Det är ovanligt att räkenskapsböcker från 1600-talet finns kvar. I Vadstena stads arkiv finns tre böcker som länge var oidentifierade, men för trettio år sedan lyckades den skicklige forskaren Werner Pursche slå fast att de hade tillhört handelsmannen Erland Svensson och var från åren 1635–1654. Läs gärna mera i skriften Borgmästare Erland Svensson - En storköpman i Vadstena 1632-1657. Genom de här böckerna får man veta mycket om människor vid mitten av 1600-talet som inte är så lätt att ta reda på annars.
Så här ser pärmen ut till en av böckerna ut, materialet är återanvänt pergament(djurhud) från medeltiden.
Enligt den stadslag som gällde i Sverige mellan 1300-talets mitt och 1730-talet skulle i stort sett allt hantverk och all handel bedrivas av stadsbor som kallades borgare. Idén med det här var att staten skulle kunna kontrollera och beskatta handel och hantverk. Alla som skulle ägna sig åt handel och hantverk skulle enligt lagen ha utbildat sig i sitt yrke i sex år och vara en hederlig person. Då kunde man ansöka om att bli borgare i en stad, och fick man gå med på att stanna i staden i sex år. Om man blev antagen, fick man burskap och svor en ed. Som bevis fick man ett burbrev, som ofta var riktigt stort. Sedan var man burskapsägande borgare i sin stad. Som det här gick till i Sverige, gick det också till i stora delar av Europa.
Rådhuset i Vadstena där rådet höll sina möten
En borgare hade del av dom rättigheter och skyldigheter som gällde för en stad. Man kunde väljas till rådman och borgmästare och satt i så fall i stadens råd, som fungerade både som en tingsrätt och kommunstyrelse på en gång, om man jämför med hur det funkar idag. Erland Svensson dyker upp i källmaterialet vid början av 1630-talet, då han svor sin borgared den 9 juli 1632. Strax efter att ha svurit borgareden bör han ha gift sig, eftersom hans fru, som hette Ingeborg Andersdotter, berättas ha blivit änka då hennes tidigare man, löjtnanten Olof Bång, stupade vid Lützen den 6 november 1632. För det mesta gifte en änka eller änkling om sig ganska snabbt vid den här tiden. Från 1641 var han rådman och valdes till borgmästare 1647. Åren 1643 och 1650 representerade han Vadstena för borgarståndet i riksdagen. Här nedan står Erland uppräknad sist bland de tio närvarande i rådet vid mötet i Rådhuset den 4 september 1643.
Här ser man Erland uppräknad sist bland rådmännen i protokollet från rådets möte i september 1643. Protokollsboken finns hos Landsarkivet i Vadstena.
Handelsmannen Erland Svensson går alltså att studera som få andra av 1600-talets stadsbor. Man ser av hans räkenskapsböcker att han framför allt handlade med den omgivande landsbygden och med många städer i södra Sverige: Jönköping, Norrköping och Göteborg, men också Stockholm, Skänninge och Eksjö med flera. Under året 1641 köpte Erland in stora mängder oxar från ett område som sträckte sig från Eksjö och upp till Vadstena. I Eksjö köpte han 53 oxar på hösten 1641. Tidigare på året hade han gjort en resa ned mot Jönköping och köpt 64 oxar, totalt 117 oxar! Värdet på de här oxarna var över 2.600 daler kopparmynt. Det är svårt att säga hur mycket pengar det här var, men en riktigt fin gård i staden kunde kosta 1.000 daler kopparmynt, som jämförelse (en bra bok då man vill jämföra priser i historien är Vad kostade det?). De flesta av de här oxarna såldes i Uppland. Förutom att betala dem med pengar, betalade han också med textilier och förgyllt silver och i andra sammanhang i till exempel råg, fläsk och malt.
