningen till att vi valde Brott & Straff samt att forska om Frans Bäckström var för att vi tycker att det är ett intressant område att forska om eftersom straffen under 1800-talet var väldigt stränga och hänsynslösa.
Vi valde Frans eftersom hans kriminella gärningar skedde under det decinnium som Motala verkligen började utvecklas i brottsbekämpning.
För att uppnå Syftet så kommer vi att besvara följade frågeställning:
1. Hur såg det ut i sverige under 1800-talet?
2. Vilka förändringar medförde den industriella revolutionen?
3. Hur såg det ut i Motala under 1800-talet och hur utvecklades det till det den är idag?
4. Vem var Frans Bäckström?
5. Vad begick Frans för brott och vad blev straffet?
6. Varför valde Bäckström den kriminella vägen?
7. Hur såg livet ut i fängelset under 1800-talet?
Vi har framförallt byggt undersökningen på arkivmaterial från Vadstena landsarkiv. Vi har fått tillgång till material som visade diverse brottslingar i 1800-talets Motala.
I viss utsträckning hade vi svårt att tyda arkiven från den tiden, men personalen på Vadstena Landsarkiv hjälpte oss när det behövdes. Alla handstilar var inte lätt att tyda, men efter en viss tid luskade vi ut vad som stod. Det blev allt lättare att börja läsa ur dessa urgamla arkiven efter att ha försökt ett antal gånger.
Vi åkte till Landsarkivet två gånger. Första gången forskade vi i Arkivet, den andra gången forskade vi i de enorma tidskrifterna som visade hur det var på den tiden. Vi fick även tillgång till material via internet, främst var det Robert Ekinges och diverse statliga sidor som gav oss informationen vi efterfrågade. Vi använde oss även utav historie-böcker, främst Levande Historia (Läsbok 2).
Motala som stad började under det tidiga 1800-talet då Göta Kanal byggdes vid området. Baltzar von Platen skötte bygget, och efter att kanalen blev färdigställd 1832 designade Baltzar det nuvarande centrumet för staden Motala. 1822 grundades Motala Verkstad, på order av Baltzar som ville ha en teknisk kompetens i området vid byggandet utav kanalen.
I och med Motalas Verkstads grundande började Motala byggas ut. Daniel Fraser, den första chefen för MV döpte ett nytt område till Liverpool ,staden han växte upp i.
År 1851 fick Motala sitt första polisväsande, och lagarna började följas bättre. År 1862 fick Motala sina kommunlagar, och Abraham Rosendahl valdes som ordförande i kommunalnämnde. År 1881 fick Motala sina stadsprivilegier och var då Sveriges minsta stad. Men Motala fortsatte ändå att växa och blev dock större än någonsin. Vid sekelskiftet hade Motala runt 3000 invånare, och ungefär lika många förortsbor.
Motala expanderas genom att införliva förorterna bl.a. Bispmotala, Samuelsberg och Bondebacka.
År 1921 startade man Motala kraftverk vilket var det fjärde största kraftverket i Sverige. Vattenståndet i Motala Ström höjdes, och områden som Charlettborg och Holm sattes under vatten. År 1923 grundades företaget Luxor utav Axel Holstensson, och Luxor-fabriken blev snabbt en mycket populär arbetsplats, och med tiden blev den den största arbetsplatsen i Motala med 3000 anställda.
År 1971 blev Motala en officiell Kommun och områden Godegård, Borensberg och Boberg införlivades i den unga kommunen.
För Sverige började 1800-talet dystert. Finland, som vart en del av Sverige i över 600 år, förloras till Ryssland. Kungen sätts i fängelse, och Sverige får en ny kung, den franska generalen Jean Baptiste Bernadotte.
Ungefär vid den tiden blir Norge en del utav Sverige, på grund av att Danmark, som var allierade med Frankrike, förlorade. Sverige, som var med de segrande parterna fick Norge av det Danmark. Unionen med Norge varade fram till 1905. 16 år senare, 1830 startar tidningen Aftonbladet som öppet kritiserar Kungen. Det blir startloppet för en utbredning av yttrandefriheten i Sverige.
