Handledare: Camilla Prytz & Zung Hallin Persson
1 Inledning
1:1 Bakgrund
1:2 Syfte och frågeställningar
1:3 Källor och metod
1:4 Definitioner
1:5 Tidigare forskning
2 Undersökningsdel
2:1 Släktträdet på farfars sida
2:2 1800-talets Sverige
2:3 Likheter och skillnader i släkten
3 Avslutningen
3:1 Sammanfattning
3:2 Diskussion
3:3 Källförteckning/ Referenser
3:4 Bilagor
3:5 Bilder
Släktforskning är något jag alltid har velat testa på att göra. Att få veta var ifrån man kommer och se hur min släkt har levt under de senaste århundradena känns otroligt spännande att få reda på. I detta arbete kommer jag att redovisa om allt jag har fått reda på om min stora släkt och varför just jag har blivit som jag är. Dessutom kommer jag att leta efter ”typiska” 1800-talssysslor och boplatser och sedan jämföra dem med vad mina förfäder jobbade med och bodde på för ställen. På så sett kan jag se om de passade in i dåtidens idealbild, eller om de helt enkelt var speciella.
Syftet med det här arbetet är att redovisa om var ifrån jag kommer och hur min släkt har levt under de senaste århundradena, men även att fördjupa sig i 1800-talets Sverige och jämföra min släkt med andra människor från den tiden. Jag kommer att försöka hitta eventuella likheter mellan olika boplatser där min släkt har levt och varför vi hamnade just här i Motala.
Frågeställningarna som jag kommer att använda som språngbräda är:
För att besvara mina frågor och för att uppfylla mitt syfte har jag använt mig av släktforskning via datorer, där jag även har fått goda råd och tips om hur man kan göra. Jag har även pratat med mina äldre levande släktingar för att se vad dom har att berätta utifrån deras minnen med personerna som inte längre finns. Under samtalet med mina farföräldrar fick jag mycket intressant information som kommer att komma till god användning under detta arbete. Webbsidor som jag har använt mig av hittas i referenslistan (sid 10).
Släktforskning - Innebär att man går tillbaks i sin släkts historia för att få reda på uppgifter om sina förfäder. Det kan vara allt ifrån namn till eventuella sysslor från en viss tid osv.
Släktträd - Det är en översiktlig karta över en släkt i form av en slags trädstruktur.
Urbanisering – Förflyttning från landsbygd till stadsområden.
Jag har aldrig tidigare forskat om min släkt på ett ”seriöst” sätt. Men jag har under många tillfällen under min barndom pratat med mina morföräldrar och farföräldrar om deras egna minnen av våran släkt som inte längre finns. Där har jag fått höra en hel del om hur vissa av de var som personer och vad de jobbade med och så vidare, och det är till största delen med hjälp av den informationen som jag kommer att kunna jämföra min släkt med andra.
Detta är alltså släktträdet på min farfars sida. Anledningen till att jag inte började utifrån mig själv var för att min mammas släkt kommer ifrån Finland, vilket betyder att jag inte kunde hitta något där ifrån. Men detta är i alla fall en liten del av mitt släktträd, och som ni kan se så fanns mitt efternamn (Nilsson) med redan på mitten på 1800-talet vilket är väldigt häftigt.
Släktträdet som jag har byggt upp här riktar som mest in sig på när personerna föddes/dog, och vart de föddes/dog. Anledningen till detta var att jag ville kunna jämföra deras åldrar med varandra och om det fanns eventuella likheter mellan deras boplatser som barn och som äldre. En sak som jag reagerade på var att de flesta av mina äldre släktingar föddes ute på landsbygden på små gårdar, men flyttade senare i livet in i den större staden Motala. Jag ser det som att urbaniseringen kom att spela en betydande roll där. Tiderna ändrades och människor sökte jobb och boplats i de större städerna för att hitta lyckan där, och det var just det som mina gamla släktingar gjorde på tidigt 1900-tal enligt trädet.
