Handledare: Camilla Prütz
Summery
The purpose with this study was to examine the mentally ill on the Birgitta´s mental hospital in Vadstena during the 19th century. To narrow down and to help myself with this research I used these issues/questions:
What did it take to be classified as mentally ill?How were the patients treated compared to today?Was it any patient who was declared healthy?
The main sources to my work are documents from the mental hospital, on the patient’s data. These documents, I got hold of at the Provincial Archives here in Vadstena. I have also used a lot of hospital enlightenment sites on the internet, to look up some signs of diseases and diagnosis. To my privileged I have also used books that immerses on the Mental hospital in Vadstena and the mentally ill, during this century and prewritten essays about this exact subject, which have been a great help for me and my study.
Important conclusions that I have drawn, are that it didn´t take much for a human being to be classified as mentally ill in the 19th century. Another conclusion is that two of the patients that I have written about, would be rated as having a mental disorder even today. But neither of the patients would be admitted to a mental hospital today.
As a result of all the horrifying treatments to the patients, almost none of them were declared healthy.
1 Inledning
1.1 Bakgrund
1.2 Syfte och frågeställningar, eventuell avgränsning
1.3 Material och metod
1.4 Definitioner
2 Resultat
2.1 Vad krävdes för att bli klassad som psykiskt sjuk?
2.2 Hur behandlades mentalpatienter, jämfört med idag?
2.3 Var det någon patient som blev frisk?
3.0 Diskussion
3.1 Diskussion
3.2 Avslutande diskussion
4 Referenslista
Elektroniska källor
Psykiska sjukdomar är något som sedan länge har intresserat mig. Anledning till att jag ville skriva om detta ämne var att jag ville undersöka de sjukas situation, sätta mig in i ett historiskt sammanhang och förstå hur felaktigt de alla har blivit behandlade. Jag ville också ta reda på hur långt vi faktiskt har kommit med behandlingsmetoder för psykiskt sjuka idag.
1346 skrev kung Magnus Eriksson och drottning Blanka sitt testamente i staden Lödöse i Västergötland. Kungaparet skänkte då Vadstena Kungsgård till Birgittas klosterbygge. Klostret invigdes år 1348 och kungapalatset blev en del av nunneklostret. Fram till år 1595, då klostret stängdes, bodde nunnorna i huset.
Byggnaden har sedan använts både som krigsmanshus och fängelse. Det var först i början på 1800-talet som lokalerna användes av Birgittas sjukhus, ett stort mentalsjukhus i Vadstena. [1]
År 1814 var året då man började införa diagnoser i patientrullarna. Innan dess hade man enbart fyllt i dödsorsak.
Efter 1829 stängdes flera mindre hospital, vilket medförde att Vadstenainrättningen expanderade och blev istället ett centralhospital.[2] Vadstenas mentalsjukhus hade rykte om sig att vara ledande inom mentalvården. Detta gjorde att patienttillströmningen ökade och man fick ett ”riksintag” av patienter.[3]
I mentalsjukhuset förekom stark disciplin och hierarki bland de anställda. Det var den
överordnade, som hade all makt och tog alla beslut. Om man inte gjorde som den överordnade sade till en, blev man omedelbart avskedad. Bland personalen fanns en tydlig indelning; förste och andre vårdare, samt överskötare. Varken den ekonomiansvarige eller läkaren behövde bära uniform. Precis som idag hos bl.a. polisen, så bar de som var högst i rang inte uniform. Överläkarens makt var väldigt stor. Han bestämde allt i mentalsjukhuset, till och med beslut gällande de anställdas liv utanför arbetet, som till exempel giftemål och permission. Det överläkaren tyckte, det genomfördes oavsett hur fel det än var. Det var inte bara på sjukhuset, som denna stränga hierarki förekom, den utspelade sig i hela samhället. Man kan ju därför säga att dåtidens samhällsstruktur avspeglades på sjukhusen.
Sankta Birgittas sjukhus, även kallat BS, var en gång i tiden ett av Sveriges största och mest kända mentalsjukhus.
År 1990 lades mentalsjukhuset ned. Nu finns det bara en rättpsykiatrisk regionvårdenhet[4] med cirka 160 medarbetare och 72 vårdplatser[5].