1842 införs folkskola för alla barn, dvs alla barn måste gå i skolan i 5 år. På 1850-talet börjar industrialiseringen ta fart i Sverige, järnvägar byggs, fabriker grundas och människor flyttar in till städerna (urbanisering) för att få jobb. 1858 införs religionsfrihet, vilket betyder att alla kristna grenarna blir tillåtna att verka. År 1863 blir ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. 1866 införs tvåkammarriksdagen.
Bara män får rösta och väljas som riksdagsledamöter. Förutom det måste även män som vill bli riksdagsledamöter ha en förmögenhet på minst 1000 riksdaler (runt 45.000 kr i dagens penningvärde), eller en årslön på minst 800 kr (cirka 37.000 kr). Självägande bönder dominerar andra kammaren, medan den första kammaren domineras av konservativa ledamöter som ska vara en motvikt mot den folkliga andrakammaren. Åren efter att tvåkammarriksdagen infördes var svåra missväxts år, vilket resulterade i att 1,2 miljoner svenskar utvandrade (runt en fjärdedel av befolkningen) till andra länder, främst USA där det bildades mångra områden i storstäderna som dominerades utav de fattiga, svenska invandrarna.Under början utav 1870-talet upphörde de förandande missväxtsåren och Sverige fick ett uppsving i befolkningstillväxten. Städerna byggdes ut och mer fabriker grundades. Matreserverna blev större och potatisen och vaccinet slog igenom i Sverige, vilket var den största anledning till att svenskarna började leva bättre.
År 1880 grundades den första arbetarrörelsen i Sverige, som sedan utvecklades till socialdemokraterna och LO (landsorganisationen), grundades 1898 i syfte att skydda arbetarna från olämpliga arbetsvillkor.
Jean Baptiste Bernadotte Tvåkammariksdagen Arbetsrörelsen
1800-talet började turbulent för den vardagliga svensken. Finland, ett område lika svenskt som Stockholm, förlorades till ärkerivalen Ryssland. Många svenskar hade släktingar och vänner i Finland, som nu tvingades anpassa sig mot deras härskare Alexander I. Åren före industrialismens intåg i Sverige, skedde många lagstiftningar och reformer som demokratiserade samhället.
Bland annat innebar jordbruksreformen att bönder fick egna åkrar, istället för att bara ha små bitar utav flera. År 1842 infördes folkskola för alla barn, och alla ungdomar & barn var skyldiga att gå i skola i minst 5 år. När den industriella-revolutionen väl kom till Sverige på 1850-talet utvecklades landet snabbt. Urbaniseringen tog fart och folk flyttade in till städerma. Detta innebar även att kvinnor fick en större frihet, då deras män flyttade in till städerna och inte längre kunde kontrollera deras vardag. 1856 fick Sverige religionsfrihet, vilket innebar att alla de kristna grenarna tilläts. Tio år senare blev ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder, men det dröjde hela 54 till innan de svenska kvinnorna fick rösträtt, som en sista markering från deras frigörelse från männen. I och med den industriella-revolutionen skapades nya arbetstillfällen. Massor med fabriker grundades, städerna växte och i och med den allmänna skolans intåg fick folk en bättre utbildning, vilket skapade mer arbetsdugliga människor. Men så kom katastrofen. Under den sista delen utav 1860-talet inträffade en svår hungernöd i Sverige, vilket orsakade till mer än 1,3 miljoner svenskars emigration från Sverige.
Svenskarna utvandrade främst till USA, och utvandringen upphörde först i tidigt 1900-tal. Många familjer förlorade släktmedlemmar, men en femtedel av de svenska emigranterna kom tillbaka.
I och med utvandringren blev befolkningstillväxten mindre, och därmed fick människorna mer mat. Jobbtillfällen blev lediga, och människorna fick det bättre.
Frans Bäckström föddes år 1866, Oktober 28 i Bjälbo, Linköpingslän nära Skänninge. I Bjälbo fanns det omkring 780 invånare. Varje år flyttade 73 personer från Bjälbo men ersattes av 78 nya personer.
Bäckström hade ett enkelt liv med sin sin lilla familj som bestod av både far och mor.