Jordbruket kom att förbättras avsevärt i Sverige under 1800-talet. Olika byar slogs ihop vilket innebar att jordbruket blev effektivare än innan i och med att man hjälpte varandra. Dessutom gjorde den framväxande industrin i landet att det krävdes mindre bönder ute på landet. Stora lantmaskiner kunde nu med hjälp av endast en bonde göra mat åt flera hundra personer. Allt detta gjorde att människorna som inte kunde vara kvar på gårdarna flyttade in till städerna för att söka jobb och tjäna pengar där istället, så kallad urbanisering. Anledningen till urbaniseringen var på grund av att Sverige började att industrialiseras under mitten av 1800-talet. Stora länder som Storbritannien och Frankrike hade en stor efterfrågan av skog under den här tiden, vilket betydde att Sverige med sina enorma skogar i Norrland kom att spela en viktig roll i det samarbetet. Tack vare den nyuppfunna ångmaskinen kunde man anlägga stora sågverk och industrier som kunde producera massvis med träd.
När även pappersindustrin kom igång rejält i slutet av 1800-talet på grund av efterfrågan på papper och tidningar så tjänade Sverige stora summor med pengar. Man byggde ut järnvägsnätet i landet för att kunna gynna den framväxande industrin som nu kunde placeras mer strategiskt än innan. Industrin i Sverige hade fått en egen slags karaktär och många nya uppfinnare och företag dök upp och blev världsberömda. AGA, SKF och LM Eriksson är några exempel på dessa.
Men något som jag anser som en av de allra viktigaste sakerna under den här tiden var att skolväsendet kom att växa fram i landet. Detta resulterade i att folk fick mycket bättre utbildning än innan och barn fick börja gå i skolan. I takt med detta började folk att lära sig läsa, det innebar att produktionen av dagstidningar i landet ökade. Nu växte även folkrörelser fram i Sverige vilket väckte debatter för sociala reformer. Folkrörelserna arbetade för gemensamma mål beroende på vad rörelsen hade för karaktär. Exempel på rörelser från den här tiden var nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Nykterhetsrörelsen kämpade mot alkoholismen i landet som var väldigt allvarlig, och arbetarrörelsen strävade efter att öka sitt inflytande inom arbetet. Sveriges första fackföreningarna uppkom 1870, och 1889 grundades Socialdemokraterna vilket lade grunden för Sveriges framtida demokratisering.
Möjligheterna för alla människor blev större än innan och intresset för olika sysselsättningar ökade. Allt det goda gjorde att befolkningstillväxten ökade avsevärt, vilket gjorde att folk fick svårt att försörja sig själva.
Detta gjorde att en del människor ville testa lyckan någon annan stans och flyttade därför till Amerika för att börja om sina liv. Sverige började mer och mer under den här tiden att formas till det land som vi lever i idag.
Jag har nu fått fram en hel del fakta om min släkt, och med hjälp av den informationen kan jag nu försöka att hitta likheter och skillnader. Det som jag tänkte på allra först när det gäller min släkt är att man klart och tydligt kan se i släktträdet att urbaniseringen spelade en betydande roll när det gäller förflyttningen mellan boplatser hos min släkt. I släktträdets 2:a generation kan man se att personerna föddes på gårdar ute på landet, skaffade egna barn där, men flyttade senare i livet in till städerna för att söka jobb och tjäna pengar. Min farfar har berättat för mig att både hans mammas släkt och hans pappas släkt hade varit bönder genom århundradena och försörjt sig på det sättet. Men allt eftersom tiderna ändrades och industrialiseringen trädde i kraft så kunde de inte längre ha råd att klara sig själva där eftersom andra bönder med mycket bättre maskiner och material tjänade pengarna. Det gjorde att släktträdets 3:e generation fick söka lyckan i städerna istället. Om man istället riktar in sig på deras åldrar så kan man tydligt se att de höll sig friska och fick leva ”fulla liv”. Faktum är att snittåldern på 1800-talet låg på blyga 45-50 år på grund