Syftet med detta fördjupningsarbete är att undersöka psykiskt sjuka på Birgittas sjukhus i Vadstena under 1800-talet.
Frågeställningar:
Vad krävdes för att bli klassad som psykiskt sjuk?Hur behandlades mentalpatienter, jämfört med idag?Var det någon patient som blev frisk?
För att svara på första frågan har jag undersökt tre utvalda patienters sjukdomsorsaker och deras dåtida diagnoser. I resultatdelen är journalerna i princip citerade. Efter varje patientjournal har jag utvecklat och förklarat sjukdomarna och sjukdomsorsakerna, för att i diskussionsdelen kunna dra slutsatser och göra jämförelser med nutida mentalvård.
För att svara på frågan hur patienter behandlades, har jag studerat dåtidens och dagens olika behandlingsmetoder. Här beskriver jag alltså generella behandlingar och inte de tre utvalda fallen.
I min historierapport valde jag att ha en tidsavgränsning så att inte arbetet skulle bli allt för stort. Jag valde att göra studien under 1800-talet i Sverige. Anledningen till att jag valde detta århundrade var p.g.a. att min handledare Camilla Prütz rekommenderade 1800-talet om man skulle undersöka samhällets utstötta, psykiskt sjuka, kriminalitet m.m. just för att mycket spännande händelser skedde då.
Min förstahandskälla i denna rapport är dataskrivna sjukhusjournaler från Landsarkivet i Vadstena. Dessa journaler valde jag att arbeta med p.g.a. att jag ville undersöka vissa enskilda patienters sjukdomsorsaker och se dem som individer, inte bara studera de generella orsakerna m.m. Det positiva med att jobba med dataskrivna sjukhusjournaler var att det inte var speciellt svårt för mig att tyda texterna, eftersom texttypen är den jag är van vid att läsa. Detta resulterade att det gick relativt snabbt för mig att hitta min fakta och sedan börja så fort som möjligt med min rapport. För att hitta bra fakta som stämde in på mina frågeställningar, förutom journalerna, använde jag mig utav material jag fick från Vadstena turistbyrå. Därifrån fick jag en broschyr med fakta om Birgittas mentalsjukhus, psykiatribehandlingar förr samt fakta om psykiatrins utveckling. Materialet som jag fick har varit till stor hjälp i mitt arbete.
Jag har också fått stor hjälp av Björn Ivarsson Lilieblad, vid Linköpings universitet, som har hjälpt mig med litteratur, som stämde in på mina frågeställningar. Jag fick även ta del av hans egen rapport; ”I vansinnets gränsland. En studie av de normativa gränsdragningarna vid Vadstena centralhospital 1849-1858.”
I Lilieblads rapport hittade jag mycket bra underlag till mitt eget arbete. En av de böcker jag fick från honom var; ”En enkel Vadstena”. Det var en av de böcker jag har haft störst nytta av p.g.a. att det var väldigt svårt att hitta fakta med patienters egna historier eller om det var någon som faktiskt blev friskförklarad. I boken var det första gången jag såg en patients egna förklaringar utifrån hans egna erfarenheter. Det framgår sedan i boken att det var mycket ovanligt att just detta publicerades. Jag har också använt mig av andra färdiga rapporter, såsom min handledares arbete, för att hitta inspiration och för att se en bra och tydlig uppbyggnad. Till mitt arbete har jag också använt mig av olika internetsidor, som olika sjukhusupplysningssajter, för att leta upp olika tecken på sjukdomar och diagnoser. Jag har även använt mig av olika sidor om Birgittas mentalsjukhus och internetsidor där det finns en intervju med en före detta mentalvårdare på sjukhuset. Rättspsykiatriska regionklinikens hemsida har jag också fått stor användning av då de skriver mycket om hur dagens behandlingar går till, vilken var en av mina frågeställningar i arbetet. Wikipedia är också en källa som jag har använt mig av för att snabbt och smidigt kolla upp lite mer allmänt kända saker, som lätt går att jämföra med en säkrare källa. Jag anser att mina övriga källor, såväl tryckta som elektroniska, är säkra p.g.a. att utgivarna är trovärdiga.
Under denna rubrik har jag förklarat och utvecklat några ord och uttryck, som jag använder i min forskning. I sjukhusjournalerna från landsarkivet fanns ordet ”suividplaner”. Jag tror att det ska vara ”suicidplaner”, men att den person som renskrev journalen har skrivit fel.