Pappan jobbade som valsverksarbetare i Motala verkstad och hette johan peter bäckström.
Hans mor, Sara maria johnsdotter, stannade däremot hemma och skötte Hushållsarbetet. Hans mor var som alla andra kvinnor under 1800-talet som skulle uppfostras till en kvinna som skulle bli en god maka och mor som skulle vara ödmjuk och ha tålamod. Behaga mannen, stå vid hans sida och visa honom sitt fulla stöd. Tjäna honom med ”hjärtats och sinnets renhet”.
Familjen bodde i en väldigt enkel lägenhet i bransnäs på stjärnorpsgården I motala församling. Samtidigt som Frans gick i en folkskola och senare konfimerades.
År 1882, Bor han fortfarande hos sina föräldrar, och inte förräns år 1885 så gick han äntligen ut till arbetslivet och jobbade som reservvaktsbetjänt, men efter en kort tid jobbade han istället som en handelsbeträde i 1 år. han jobbade även en period som en betjänt hos fröken Augusta Toel och som en uppasare i hotellet Nilsson.
Efter att ha jobbat under många olika arbetsmiljöer, så blev Frans rekommenderad som en pålitlig och plikttrogen individ av en nära vän till honom som jobbade i posten och blev slutligen anställd som en brevbärare. Han trivdes väldigt mycket med jobbet och hans jobb gav honom en anledning till att gå upp varje morgon med ett leende på läpparna. Men månadslönen var en stor besvikelse för Frans, speciellt då han ville gärna flytta ut för att ej vara en stor börda för hans kära familj. Han kände sig tvungen till att göra något som han senare i livet kommer ångra att han gjorde.
Löjtant karlsborg anmälde att en trädgård i Motala verkstad innehöll brev avsända från Amerika som till synes innehöll pengar i stora och små summor.
Då agerade CJ Hellqvist, och tog sig an brottet och förhörde genast Frans Bäckström som sedan erkände den 4 juli. Bäckström erkände även stölder av pengar I posten. Han tog brev som var rekommenderade från brevlådor och sa att han skulle lämna de till postkontoret men han öppnade breven istället och stal pengarna.
Rättegången började 26 juni 1891, och blev dömd åttonde rättegångsdagen 4 juli.
Det blev ett fängelse straff i Centrala Långholmen i 2 år och 6 månader för förste resa och olagligt öppnande av annans brev.
Långholmen byggdes 1874-1880. I centralfängeslet fanns 500 celler för huvudsakligen manliga fångar. Fängelset var inspirerat av amerikanska fängelser. Det skapades med ett vakttorn i mitten och så byggdes fyra korridårer och alla de kunde övervakas från en punkt.
Frans Bäckström fick sitta i den delen av fängelset som kallas för Auburnsystemet. Detta system ansågs vara bäst i USA. Auburnsystemet innebar att fångarna nattetid isolerades från varandra, medan de på dagarna arbetade tillsammans i stora salar där det skulle vara knäpptyst. Metoden kallades även ”the silent system”. där de fick gå ut från sina celler på dagen och arbeta i fängelset. Dock var cellerna väldigt små ca 3 kvadratmeter och där fanns endast en säng. Det krävdes en annan typ av byggmetod för detta system. Cellerna placerades i en enda lång korridor, dår dörrarna var gallerförsedda för att släppa in indirekt ljus från stora korridorfönster. Frans Bäckström fick inte bara straffarbete, utan han blev även fråntagen medborligt förtroende.
Det innebar att han ansågs opålitlig person i samhället som ej fick framförallt, svära vid ed eller rösta.
Men det fanns också ett annat system som blev den dominerande fängelseformen i Europa. Detta system är väldigt brutalt och kallas för Philadelphiasystemet. Systemet innebar att fångarna skulle hållas isolerade och drabbas av självrannsakan och ånger. Systemet kom att kallas ”the solitary system”.
Fångarna i philadelphiasystemet fick också arbeta hårt, fast enskildhet i sina celler, vars heltäckande dörrar bidrog till isoleringen. Deras enda mänskliga kontakt var fångvaktarna. Under transporter inom fängelset bar fångarna huvor som dolde ansiktet. Syftet med isoleringen var att de dömda skulle begrunda sina illgärningar.
