Lapp till läraren

Koden för arbetet du vill arbeta med

← Tillbaka till sökning ×

Brott och Straff - Dödsstraff i Sverige under sent 1800-tal

Författare
Jacob Ingesson
PA1201, Platengymnasiet, Motala
Ingår i arbetsområden
- Brott och straff

Handledare: Camilla Prütz

Sammanfattning:

Syftet med detta arbete var att ta reda på mer hur Sverige har använts sig av dödstraff från 1800 talet och framåt. Jag kom fram till att vi i Sverige aldrig varit ett land som avrättat folk speciellt mycket. Vi i Västeuropa har idag de lägsta siffrorna över mord någonsin, också historiskt sett. Jag kom också fram till att även fast att vi tog bort dödsstraffet minskade brotten, i alla fall ett tag. Under 2000 talet rapporterades mellan 1.2–1.4 bort årligen vilket är en tiodubbel ökning på bara 50 år. Jag fick också fram fakta om hur en hängning går till samt varför det ansågs vara finare att få huvudet avhugget av en yxa eller ett svärd gentemot att bli hängd. Det var för att svärdet och yxan var vapen man använde i strid, därför blev den avrättningen sedd som mer ärofylld än att få en rännsnara dragen runt halsen. Jag har beskrivit var man avrättade folk här i Motala, d.v.s. uppe på galgbacken, nuvarande Fålehagen. Där utfördes också den sista avrättningen i Motala. Jag har använt mig av många digitala sidor på nätet med information om mitt ämne men också ett par böcker. Detta har inneburit att jag har kunnat balansera mellan dessa olika källor. Detta gav mig ett resultat jag tycker blev bra och också väl gjort.

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Bakgrund

1.2 Syfte och frågeställningar

1.3 Material och metod

2 Resultat

2.1 Olika former av dödsstraff

2.2 Avrättningsplatserna

2.2 Skillnaden mellan att ha och att inte ha dödsstraff

3 Diskussion

 

1 Inledning

1.1 Bakgrund

”Tidpunkten är den 16 april 1834. Plats: Galgbacken i Motala. Den dömde heter Carl Petter Svensson Kull. Han har blivit dömd för mordet på Jean Jonsson Elg och är snart på väg att bli avrättad. Upp stiger bödeln och Kull blir halshuggen.”

Detta sägs vara den allra sista avrättningen i Motala och jag tycker att avrättningar i allmänt är intressant, det sättet man utfört de på o.s.v. därför valde jag att forska vidare om just detta ämne.

1.2 Syfte och frågeställningar

Mitt syfte är att undersöka vilka brott som genererade dödsstraff i Sverige under sent 1800-tal.

Vilka dödsstraff fanns? Här kommer jag ge exempel på tre av de vanligaste straffen under dessa tider.Vilka var avrättningsplatserna i Motala/Vadstena? Skiljer sig antalet grova brott i tiderna med dödsstraff gentemot när de inte har dödsstraff?

1.3 Material och metod

Jag har i denna uppgift använt mig av ett antal källor, både skriftliga och digitala. Jag har använt dessa för att dem gett mig svar på det jag letat efter och jag anser att de kan vara rätt pålitliga då i stort sett allt kommer från lite mer forsknings och historieinriktade hemsidor. Till exempel Amnesty. Wikipedia är ju alltid ett frågetecken men det jag läste där stämde överens i många delar med det jag läste i en bok så de källorna känner jag mig också säker i. Det var rätt lätt att hitta fakta när jag väl visste vart jag skulle leta, så det var inga problem, men det var svårare att försöka komma fram till ett bra svar på fråga tre. Hade en annan fråga till att börja med, men med hjälp omformulerade jag den och kunde sedan få fram ett bra svar på den.

2 Resultat

2.1 Olika former av dödsstraff

Dödsstraff är något man använt sig av i århundrade. Det var vanligare förr i tiden men än idag finns det fortfarande de människor som blir avrättade, främst av injektioner. Denna metod är idag den vanligaste i bl.a. USA [1] och den fungerar på så sätt att man blandar ihop tre droger och injicerar sedan denna in i den dödsdömdes blodsystem. Dessa droger är inte på något sätt ovanliga, det är faktiskt vanliga läkemedel, den enda skillnaden är att dem ges i en dödlig dos under avrättningarna.

