Inledning:
1. Syfte och frågeställningar
2. Källor och metod
Undersökning: Min släkt på 1800-talet:
1. Släktforskning om familjen Carlsson/Wass
2. Bakgrund
3. Jämförelse
Avslutning:
1. Resultatdiskussion
Här börjar arbetet med en inledning där jag beskriver syfte och frågeställningar.
Mitt syfte var att få reda på mina släktingar och sen forska mer ingående om en familj, forska om deras syskon, barn, sjukdomar, jobb och allt som hänt dom. Man skulle först ha med dessa frågor och annat som kunde vara bra att veta.
Så har har jag gjort för att lösa uppgiften:
1. Jag utgick från en släkting på 1800-talet
2. När levde personen?
3. Var bodde personen?
4. Familj?
5. Ekonomisk situation?
6. Yrke?
7. Miljön, hur var det i Motala under den aktuella tidsperioden?
8. Hur såg övriga Sverige ut när det gäller lagar, brott och straff, politik, ekonomi, typ av samhälle (jordbruk kontra industralismen)
9. Jämför med dagens Sverige
Min släktforskning är hittad och undersökt på Vadstena landsarkiv där jag har kollat i dopböcker och husförhörslängder för åren som är aktuella.
Man börjar med ex parets/personens föräldrar, vart dom är födda (Kristberg) sen letar man upp rätt dopbok för föräldern, ex 1884.
Man hittar rätt person genom månaden och datumet eftersom det står i ordning och längst ut på sidan står ett nummer, det är numret till vilken sida i husförhärslängden man ska leta i ex. 41. Då tar man den boken och letar upp sidan 41, där får man reda på familjen, då hittar man sin "rätta" person som då är ett av barnen, den som i mitt fall är född år 1846. Då gör man om allt igen, om man har tur är även denna person född i samma stad, då kollar man i dopboken för Kristberg år 1846 och rätt datum osv. Sen samma sak med numret längst ut och då sen när man är i husförhörslängden med "rätt" familj får man reda på barnen, mannen, exakt var dom bodde osv. Sen får man fortsätta i nästa (nästa år) husförhörslängd, då kan tex nån flyttat, dött eller dom kanske har fått ett till barn. Sen bara fortsätter man gå upp en bok för varje år, så långt det finns.
Sedan finns det även in och utflyttnings böcker osv om man vill veta mer om nått speciellt.
För att få reda på hur Motala såg ut på 1800-talet så har jag forskat lite i boken "Levande historia 8" dock så har jag inte hittat nått speciellt därifrån. Sen har vi haft genomgångar också med hur det såg ut med ex industralismen och Sverige i allmänhet på 1800-talet och det är därifrån jag fått reda på det mesta.
Familjen Carlsson/Wass
Jag har forskat om min morfars farmor och hennes familj. Hon hette Albertina Wilhelmina Wass och föddes år 1846 i Kristberg. Hon och hennes man Anders Aron Carlsson (född 1844) gifte sig år 1872. Dom fick sedan sex barn, Carl Walfred född år 1872, Carl gjorde lumpen år 1893, Johan Alfred född 1875, Johan flyttade när han var 18 år (1893) och blev sedan dräng. Deras ända dotter hette Frida Amalia och föddes år 1877, August Hjalmar född år 1880 och han dog när han var sex år (1887) av bröstlidande. Anders Viktor född 1884 och till sist Axel Iwan född år 1887.
Familjen var torpare vilket är en mindre bonde och dom levde rätt så fattigt. Dom bodde i Moen i Karlsby.
Sverige på 1800-talet
På 1800-talet hade man oftast stora familjer och man var oftast torpare eller bonde vilket inte gav så mycket pengar. Då var man oftast många i familjen och alla fick hjälpa till, på 1800-talet var det mycket barnarbete men det försvann senare när skolorna kom till.
Jobbade man i industrin var det långa dagar, man kunde jobba mellan 12-13 timmar om dagen och hade man en gård så var det just arbete hela dagarna, inneboende och barnarbete.
Som i min släkt blev en kille dräng och flyttade, han bodde alltså på nån annans gård och hjälpte till där, vilket var ett solklart val oftast.
Jämfört med dagens Sverige är nästan allt annorlunda, vi bor i stora hus, har bilar, vi har massa kläder och saker som vi egentligen kanske inte behöver. På 1800-talet jobbade man hårt för att klara av dagarna men idag är det en självklarhet för många.
Dock finns det inte så mycket närproducerat längre, förr odlade man sin egen potatis, grönsaker och annat hemma själv medans idag transporterar vi mat från olika länder och tar omvägar så onödigt mycket gaser släpps ut.
Sammanfattning:
Jag tyckte att detta arbetet var kul och lärorikt. Det var ett bra sätt att få in 1800 talets Sverige med nått lite roligare och intressantare som släktforskning, då lärde man sig ju saker fast man inte tänkte på det så mycket. Samtidigt har det ju varit väldigt personligt också och det har jag tyckt varit bra och roligt, att få ha sin släkt som fokus i ett arbete. Med själva omgivningen har det varit lite svårt att få reda på hur det såg ut och så eftersom att böckerna mest handlat om revolutionen, så jag fick ganska mycket hjälp med genomgångarna. Men i helhet har arbetet som sagt varit roligt och lärorikt!
Jag tycker att det har varit väldigt roligt att få släktforska eftersom det är nått jag velat göra ganska länge. På landsarkivet tyckte jag att det var lätt att forska fram, det var ett lätt system och man fick snabbt fram namnen på personerna, dock glömde man lite att man skulle forska mer om en familj, så det blev lite stressigt på slutet.
Och sen under tiden i skolan har det varit ganska rörigt när vi har skrivit ihop våra arbeten, och det blev rätt stressigt på slutet nu också och lite oklara instruktioner och så men annars tycker jag det har varit ett roligt "projekt" att jobba med!
Jag har lärt mig hur man släktforskar på riktigt, jag har lärt mig om mina släktingar och även hur man skriver en rapport uppstats.
Tryckt material:
Hildingson Kaj Levande historia 8 Stockholm 2012, Natur & Kultur
Hildingson Lars
Otryckt material:
Vadstena landsarkiv
Kristberg kyrkoarkiv
Dop och husförhörslängds böcker