Cellstraffen skulle egentligen bygga på en idealisk och humanitär grund men egentligen så blev det en grym strafform. Det handlade om en fullständig isolering i flera år som psykiskt och fysiskt bröt ned fångarna.
''Efter hand blir cellfången blek och tärd och usel. Snart är han en i förtid bruten människa, som ingenting har kvar att leva för. Många blir vansinniga och måste som sådana forslas till dårhus.” Så berättade en cellfånge anonymt i slutet av 1800-talet
Nästan alla anställda på fängelserna var tidigare stamanställda militärer. Arbetet i fängelset leddes av en fängelsedirektör, som oftast hade sin bostad i fängelset. I övrigt bestod personalen av bland annat läkare, vaktkvinna, kokerska, tvätterska och gevaldiger som ansvarade för fångtransporterna.
I fängelset hade man även fotografier på alla fångar som är upplagda på det datum när fången skulle släppas fri. Fotografierna användes för att bland annat meddela poliserna ute i landet att nu är t.ex Frans Bäckström fri igen. Fångarna skickades även hem till den trakt där de bodde innan fångenskapen
I Långholmen skrevs det särskilda handlingar för att hålla reda på fångarna, när de kom in, vilka straff de hade fått och när de släpps fria. Dessa handlingar kallas för ''RULLOR'', som är som en förteckning över fångarna, som är oftast i nummerordning.
I Långholmen ägde Sveriges sista avrättning, med giljotin.Det skedde klockan 08:00 den 23 november 1910 då kyparen Johan Alfred Andersson-Ander (37) avrättades med giljotin på Långholmen. Han var dömd för ett rånmord på en växelkassörska som hette, Anna Viktoria Hellsten, i Stockholm. Det var enda gången som en giljotin användes i Sverige.
Förr i tiden fanns det egentligen bara tre sorters bestraffningar – böter, dödsstraff och skamstraff. Man kunde även dömas till fredlös eller bli landsförvisad. Kyrkan kunde också bannlysa folk.
Det fanns dock ingen villkorlig dom, begick man ett brott och åker fast så blev man definitivt straffad. Villkorliga domar infördes först 1906.
Kunde man t.ex ej betala sina böter så blev man tvungen att ''plikta med kroppen'' vilket betydde då att man kunde få spöstraff istället.
Fram till 1800-talet så avrättade man folk offentligt och man hade som en ''festämning'' där alla kvinnor och barn såg på. vid halshuggningar brukade man försöka få tag på lite blod från den avrättade, eftersom man trodde att blod från en avrättad kunde bota "fallandesjuka" d.v.s epilepsi.
Tjuvar blev oftast hängda i Sverige, och det här var ett straff som enbart män fick genomgå. Att bli hängd var ett mycket förnedrande avrättningsmetod tyckte man förr i tiden. Hängningarna brukade ske en bit utanför staden. Kvinnor som blivit dömda för stöld blev istället levande begravda.
Det fanns cirka 68 olika typer av brott där påföljden blev dödsstraff.
För "fjärde resan stöld" kunde du bli hängd. Stöld från kyrkor drabbades dubbelt mot vanlig stöld.
Detta är endast några exempel på några straff man kunde drabbas för om man trotsade Sveriges lagar. Man hade väldigt brutala, hemska och sjuka straff under 1800-talet.
Frans Bäckström dömdes den 4 juli 1891 för att ha olagligt öppnat andra brev och för stöld (dvs öppnat andra personers brev som innehöll pengar och stjällit innehållet). Hans påföljd blev att tillbringa 2 år och 6 månader i fängelset Långholmen vid stockholmsregionen.
Idag skulle Frans troligen ha fått runt 1 års fängelse, med tanke på att det var första gången han utförde en kriminell handling och att det bara rörde sig om en ringa stöld.