Sked av silver från 1600-talet Östergötlands länsmuseum
Andra varor som Erland och hans familj handlade med var textilier, fisk, tobak, kryddor, papper och vin. En bonde i Broby i Strå socken strax utanför Vadstena, Jöns Isaksson, är en av alla som finns med i Erlands räkenskaper. Han och hans hushåll hade hämtat ut textilier, humle, sill, vin, strömming, peppar, fikon, muskotblomma, salt, ingefära, torsk, tobak, smör, lax, torrfisk, malt med mera. En korpral i Djurkälla, nära Omberg, Nils Andersson och hans hustru Lucia hade handlat kläde, lärft, sidenband, silversnöre, pistoler, vin, en kniv, tobak, hattar, en guldring med mera, varav en hel del verkar ha varit till deras bröllop. Sidan här nedan kommer från Erlands räkenskaper. Här ser man uppgifter från 1641 som gäller en Johan Knutsson på herrgården Sjöstorp i Ödeshögs socken. Kan du läsa vad det står?
Johan Knutsson handlade alltså på kredit, precis som många andra. Ibland använde man skuldsedlar som betalningsmedel. Dagens sedlar är en modernare variant. Erland Svensson kunde också lägga ut pengar för andra och fungerade alltså som en liten privat bank. Jöns Isaksson i Broby, som nämns ovan, hade Erland lagt ut pengar för både i Vadstena, Göteborg, Norrköping och Uppland.
Vi vet inte var Erland var född och heller inte när han var född. Kyrkoböckerna, där prästerna antecknade födda barn, vigda och döda, finns inte från tidigt 1600-tal. I bästa fall började de att föras mot mitten av 1600-talet. Men hans död finns nedskriven i Vadstenas kyrkoarkiv. Han avled alltså i början av 1657, "BM" betyder borgmästaren.
Också hans bouppteckning från 1657 finns kvar i Vadstena rådhusrätts arkiv (F II:2, s 1). Bouppteckningar är ganska ovanliga före 1730-talet, då man bestämde att det skulle göras en bouppteckning efter i princip alla som avled. Men en del gjordes alltså även innan den här lagbestämmelsen. Erlands bouppteckning är nedskriven så att man kan se vilka hus som fanns på hans gård. Han hade tidigare ägt en fin stadsgård vid Rådhustorget, alltså på ett av de bästa lägena i staden, med bland annat stenhus, stall och en kryddgård. Runt 1652 flyttade han till en gård vid stadskyrkan och det är alltså den gården som beskrivs i bouppteckningen (se nuvarande hus på bilden, det är yngre, men har inslag av ett hus som är äldre än 1732 enligt uppgifter hos Vadstena kommun, ).
I bouppteckningen räknas bebyggelsen på tomten upp. Här nämns storstuga, kök och sätesstuga i bostadshuset. Dessutom dräng- eller nattstuga (troligen ett eget hus), brygghus, gatubod (som man sålde varor från), "den andra boden", källaren och "i bakgatan". Jämför gärna med resonemangen om bebyggeslse från den här tiden i boken 600 år i Vadstena, s 482 och framåt, särskilt ritningen på sidan 490). Bland de saker som räknas upp i bouppteckningen finns öltunnor. Hur man drack ölet hos Erland Svensson vet vi inte säkert, men ett sätt var i dryckeshorn, som det från 1600-talet på bilden.
Sluligen kan man säga att det finns oerhört mycket bra uppgifter om man vll veta mer om människor som levde för nästan 400 år sedan. Tack vare Erland Svenssons bevarade räkenskaper får vi dessutom veta saker som inte alltid är så lätta att ta reda på. Som vilka som handlade vad och vilka varor som fanns tillgängliga. Att det fanns bönder som köpte rött, blått och grönt tyg av fin kvalitet liksom silverfärgat silke. Att det till exempel fanns russin, kardemumma, nejlikor, muskot, anis och sviskon att köpa liksom fröer till morötter, gurka och lök i Vadsena för nästan 400 år sedan. Även Erland Svenssons barn har skrivit i böckerna och på en del ställen har någon övat sig i att skriva alfabetet och siffror.
av Claes Westling, Landsarkivet i Vadstena