Några andra avrättningsmetoder som finns är bl.a. hängning, halshuggning och arkebusering, dessa används inte i Sverige längre då vi avskaffade dödstraffet år 1921. Men de används fortfarande i andra länder, bl.a. i Kina och också i mellanöstern där man för övrigt använder sig av många olika avrättningsmetoder, ett par som sker i bibliskt syfte, stening är ett exempel på det.

Många länder har idag utvecklats och tagit bort dödsstraffet från deras lagstiftning medan andra fortfarande använder sig av det. Idag är det bara 20 stycken av alla länder i världen som fortfarande har dödsstraff. Utvecklingen har gått framåt, bara för 10 år sedan var det upp mot 30 stycken länder som hade dödsstraff.[2] Det är en markant förändring, speciellt att så många länder avskaffat dödsstraff under en sådan kort tidsperiod.

Hängning är en avrättningsmetod som använts och fortfarande används i många kulturer runt om i världen. Exakt hur gammal denna metod är, är oklart men forskningar har daterat den enda bak till teutonerna, romarna och slavar. I romarriket sägas det att hängningen var avsedd för förrädare, men så hade det inte alltid varit. Under medeltiden t.ex. var det straffet man fick om man stulit något. Sättet denna avrättningsmetod gick till på är ganska simpelt. Man gjorde helt enkelt så att man hade en ställning de dömda fick gå upp på. I den ställningen fanns det antingen en eller flera falluckor man fick ställa sig på, sedan träddes ett rep över huvudet varpå falluckan öppnades och den dömdes nacke knäcktes. Knäcktes inte nacken ströps man till döds istället. [3] Kända personer som blivit hängda är b.la. SS officeraren Adolf Eichmann som var chef inom Nazitysklands säkerhetsministerium, Iraks förra president, diktator och ledare Saddam Hussein och den tyska SS kaptenen, som också var ledare inom många koncentrationsläger under andra världskriget, Josef Kramer.[4]

En annan form av dödstraff som använts under en lång tid är arkebuseringen. Den har funnits ungefär lika länge som skjutvapnen har existerat. Vad som skiljer arkebuseringen från andra sorters avrättningsmetoder är den att det inte finns någon riktig bödel. Avrättningen görs av en s.k. exekutionspluton. Detta är en avrättning som fortfarande utförs i världen, precis som hängning, mest nere i mellanöstern. Förr i tiden var straffet ”reserverat” för militärer men undantag gjordes vid speciella fall så som spioneri och kollaboration. Om en parallell skulle dras mellan ex. arkebuseringen och hängningen kan man se att det inte finns några speciella fördelar med den, varken när det gäller utförandet eller smärtan, tvärtom. De förberdelser som görs innan den eller de dömda ska avrättas har faktiskt hjälpt att förorsaka svårt psykiskt lidande innan döden tar över. Men det var inte bara de som skulle dö som led av svåra psykiska problem. Exekutionsplutonen var inte alltid en samling av bra skyttar som kunde sikta bra, skälet till att det ofta var ett tiotal som sköt var för att ingen skulle veta vem som egentligen gav det dödande skottet vilket ledde till färre skuldkänslor.[5] Det har nämligen inte ansetts nödvändigt att en officerare hela tiden skulle gå fram och ge nådaskottet. Den Italienska premiärministern och fascistiska ledaren är ett exempel av en person blev avrättad genom arkebusering den 28 april 1945.