Frans dömdes efter att ha erkänt under ett förhör utfört av C.J Hellqvist, samt att ha utpekats av flera vittnen (Alex Theodor Svensson och fröken Hilda bl.a). Frans motiv är ett utav det allra vanligaste motiven till stöld, pengabrist. Frans behövde pengar för att finansiera sina besök vid en bordell, något som fortfarande idag är en vanlig orsak till stölder, även om det numera handlar om att finansiera alkohol, tobak och narkotika-köp. Det är statistiskt sätt säkert att högre levandstandard ökar antalet fall utav stölder och snatterier. Ett exempel på det är att år 1996 hade 46 inbrott hos personer anmälts i Motala Kommun. 16 år senare var siffran nere på 33. Men från 2003 till 2012 har antalet stölder minskat med 15 % i hela landet.
Ett exempel på det är att vid år 1996 hade 46 inbrott hos privatpersoner (ej rörelsehindrade) anmälts, men år 2012 var siffran nere på 33. Anledningarna är många. Bland annat har fler personer och affärer larm, samt har fler mycket vanliga stöldoffer som t. ex bilar och handväskor fått en bättre säkerhet. Under 1800-talets Sverige, var stöld och snatterier tämligen vanliga, och pengarna gick främst åt nöjen såsom bordeller, alkohol och dylikt. Men idag så anmäls det mycket fler brott än i 1800-talets Sverige, bland annat har antalet anmälda brott ökat med 750.000 från 1975 till 2012. Varför det är så är för att det helt enkelt finns mer saker att stjäla idag, än vad det fanns för 200 år sedan. Bilar, kreditkort, kläder, mat och plånböcker fanns inte i 1800-talet, och det fanns mindre stora städer, där man inte kunde bli igenkänd.
Men det är inte den enda anledningen. En annan anledning är att fler människor är villiga att anmäla brott i dagens samhälle än vad de var förr i tiden. Detta är på grund av att polisen har aktivt samarbetat med skolor och olika medieföretag för att försöka påverka till att faktiskt våga anmäla, våga göra det rätta, och lyckats. En annan anledning är naturligtvis att fler produkter och gärningar har förbjudits och klassas som olagliga. Då gäller det bl.a barnmisshandel och olika typer utav narkotika-preparat som t. ex 30 år tillbaka var lagliga. Många trodde vid 1900-talets början att den höjda levnadstandarden skulle sänka antalet fall utav stölder, men så blev det alltså inte. Utan massproduktionen ökade, fler saker blev offer för tjuvar, och i takt med fler människor fick det bättre ställt ökade antalet tänkbara offer och varianter som tjuvarna kunde tillämpa.
En viktig skillnad mellan 1800-talet och idag är att det vanligt att folk stjäl för att de får en kick, eller för att finansiera olika kriminella aktiviteter, såsom narkotikainnehav och dylikt idag, det var knappast vanligt under 1800-talet. Men till skillnad från stölder behöver inte alla brott nödvändigtvis öka med åren. Våldsbrott var t. ex mycket vanliga under 1800-talets Sverige. Då var 200 personer ur 100.000 lagförda för misshandel, en siffra som idag ligger vid ungefär 85. Den största anledningen är att alkohol var mycket vanligt under 1800-talets Sverige (våldsbrott oftast har en direkt koppling till alkoholförtäring). Bland annat kunde människor själva bränna sprit vid behov, fram tills 1860. Under 1920-talet var våldsbrotten nere på den lägsta nivån den haft från 1800-talet fram tills idag. Då var nämligen alkoholkonsumen väldigt stor.
Så till en sammanfattning. De olika typerna av brott och aktiviteten inom de olika brottsområden ändras i takt med samhällets utveckling samt lagar. Om levnadstandarden höjs ökar antalet fall utav stölder då fler föremål produceras/köps, och därmed också kan stjälas. Våldsbrott brukar oftast inträffa under påverkan utav alkohol, och därmed så innebär en minskad alkoholkonsum att mindre våldsbrott anmäls.