av att man inte kunde skydda sig själv mot farliga sjukdomar och annat. Men i min släkt så kan man se att i stort sätt alla blev mellan 65 och 80 år vilket var väldigt högt på den tiden. Det kan tyda på olika saker. Antingen så var de väldigt duktiga på att hålla sig rena och borta från sjukdomar, eller så är det genetiskt att personer i våran släkt lever länge. Angående hur de bodde och vad de jobbade med så fick jag reda på (av min farfar och min gammelmormors gamla anteckningar) att deras hushåll stämde in på den klassiska 1800-talstilen. Med det menar jag att deras hushåll inte var alltför stora, utan många syskon fick sova med varandra. Det fanns nästan ingen elektricitet i husen, utan man hade mycket ljus tända när det var mörkt ute. På vintern kunde man bara få det varmt genom allt elda mycket, all annan värmeteknik var för dyr eller inte uppfunnen. Deras jobb stack inte heller ut från ”1800-talsbilden”, utan man sysslade med det som de allra flesta gjorde då, nämligen sköta sin gårdar. Men ynka undantag fanns. Min farfars farfar Karl Abraham Nilsson var nämligen skomakare här i staden, och hans arbetsplats låg i samma hus som min pappa jobbar i idag. Skillnaden är bara att idag säljs det cyklar där inne och inte skor. Kort och gott kan man alltså säga att min släkt inte har varit allt för speciella. Utan de hade likartade jobb som andra människor under den tiden, de bodde på landet vilket den större delen av Sverige gjorde då, och framför allt, de passade in i den svenska historian.
Efter att ha jobbat med det här arbetet i flera veckor kan jag nu konstatera en hel del om min stora släkt. Det första är att jag INTE är släkt med någon kunglig person (tyvärr). Det andra är att min släkt faktiskt har passat in i bilden av Sveriges historia så långt som jag kan se, de har ägnat sig åt ”vanliga” jobb och de har bott i ”vanliga” hus. Det tredje och sista jag kan konstatera om släkten är att, vi ser ut att leva rätt så länge. Med det menar jag att, ingen person som jag har hittat har dött ovanligt tidigt, och det kan ju bara tyda på två saker. Att de helt enkelt har hållit sig friska och att det sitter i generna. Att släktforska har varit väldigt roligt och det är något jag kommer fortsätta med att göra.
Det här arbetet har varit otroligt spännande och intressant att jobba med. Jag har fått lära mig väldigt mycket saker om min släkt och mina frågor om den är besvarade. Det känns som att min arbetsteknik har fungerat utmärkt och jag har kunnat hitta de personer som jag har sökt upp på nätet. Jag har som mest använt mig av arkivmaterialet på internet, för att sedan ha kunnat vidareutveckla och jämföra den informationen med den som jag har fått från min farmor och farfar. På så sett har jag kunnat genomföra en så tydlig släktforskning som möjligt och förhoppningsvis utan några fel i arbetet.
Det som jag uppskattade mest med detta arbete var att jag fick lära mig HUR man släktforskar. Innan har det bara varit som så att jag har velat att släktforska, men jag har aldrig förstått hur man gör, vilket gjorde att jag aldrig tog tag i det. Nu när jag har kunskaper om hur man gör kan jag vidareutveckla min forskning och ta den ytterligare ett steg framåt. För en sak är säker, släktforska är inget man hinner göra under en dag, utan det tar tid, och den tiden är något man själv får skapa.
Tryckt material:
Egna anteckningar i skrivboken. Gamla brev och papper som gammelmormor skrivit innan hon gick bort.
Otryckt material:
http://www.svar.ra.se/ (Arkivmaterial)
Övrigt material:
Intervjuer och diskussioner med äldre levande släktingar.Gamla bilder från farmors/farfars släktingar.
http://www.svar.ra.se/
http://broartillhistorien.se/posts/54
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/sverige-under-1800-talet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_historia_1809%E2%80%931866
(Farfars farfar)
Karl Abraham Nilsson
(1884 – 1959)
(Gammelfarfar) (Gammelfarmor)
Rune Nilsson Alice Nilsson
(1919 – 2007) (1924 - 2013)