Mina förklaringar här nedan är i den ordning de kommer i rapporten.
Suividplaner = självmordsplaner
Insufficienskänsla = ”kan inte prestera moraliskt eller mentalt”.
Arythmia perpetua = oregelbunden kammarrytm.
Psychopathia = psykopati = personlighetsstörning
Schizophrenia = Schizofreni
Brom: Ett icke-metalliskt grundämne. Brom har används som medicin inom sjukvården p.g.a. sin sedativa (lugnande) verkan. Brom används än idag i vissa länder i kombination med annan medicin mot epilepsi.
Opiater: Ett ämne som kommer i från opium. Har lugnande, smärtstillande och muskelavslappnande effekt.
Barbiturater: Ett läkemedel mot ångest, sömnproblem och epilepsi.
Pertussis = Kikhosta
Latenta sjukdomar: En infektion innebär att kroppen har angripits av bakterier, virus eller svamp. Tecken på att man lider av en latent sjukdom;
Är förvirrad och känner sig omtöcknad.Har svår huvudvärk samtidigt som man har feber och är stel i nacken.
Hospitalisering: Hospitaliserad eller "institutionsskadad" är ett begrepp för när en person fått så pass mycket professionellt stöd eller blivit frihetsberövad under längre tid att denne inte klarar sig själv då eget ansvar krävs. Personen blir van vid att professionella styr över hans/hennes liv, så att man oftast blir helt paralyserad när man står inför något val. Detta kan leda till återfall i tidigare beteende och återigen en lång period på sjukhus.
Synen på vad som anses vara psykisk sjukdom har förändrats sedan 1800-talet. I följande tre sjukhusjournaler beskrivs patienternas hälsa och sjukdomsorsaker. Vad som ansågs som sjukt och friskt i människans psyke har förändrats fram till vår tid. [6]
Helldin, Paul Lennart: Sjukdomsorsaker, blev lurad av en hästaffär. Detta tog han väldigt hårt. Han började grubbla och började bli väldigt tyst, en dag sa han att det vore bäst att han tog livet av sig.
Psykiskt: ”Vidgår ängslan och tidigare suividplaner. Har haft insufficienskänsla. Inga syndfullhetsideér.
Diagnos: Manisk-depressiv psykos.[7]
Diagnosen ”manisk-depressiv psykos” benämns idag bipolär sjukdom. Detta är en kronisk sjukdom och den innebär att man skiftar mellan att vara manisk och depressiv. Jämfört med många andra psykiska sjukdomar så har arvet stor betydelse för om man blir drabbad eller inte. Det är vanligt att man får sjukdomen i tonåren. [8]
Hallin, Gustaf Albin: Sjukdomsorsaker, fadern och farbrodern hade begått självmord.
Han hade ett häftigt humör och inremitterades till Birgittas mentalsjukhus på grund av att han ansågs som farlig för sig själv och andras säkerhet.
Somat. :näthinneavlossning, vidgad pupill som var helt täckt av iris, arythmia perpetua…
Psyk: Fullt orienterad. En viss svårighet att hålla tråden i samtal. Egocentrisk, höjd självkänsla.
Diagnos: Psychopathia.[9]
Kokain är en drog som får ögonen att vidga sig. Kokain leder till häftigt humör och kan även framkalla drogutlöst psykos.[10] Vid drogutlöst psykos får man starka känsloyttringar såsom våldsamhet och självmordsbenägenhet. [11]
Näthinneavlossning innebär att ett hål uppstår i näthinnan p.g.a. förändringar i glaskroppen. Ca 1000 personer får denna diagnos varje år i Sverige. Om näthinneavlossningen når den gula fläcken försämras synskärpan och om den sprider sig över hela ögonbotten förlorar man ledsynen på ögat och man ser då bara svaga konturer av föremål.[12]
Holmberg, Gunnar Evert: Sjukdomsorsaker: skall som barn ha haft pertussis och fått ”slaganfall”.
Sjukdomsform: Schizophrenia. Föräldrarna kusiner.