Till sist har vi halshuggningen. Denna metod har använts under en lång tid och tekniken har utvecklats med åren. Den har använts av många olika folkslag som till exempel antikens romare till judarna. Deras metod var väldig simpel, de hade helt enkelt placerat en kniv i ett träblock vilket sedan drevs igenom offrets nacke med tunga slag från en klubba. Detta straff var i den germanska lagstiftningen bara avsett för män. Det ansågs heller inte vara ett förnedrande sätt att dö på, det var nästan tvärtom. Denna inställning kan komma ifrån att yxans ursprungliga syfte var att strida med, vilket gjorde halshuggningen till en mer ärofylld död än hängningen där man fick en rännsnara runt halsen istället. Det var inte bara yxor man halshögg folk med, man använde sig också av olika sorters svärd och knivar. Svärdet ansågs vara ett finare och mer ärofyllt sätt att dö på, därför är det mycket fler ädelt folk som blivit dödade på det sättet och de lite lägre ställda blev ofta hängda [6]. I modern tid har denna metod använts ibland annat Saudiarabien, senaste var i Israel där ett antal kvinnor blivit dömda till prostitution. Sedan kom man under den franska revolutionen, närmare bestämt år 1792, på ett nytt avrättningsverktyg som man kallade Giljotin. Detta var en maskin där man lade personen på en träplanka med ansiktet vänt nedåt, sen drog man i en spak och en vas klinga släpptes över nacken varpå huvudet sedan ramlade ned i en korg. Denna metod har använts på många kända människor under historiens gång, exempelvis Kung Ludvig XVI år 1793, medlemmarna av ”den vita rosen” (en tysk motståndsgrupp under andra världskriget) Sophie och Hans Scholl. Här i Sverige användes den bara en gång, på Oskar II order då en rånmördare vid namn Alfred Ander blev dömd till döden genom giljotinering och avrättades på Långholmen den 23 november 1910.

Under senare tid i Sverige använde man sig av bönder som stod spetsgård innan den dömde avrättades. En spetsgård var en samling folk, oftast bönder och alltid män, som fick stå i två ringar runt offret där den inre ringen stod med ett par käppar åt ett håll medan dem andra stod åt motsatt håll så att käpparna korsades. Skulle fången lyckas fly skulle han/hon bli fri och domen skulle mista sin kraft, därför ställde man sig alltid extra ordentligt så att detta inte skulle kunna ske. Men år 1876 gjorde man alla avrättningar intermurala (inte offentliga) och år 1877 blev de offentliga avrättningarna officiellt nedlagda.

2.2 Avrättningsplatserna

Under medeltiden skedde det många avrättningar, mycket på grund av det bibliska synsättet man hade på folk. ”Ett öga för ett öga” brukar man säga. Detta är ett citat som förklara medeltiden och dess samhälle på ett väldigt bra sätt. Hade du till exempel stulit potatis från en bonde blev du straffad med döden eftersom du bokstavligen tagit den andras liv, på grund av att det var så fattigt. Under senare tid ändrades dock detta synsätt, man fick en humanare bild på folket, fängelsen och anstalter byggdes och detta ledde till färre människor som blev avrättade.

Men om man nu blev dömd till döden, och bodde i Motala, blev man skickad till den så kallade ”Galgbacken”. Detta var en avrättningsplats som låg i den då lite ”farligare” delen av Motala nämligen, Brinken, en plats där alla kunde se den, med tanke på dem höjdskillnader staden Motala har. Detta var en farlig plats för det fanns mycket skumt folk som strosa omkring i skuggorna och ett eller annat överfall var inte ovanligt. Därför såg bönderna som gick längs med landsvägen ofta till att ha sällskap med sig.

Men det var ju såklart inte bara Motala som hade en galgbacke. De fanns runt om i hela Sverige och inom vissa tätorter brukade man använda sig av ordet Galgberget istället, som ett ortnamn. Namnet Galgbacken kommer från de galgar man använde sig av under hängningar, men det var inte dem enda avrättningarna man utförde på en galgbacke, där förekom också bl.a. halshuggningar.