Sverige förändrades stort under 1800-talet. Under de sista åren utav seklet hade landet förändrats från att vara ett utav världens fattigaste till det omvända. Levnadstandarden var en utav de största i Europa, och ekonomin och välfärden hade underbara år. Samtidigt hade även en rad nya städer och samhällen växt fram, bland annat Motala. Sverige idag skiljer sig ganska så mycket från det Sverige som var under 1800-talet. Idag står samhället ganska stilla, inga större förändringar har påverkat det svenska samhället under 2000-talet, något som inte kan sägas om 1800-talets Sverige. Då skedde enorma reformer och förändringar, nya, demokratiska vindar blåste in över landet och även industrialismen gjorde sitt intåg i Sverige runt mitten utav 1800-talet. Nya reformer stärkte demokratin (tvåkammarsriksdagen, yttrandefrihet etc) medan industrialismen skapade massor med jobb åt människor, vilket gjorde att fler människor fick det bättre ställt.
En annan sak som skiljer 1800-talet från idag är kungens auktoriteter. Efter statskuppen mot Gustav IV Adolf gjordes en ny regeringsform som ökade kraftigt riksdagens inflytande över landet. Men kungen hade fortfarande mycket mer makt än vad hans ättlingar har idag. Bland annat kunde dem stänga viktiga demokratiska företag som t .ex tidningar (något som Jean Baptiste gjorde främst, han stängde Aftonbladet hela 23 gånger innan han dog). Kungarna under 1800-talet var även de som ända fram till 1917 bestämde ministrar, något som varken regeringen eller riksdagen kunde göra. De 16 första svenska stadsministrarna tillsattes av kungen, och de var i principen rådgivare vid kungens bord. År 1917 underminerade en koalition mellan liberaler och socialdemokrater allvarligt kungens makt, och därefter var kungen i princip maktlös, något som han är även idag. Det skall dock sägas att dagens kung är mer inflytelserik än sin 1800-taliska motpart i en väldigt viktig aspekt, nämligen som en offentlig person. Allt kungen gör skrivs flitigt ner utav tidningarna, han visas ständigt på nyheterna och gör ofta besök runt omkring i landet. Detta gör honom till en person som hela befolkningen känner till, och i och med att han dagligen visas upp och följs så stärker han monarkin i Sverige till en nivå att den är nästan helt solid, något som knappast kungarna under 1800-talet lyckades med.
Under 1800-talet ändrades den svenska ekonomin väldigt mycket. Den stärktes och den expanderade. Massor med svenskar gick till arbeten, handel med utlandet ökade och statsbudgeterna var väldigt. Idag är situationen väldigt. Sverige har förvisso en ganska stor arbetslöshet
(8,5 %) men under 1800-talet var den lägre. Detta är på grund av att Sveriges ekonomiska expansion fortfarande ökade, vilket innebär att nya jobb fortsatte komma in, och det fanns alltid jobb (om än kanske inte så rättvisa) att ta.
Religionen hade ett mycket starkt inslag i 1800-talets Sverige. Nästan varenda person var kristen, och under början utav 1800-talet hade kyrkan en oerhörd stor makt, en makt som gradvis sänktes. Viktiga år för religionen i 1800-talets Sverige är 1858, då religionsfrihet infördes. Denna ”frihet” innebar dock i princip att olika kristna grenar nu tillätts, att ha en annan religion än kristendomen var fortfarande tabubelagt). Ett annat viktigt år religionen i Sverige under 1800-talet är 1842, då den allmänna skola för alla barn grundades, tidigare hade kyrkan hand om denna uppgift, men nu fick istället den svenska staten ta hand om ansvaret. Idag är den Svenska Kyrkan kraftigt decimerad. I bara med att den inte har någon makt eller inflytelse i dagens samhälle, utan även så sjunker antalet kristna i Sverige, då fler och fler blir ateister. Idag är runt 50-60 % av Sveriges befolkning ateister, något som inte ens de allra minst religiösa skulle tänka skulle finnas i Sverige under 2000-talet. Så även om kyrkans makt stadigt minskade under 1800-talet hade fortfarande väldigt många medlemmar och beskyddare, något som den inte har speciellt mycket utav idag.
Det här är en bild på en dagordning
för att få en överblick över vad Långholmens
brottslingar egentligen gjorde
En bild på Frans Bäckströms ‘’rulla’’ som
ger lite men viktig information om denna
Brottslingen