Sammanfattning: Hans föräldrar är hans kusiner, nykterist. Nuvarande sjukdom började med överspändhet, religionsgrubbel och ”storhetsmani”. Tycks ha hörselhallucinationer- För några dagar sedan blev pat. orolig.
Psykiskt: impulsivt negativistisk. Talet inkohorent, Sinnesstämning närmast indifferent.
Diagnos: Akut omtöckning antagligen på schizonid bas.[13]
Äktenskap mellan kusiner är tillåtet men ses ändå som inavel, d.v.s. sexuella handlingar mellan personer som är biologiskt nära släkt. Inavel kan förorsaka allvarliga psykologiska skador och även medföra försämrat immunförsvar och missbildningar hos barnet. Barnet kan även drabbas av latenta sjukdomar[14].
Övriga sjukdomsorsaker
I andra journaler framgår det att personer kunde bli intagna på Birgittas mentalsjukhus bl.a. på grund av onani. Detta ansågs som sjukligt beteende. Psykisk sjukdom i släkten kunde också vara anledning till att bli intagen. T.ex. om din farbror eller din mamma/pappa var psykiskt sjuk så trodde många att även du var det, även om du själv inte visade några tecken på psykiska besvär. [15]
”Genom att studera framväxten av sinnessjukvården på 1800-talet kan man förstå varför vi har den psykvård som vi har idag” (Cecilia Riving, vid Lunds universitet.)[16]
Att vårda psykiskt sjuka är egentligen ett relativt nytt påfund. Genom en stor del av vår historia har de mentalt sjuka låsts in, kedjats fast och blivit avgränsade från resten av samhället. Det var så kallat förvar av människor. De som klassades som allra sjukast eller störigast kedjades fast i sängar och väggar och de allra oroligaste personerna förvarade man i burar.
”Att ta hand om de psykiskt sjuka har handlat om att skydda de friska människorna från de sjuka.” Det var på 1800-talet som psykiatrin blev en del av den medicinska vetenskapen. Psykiska sjukdomar sågs nu inte längre som ett resultat av kroppsvätskor i obalans utan som ett uttryck för störningar i hjärnans funktioner och i nervsystemet.[17]
Det var först på 1800-talet som man kunde skymta någon form av vård på mentalsjukhusen.
Det var på natten det verkligen krävdes mycket av de anställda på Birgittas mentalsjukhus. Vårdarna låstes in utan sina nycklar på "stormen", där de oroliga patienterna befann sig. Stormavdelningen kunde vara riktigt farlig på grund av att medicinering saknades. Istället tog man till brom och opiater, senare kunde även barbiturater förekomma. Brom är en frätande vätska, som gör stor skada om den skulle komma i kontakt med människokroppen. Patienterna stoppades även ned i 24 gradigt vatten, så kallade kallbad.[18] I dessa bad tvingades de psykiskt sjuka ligga i många timmar.
Andra metoder personalen använde på patienterna var svängstolen. De fick sitta fastspända i en stol, som snurrade i hög fart. Svängstolen ökade effekten av laxer- och kräkmedel.[19] Detta medförde att man som patient mådde fruktansvärt illa, vilket ledde till att patienterna blev lugna. Man använde sig även av inlåsning, tvångsstol, tvångströja och fastbindning i sängen. Ytterligare en viktig behandlingsmetod man använde sig av var att sätta hank. Denna behandlingsmetod utfördes så här; man förde en platt nål med ett snöre, eller tygstycke av lin, genom patientens nackskinn eller ibland i andra delar av kroppen. För att göra det omöjligt för patienten att avlägsna hanken bar de tvångströja. [20]
Idén med att använda sig av ”att sätta hank” var därför att man var övertygad om att patienterna var psykiskt sjuka p.g.a. ett överflöd av slem i hjärnan och det skulle alltså komma ut med avföringen, varet och innehållet i magsäcken.[21]
Psykiska sjukdomar är något som har kommit att öka i dagens samhälle. Ca 10-20 % av Sveriges befolkning visar tecken på någon form av mental ohälsa. Givetvis i väldigt varierande grad och ofta kortvarigt. Trots den höga procenten är det bara omkring 2-3% av befolkningen som kommer i kontakt med den svenska psykiatrivården. Viktigt att komma ihåg: en psykisk sjukdom kan drabba vem som helst.
