Lapp till läraren

Koden för arbetet du vill arbeta med

← Tillbaka till sökning ×

Barnadödlighet - I Motala åren 1791, 1799 och 1802

Författare
Victoria Carlsson
SA12A, Platengymnasiet, Motala
Ingår i arbetsområden
- Samhälle
- Motala

Handledare: Camilla Prytz

Sammanfattning

Mitt syfte med detta arbete är att få kunskap om hur många barn som dog och föddes under åren 1791, 1799 och 1802. Även vilka de olika orsakerna var till att barnen dog.

Jag har varit källkritisk med internetsidan som jag använt, även bilagan som jag har haft användning av för att kunna förstå vissa sjukdomar.

Den orsaken som de flesta barn dog av var ”oangiven sjukdom” och den vanligaste sjukdomen som de flesta barn dog av om man sammanställde de tre åren var mässling. De flesta barnen dog innan de hade hunnit fylla ett år.

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Bakgrund

1.2 Syfte och frågeställningar

1.3 Material och metod

2 Resultat

2.1 År 1791

2.2 År 1799

2.3 År 1802

2.4 Sjukdomar

3 Diskussion

4 Referenslista

 

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Jag har valt detta ämne för jag tycker det är intressant att läsa om sådana ämnen som barnadödlighet. Jag valde just barnadödlighet för jag tycker det är mer intressant än vilka orsaker det fanns till att vuxna dog.

1.2 Syfte och frågeställningar

Mitt syfte med detta arbete är att få kunskap om hur många barn, mellan åldrarna 0-10, som föddes och dog under 1791, 1799 och 1802. Även vilka de olika orsakerna var till att barnen dog.

Hur många barn föddes och dog år 1791, 1799 och 1802?Vad var de vanligaste orsakerna till att barnen dog?Vid vilken ålder dog de flesta barnen?

1.3 Material och metod

De material jag använt är internet. Jag har också använt en bilaga med källa från Gunnar Lagerkranz, Svenska sjukdomsnamn i gångna tider.

2 Resultat

2.1 År 1791

Detta år föddes det 56 barn, varav 26 var pojkar och 30 var flickor. Alla barn som föddes detta år var äkta barn, d.v.s. att föräldrarna var gifta. Det var tio barn under tio år som dog år 1791. Det var sju pojkar och tre flickor som dog.[1]

Antal barn som dog, samt ålder: Orsak till död:
En flicka, 1-3 år Håll och stygn eller bröstfeber
En pojke, 0-1 år Slag, stickfluss eller brådöd
En flicka, 0-1 år Andtäppa, magflen eller gulsot
En pojke, 0-1 år Kikhosta
En pojke, 1-3 år Koppor
Tre pojkar och en flicka, 0-1 år Oangiven sjukdom
En pojke, 1-3 år Olyckshändelse

 

2.2 År 1799

Detta år föddes det totalt 50 barn varav 30 pojkar där 29 var äkta barn och ett oäkta barn och 20 flickor där alla flickorna var äkta barn. Det var arton barn under tio år som dog varav tio pojkar och åtta flickor.[2]

Antal barn som dog, samt ålder: Orsak till död:
En pojke, två flickor, under 1 år och en flicka, 1-3 år

Hetsig, feber eller brännsjuka

En pojke, under 1 år och två pojkar, 5-10 år

Slag, stickfluss eller brådöd

En pojke, under 1 år Hjärtsprång, ryckning eller tandpl.
En flicka, 1-3 år och en flicka, 5-10 år Mässling
Fyra pojkar, två flickor, under 1 år och en pojke, 1-3 år Oangiven sjukdom
En flicka, 1-3 år Olyckshändelser

 

2.3 År 1802

Under detta år föddes 58 barn, varav 19 var pojkar och 39 var flickor. Av dessa var femton pojkar och 37 flickor s.k. äkta barn. Fyra pojkar och två flickor var oäkta. Det var 25 barn under tio år som dog, varav nitton var pojkar och sex var flickor.[3]

Antal barn som dog, samt ålder: Orsak till död:
En pojke, 3-5 år Bukrev, kolik, förstoppning eller magflen
En pojke, under 1 år och två pojkar, 5-10 år Feber av alla slag
En pojke, 1-3 år Hjärtsprång, tandsprickning, magrev eller maskar
En pojke, 3-5 år Koppor

En flicka, under 1 år

Magtorsk, hård mage eller trånsjuka
Fem pojkar, två flickor, under 1 år och två pojkar, 1-3 år Mässling
Två pojkar, under 1 och en flicka, 1-3 år samt två pojkar, 5-10 år Oangiven sjukdom
En pojke, under 1 år Olyckshändelser
En pojke, två flickor under 1 år Slag, stickfluss eller brådöd

 

2.4 Sjukdomar

Sjukdomarna ”andtäppa” och ”stickfluss” är samma sak som astma. ”Håll och stygn” och ”bröstfeber” betyder lugninflammation. ”Slag” är hjärnblödning eller hjärtslag. Med ”koppor” menar man smittkoppor. ”Hetsig” och ”brännsjuka” är samma sak som feber. ”Bukrev” är olika slags magåkommor, t.ex. blindtarmsinflammation, gallsten eller magsår. ”Magrev” och kolik är samma sak. ”Trånsjuka” motsvarar samma sak som tuberkulos.[4]

Den vanligaste sjukdomen som barnen dog av under dessa tre årtalen var ”mässling”. Men den vanligaste orsaken var ”oangiven sjukdom”. De flesta barnen dog av dessa sjukdomar innan de hade hunnit fylla ett år.

3 Diskussion

Jag har kommit fram till att mässling var den vanligaste sjukdomen till döden om man lägger ihop åren 1791, 1799 och 1802. Varför visar inte min undersökning. Den vanligaste orsaken till döden var ”oangiven sjukdom” och varför det är så är för att de förr i tiden kanske hade svårt att identifiera sjukdomen. De rätta metoderna och verktyg för att få reda på den riktiga sjukdomen fanns inte förr när dessa år var.

Jag har besvarat alla mina frågeställningar på ett tydligt och bra sätt med hjälp av Internet. Jag har dock inte kunnat använda någon information från Landsarkivet i Vadstena för att det inte har kunnat besvara mina frågeställningar och mitt syfte.

Jag kan fördjupa denna forskning i framtiden genom att kolla djupare på alla år och även ta en titt på hur sjukhusen skötte saker och ting förr i tiden. Jag kan även undersöka vuxna som dog.

4 Referenslista

Tryckta källor

Gunnar Lagerkranz, Svenska sjukdomsnamn i gångna tider

Elektroniska källor

http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk

[1] http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk?Next=Form20

[2] http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk?Next=Form20

[3] http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk?Next=Form30

[4] Gunnar Lagerkranz, Svenska sjukdomsnamn i gångna tider

×

Sök efter personer, platser och saker!

×

Välj plats




Välj ålder