Om du drabbas av psykos får du en störd bild av verkligheten och du kan inte förlita dig på dina sinnen. Schizofreni är en typ av psykos. Vissa drabbas av psykiska störningar, ett problem som kan försvåra vardagen. Exempel på psykiska störningar är svår ångest, depression samt empatistörning. En empatistörning kan bli så allvarlig att man klassas som en psykopat. [22]
Psykiskt sjuka behandlas idag av tvärprofessionella team. Grundat från varje patients behov kan arbetsteamet bestå av arbetsterapeut, kurator, psykolog, sjuksköterska, läkare och skötare. Instruktörer i arbetsterapi och verkstad samt lärare är andra viktiga arbetsgrupper.[23] Psykologisk behandling och läkemedelsbehandling är idag de vanligaste behandlingsmetoderna, ofta i kombination med varandra.[24]
En metod som har existerat under många år är elbehandling, som också kallas för ECT eller elektrokonvulsiv behandling. Denna form av behandling använder man främst på patienter som har depression eller självmordstankar. En person som lider av mani, psykos eller schizofreni kan också hjälpas av elbehandlingar. [25]
Förutom de vanliga behandlingsmetoderna bygger Rättspsykiatriska Regionkliniken i Vadstena sin vård på ett psykosocialt förhållningssätt och på miljöterapeutiska principer. Studieverksamhet och arbetsterapi är också viktiga faktorer i vården. [26]
Att bli friskförklarad under 1800-talet var något mycket ovanligt. Carl Fredrik Carlson blev utskriven från Vadstenas mentalhospital den 24 september år 1884, efter mycket tjat på läkare och förmyndare! När han blev utskriven flyttade han hem till sina gamla föräldrar.
Han beskriver själv att han inte hade återvunnit sin psykiska hälsa. Här är ett utdrag där han beskriver hur han känner sig inombords: ”… inre är sönderslitet och förtorkat”, att han endast med ”sveda och ansträngning kan sitta” och ”… lika svårt faller sig att gå”. Carl Fredrik Carlson beskriver klimatet på hospitalet som en grym värld, med de då nya behandlingsmetoderna. [27]
Helldin, Paul Lennart: Helldin hade troligtvis även idag blivit klassad som psykiskt sjuk, på grund av sina självmordstankar, vilket tyder på att han lider av en depression. Men han hade inte blivit intagen på en psykiatrisk klinik, eftersom hans tillstånd inte var så allvarligt. Däremot kan orsakerna till denna depression diskuteras. Kan verkligen en person som blivit lurad av en hästaffär bli så deprimerad att han ens funderar på att ta sitt liv? Något som kan förklara hans reaktion är att han kan ha haft ett labilt psyke sedan födseln. Han kan även ha haft bipolär sjukdom. Jag grundar mina reflektioner på att det i hans journal står: manisk-depressiv psykos. Jag skulle inte tro att en person med ett ”normalt” psyke skulle bli självmordsbenägen vid en hästhandel, som gick fel. Enligt fakta om bipolär sjukdom drabbas man oftast av sjukdomen i tonåren, vilket stämmer överens med hans journaler, där det står att han tidigare haft suicidplaner och ängslan. Det skulle vara väldigt intressant att veta mer om hans föräldrar/släkt och undersöka om de led av bipolär sjukdom, eftersom det är vanligast att arvet ger denna sjukdom.
Hallin, Gustaf Albin: På den här tidendömdes du mycket efter vad dina släktingar hade gjort. Jag tror inte att en person blir psykiskt sjuk enbart på grund av att två av dennes släktingar hade begått självmord. I Hallins sjukhusjournaler stod det att han hade ett häftigt humör och bl.a. näthinneavlossning och vidgade pupiller. Det stod också att han hade svårt att hålla en röd tråd i en diskussion och att han var egocentrisk och hade höjd självkänsla. Idag tror jag inte att han hade blivit klassad som psykiskt sjuk. Inget av det som stod i hans journal bevisar att han skulle vara sjuk. Däremot kan vidgade pupiller och ett häftigt humör vara tecken på att han använde exempelvis droger. Kokain är en drog som får våra ögon att vidga sig. Ytterligare en följd av kokain är ett häftigt humör. Användning av kokain kan framkalla drogutlöst psykos. Vid drogutlös psykos får man starka känsloyttringar såsom våldsamhet och självmordsbenägenhet. Dessa tecken stämmer mycket bra på patienten Hallin.
Det står i Hallins journal att han hade näthinneavlossning och att det eventuellt skulle ha någon orsak till hans beteende. Om näthinneavlossningen sprider sig i ögat förlorar man ledsynen och man ser då bara svaga konturer av föremål. Detta kan vara en av anledningarna till att Hallin hade svårigheter att hålla tråden i samtal, eftersom han faktiskt inte såg vilka det var som pratade med honom. När en person inte förstår vad som händer kan irritation eller våldsamhet uppkomma och detta kan eventuellt vara förklaring till hans häftiga humör.
Holmberg, Gunnar Evert: Holmberg hade nog även idag blivit klassad som psykiskt sjuk på grund av att han led av schizofreni. Däremot hade han nog inte blivit intagen på en psykiatrisk klinik, därför att grunda en diagnos på ” Nuvarande sjukdom började med överspändhet, religionsgrubbel och ”storhetsmani”, inte håller med dagens mått mätt. Jag tror att Holmbergs psykiska besvär kan förklaras med bl.a. inavel, att hans föräldrar är hans kusiner. Inavel kan medföra att barnet får latenta sjukdomar. Tecknen på att man kan lida av en sådan här sjukdom kan förklara mycket utav Holmbergs symptomer. Det står i hans sjukhandlingar att hans tal var inkohorent, alltså att det var svårt att höra vad han sa, han var inte riktigt vid medvetande och att han var akut omtöcknad. Detta tycker jag är tydliga tecken på att han hade en infektion i kroppen. När man är så pass sjuk, som man lär vara med en sådan här infektion i kroppen, är det inte så konstigt att man inte riktigt är vid medvetande, eller kan prata tydligt.
En slutsats av det lilla utdraget jag gjorde av patienter skulle vara att två av dem blivit klassade som psykiskt sjuka men ingen av dem hade blivit intagen på en klinik idag.
I resultatdelen skrev jag att andra personer blev intagna på mentalsjukhuset p.g.a. bland annat onani. Jag tror att den främsta anledningen till att onani sågs som sjukligt förr var på grund av kyrkans stora makt. Under denna tid sågs nog detta som religiös förvillelse och därmed tecken på att en person lider av en psykisk sjukdom.
All form av sex ansågs dessutom som syndigt. Man pratade heller inte överhuvudtaget om sex på den här tiden, vilket också medförde att en person som onanerade ansågs som psykiskt sjuk.
Dåtidens sätt att behandla de psykiskt sjuka avslöjar inte bara dåtidens människosyn, utan även att man inte hade kunskap om så kallad ”dårskap” d.v.s. psykisk sjukdom och därför blev behandlingarna därefter. Sett med våra ögon skulle vi inte ens kalla det för vård utan mer tortyrliknande metoder.
I resultatdelen skrev jag att det var först på 1800-talet som psykiatrin blev en del av den medicinska vetenskapen. Men till vilken grad egentligen, eftersom det inte fanns någon direkt konsensus kring vad psykiska sjukdomar egentligen var eller hur de skulle behandlas? Bara tanken av att tro att psykiska sjukdomar uppkommer p.g.a. för mycket slem i hjärnan förklarar rätt bra vilken bristande kunskap man hade. Idag forskar man mycket om olika sjukdomar, vilket ger mycket kunskap.
Det fanns helt enkelt inte speciellt många alternativ till stormceller eller andra tvångsåtgärder.
Carlsons skrift är oerhört värdefull bl.a. på grund av att det är svårt att hitta fakta om personer som blev friska på 1800-talet samt att detta är en av de få skrifter som skildrar patientens egna erfarenheter från ett mentalhospital under den här tiden.
När jag läste de sjukhusjournaler jag har jobbat med hittade jag ingen patient som blev friskförklarad och Carl Fredrik Carlson, kände sig ju långt ifrån frisk! Men är det så konstigt? Med tanke på att ”vårda” de psykiskt sjuka med kallbad, tvångströjor, kastrering, brom, opiater och snurrstol är det kanske inte så konstigt att i stort sett ingen patient blev frisk. Dessa behandlingar hade gjort varje frisk människa sjuk eller psykiskt störd. Man undrar ju om metoderna även var till för att plåga patienterna?!
När jag läste om patienten Carlson, kom jag att tänka på det kända begreppet hospitalisering. Han blev utskriven till sina föräldrar och huvudorsaken till att han fortfarande kände sig mentalt sjuk efter vistelsen berodde just på hospitalisering. Han hade blivit så ”omhändertagen” och hade inte fått någon chans att stå på egna ben att han var helt världsfrånvänd när han till slut blev utskriven från Vadstenas mentalsjukhus och klarade inte av eget boende.
Ytterligare en anledning till varför vi inte vet någonting om eventuella friskförklarade patienter är att det inte fanns så utvecklade system för uppföljning av patienterna och deras status. Idag finns ju helt andra sätt för uppföljning inom sjukvården, vilket också gör att man lätt kan följa upp om patienter blir friska eller inte.
När människor idag drabbas av kortvarig/lättare psykisk sjukdom så har samhället en helt annan förståelse och acceptans än på 1800-talet. Det är idag t.ex. vanligt med utmattnings- depression och förlossningspsykos. De som drabbas av detta får vård och blir förhoppningsvis friska igen, utan att någon överhuvudtaget funderat på att ”spärra in” dem på mentalsjukhus. De som fick motsvarande symptom på 1800-talet blev kanske betraktade som ”sinnesslöa”, ”galna” eller dylikt och blev satta på anstalt.
Under 1800-talet och bakåt var de psykiskt sjuka samhällets utstötta! Men har det verkligen förändrats så mycket som vi tror? Är inte de psykiskt sjuka även idag sedda som samhällets utstötta? Det är många som sitter ensamma i sina bostäder eller på olika boenden, exempelvis de som är hemlösa. Vissa har eventuellt olika fobier som hindrar dem från att kunna fungera i sociala sammanhang. Detta medför att dessa personer hamnar i utanförskap, de blir helt enkelt samhällets utstötta, även idag på 2000-talet. Hur långt har utvecklingen egentligen kommit i synen på psykiskt sjuka i samhället?
Jag avslutar min rapport med följande citat av Cecilia Riving: ”Synen på vad som är sjukt och friskt i människans psyke är i ständig förändring. Och kanske säger mentalvården mer om samhället än vad dess friska individer gör. ”[28]
Det har varit väldigt roligt att jobba med denna rapport om psykiskt sjuka, eftersom jag är väldigt intresserad av detta ämne. Det som har varit extra intressant att undersöka var just hur det gick till på Birgittas sjukhus i Vadstena, eftersom jag bor i Vadstena och det är byggnader jag ser i stort sett varje dag. Ytterligare en orsak till att denna rapport har varit kul att jobba med var att verkligen förstå hur dåligt patienterna blivit behandlade, samt att få se bilder på och få historik om de olika patienterna från Birgittas mentalsjukhus. På så sätt blir arbetet mer personligt och man blir mer berörd, det blir väldigt konkret. Det som har varit svårast med rapporten var att hitta någon historik om patienter som blivit friska eller utskrivna från mentalsjukhuset.
En av de viktigaste slutsatserna jag har dragit i denna studie är att det är en enorm skillnad att vara psykiskt sjuk på 1800-talet jämfört med idag.
Om jag ska göra ett liknande arbete i framtiden skulle jag vilja undersöka fler patienter och verkligen följa upp dem; få se hur deras liv hade blivit påverkat och hur de levde efter att de hade blivit utskrivna. För att kunna följa upp olika patienter efter deras sjukhustid skulle jag i sådana fall behöva byta tidsperiod. Jag skulle då behövt undersöka patienter på 1900-talet, eftersom det var då man började följa upp patienter efter att de hade skrivits ut.
Tryckta källor
Lilieblad, Ivarsson, Björn: I Vansinnets gränsland. En studie av de normativa gränsavdragningarna vid Vadstena centralhospital 1849-1858, Institution för Tema, Enheten för historia, Linköpings universitet, Nummer 16, Linköping 2003
Öjesjö, Lisa Mona: Mårten Skinnares hur och Birgittas Sjukhus i Vadstena, kort historik, Vadstena 1981
Källman, Dag: En enkel Vadstena. En bok om arbetet vid Birgittas sjukhus och Vadstena hospital, Vadstena 1998
Landsarkivet i Vadstena (VaLA)
Patientrulle, D1 b:2, s 3, VaLA
Patientrulle, D1 b:2, s 4, VaLA
Patientrulle, D1 b:2, s 5, VaLA
Elektroniska källor
http://birgitta.vadstena.se/kungapalatset.htm 2014-03-17
http://www.klosterhotel.se/privat/historik/historisk-sammanfattning/ 2014-03-18
http://ltarkiv.lakartidningen.se/1998/temp/pda18352.pdf 2014-03-18
http://www.lio.se/rpr/ 2014-03-27
http://www.psykmuseet.se/2013/02/att-vara-psykiskt-sjuk-pa-1800-talet/ 2014-04-11
http://www.1177.se/Ostergotland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Manodepressiv-sjukdom---bipolar-sjukdom/ 2014-04-11
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kokain 2014-04-11
http://sv.wikipedia.org/wiki/Drogutl%C3%B6st_psykos 2014-04-11
http://www.orebroll.se/Files-sv/USO/Kliniker_enheter/%C3%96gonkliniken/V%C3%A5ra%20vanliga%20diagnoser/N%C3%84THINNEAVLOSSNING%20-%20broschyr.pdf 2014-04-27
http://www.ne.se/inavel 2014-04-27
http://www.iffs.se/wp-content/uploads/2011/01/framtider_nr3_2009_den_psykiska_ohalsans_historia.pdf 2014-04-29
http://langbrosjukhus.se/mentalvard/ 2014-04-29
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2068&artikel=1233958 2014-05-03
http://psykiska-sjukdomar.se/ 2014-05-19
http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/behandlingsatgarder-psykisk-ohalsa/Sidor/default.aspx 2014-05-20
http://www.1177.se/Ostergotland/Fakta-och-rad/Behandlingar/Elbehandling/ 2014-05-21
[1] http://birgitta.vadstena.se/kungapalatset.htm
[2] Öjesjö, Lisa Mona (1981) Mårten Skinnares hus och Birgittas sjukhus i Vadstena: kort historik
[3] http://www.klosterhotel.se/privat/historik/historisk-sammanfattning/
[4] http://ltarkiv.lakartidningen.se/1998/temp/pda18352.pdf
[5] http://www.lio.se/rpr/
[6] http://www.psykmuseet.se/2013/02/att-vara-psykiskt-sjuk-pa-1800-talet/
[7] Patientrulle, D1 b:2, s 3, VaLa
[8] http://www.1177.se/Ostergotland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Manodepressiv-sjukdom---bipolar-sjukdom/
[9] Patientrulle, D1 b:2, s 4, VaLa
[10] http://sv.wikipedia.org/wiki/Kokain
[11] http://sv.wikipedia.org/wiki/Drogutl%C3%B6st_psykos
[12] http://www.orebroll.se/Files-sv/USO/Kliniker_enheter/%C3%96gonkliniken/V%C3%A5ra%20vanliga%20diagnoser/N%C3%84THINNEAVLOSSNING%20-%20broschyr.pdf
[13] Patientrulle, D1 b:2, s 5, VaLA
[14] http://www.ne.se/inavel
[15] Patientrulle, D1 b:2, VaLa
[16] http://www.psykmuseet.se/2013/02/att-vara-psykiskt-sjuk-pa-1800-talet/
[17] http://www.iffs.se/wp-content/uploads/2011/01/framtider_nr3_2009_den_psykiska_ohalsans_historia.pdf
[18] http://ltarkiv.lakartidningen.se/1998/temp/pda18352.pdf
[19] http://langbrosjukhus.se/mentalvard/
[20] I vansinnets gränsland
En studie av de normala gränsdragningarna vid Vadstena centralhospital 1849-1858
[21] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2068&artikel=1233958
[22] http://psykiska-sjukdomar.se/
[24] http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/behandlingsatgarder-psykisk-ohalsa/Sidor/default.aspx
[25] http://www.1177.se/Ostergotland/Fakta-och-rad/Behandlingar/Elbehandling/
[26] http://www.lio.se/rpr/
[27] En enkel Vadstena
[28] http://www.psykmuseet.se/2013/02/att-vara-psykiskt-sjuk-pa-1800-talet/