2.2 Skillnaden mellan att ha och att inte ha dödsstraff.

Vissa länder i världen har kvar det, vissa inte. Dem som har kvar det använder det, vissa mer, vissa mindre. I Asien till exempel är det många brott som genererar dödsstraff ofta efter väldigt bristfälliga rättegångar där få bevis lagts fram. År 2008 gjordes en undersökning för att se hur många människor runt om i världen som blivit dödade av ett eller annat dödsstraff. Sammanlagt avrättades 2390 stycken i 25 länder. Elva länder i Asien, nio i mellanöstern och Nordafrika, två i Afrika och två i Amerika. Hela 72 % bara i Kina. Men vad man måste komma ihåg är att alla länder inte offentliggör sin statistik. Man uppskattar att under samma period som dessa 2390 personer dömdes i 25 länder var det egentligen 8864 stycken i 52 länder som blev dömda istället, där Kina dömde flest (1718 stycken) [7] och detta är bara för sex år sedan. Men genom historiens gång har länder tagit bort dödsstraffet, antingen helt eller bara gjort det svårare att få. T.ex. år 1783 blev Storbritannien först i hela världen med att avskaffa de offentliga avrättningarna. I början av 1800 talet hade det vart upp mot 220 stycken brott som genererat dödsstraff men bara ett halvt sekel senare var dem nere i fyra. Många länder följde trenden under 1800 talet och antalet dödsstraff minskade avsevärt.

Som denna graf visar har antalet länder som avskaffat dödsstraff minskat kraftigt, men man kan också se att även om länder hade dödsstraffet började man använde det mindre innan det togs bort helt. Vad grafen också visar är att dödsstraffslinjen börjar dala vid efterkrigstiden (på ett ungefär) och det är något som visats sig vara positivit. Detta ledde faktiskt till en minskad kriminalitet. Samtidigt som Västeuropa i nutiden har dem lägsta siffrorna i världen över mord, även historiskt sett.

Samtidigt som det finns länder som har kvar dödsstraffet finns det ju fortfarande många länder som avskaffat sitt dödsstraff, Sverige är ett av de länderna. Vi avskaffade vårt dödsstraff i fredstid år 1921 och under krigstid 1973 och sedan dess har inga dödsstraff förekommit. Skulle man jämföra med hur det såg ut innan vi avskaffade det så ser man att vi i Sverige aldrig varit ett land som använt oss av dödsstraffet så flitigt. Under en tidsperiod på knappt 60 år mellan årtalen 1866-1921 blev bara 15 av 150 personer dömda och avrättade. Detta är en markant skillnad om man jämför med det faktum att ca 600 personer blev avrättade mellan år 1800-1865. Efter år 1910 blev de dömda istället ivägskickade för livstidsarbete istället för att få en dödsdom.

När man sedan kommit enda fram till 2000 talet tycker man ju att det borde lugnat ner sig med de antal brott som rapporteras in. Men så är inte fallet. År 2000 blev mellan 1.2 och 1.4 miljoner brott i ett antal kategorier rapporterade, och detta är en nästan tiodubbling sedan 1950. Men om man ska jämföra lite i stora drag kan man se att under 1850 var brottsligheten mycket högre än idag. Folk spekulerar i att det kan ha varit p.g.a. all alkohol som förtärdes under detta sekel.

Dem vanligaste brotten idag är stöldbrott, brott mot person och bedrägeribrott och det är just p.g.a. av dessa brott som antalet rapportering skjutit i höjden. Dessa brott klassificeras inte som lika ”farliga” som dem var för. Idag finns det mer sätt att göra brott på men man får inte dödsstraff för stölden av ett tuggummi paket, vilket är tur annars skulle hela vår befolkning vara utdöd inom det närmaste decenniet.

3 Diskussion

Denna uppgift har varit svår, med tanke på att jag hade svårt att starta upp allt och också bytt ämne två gånger har det tagit för lång tid. Men jag anser att det resultat jag fått fram är bra ändå. Mitt syfte från första början var att undersöka vilka brott som genererade vilka straff under sent 1800 tal i Motala/Vadstena. Men jag inser nu att ingen av frågorna för fram det och jag har heller inget som svarar på det syftet i texten, det blev mer en allmän faktarapport om avrättningar i sin helhet i Sverige under 1800 talet, med vissa paralleller till nutid och sent 1900 tal. Därför ändrade jag mitt syfte från att beskriva dödsstraffet i Motala/Vadstena till att i stora drag försöka beskriva mer hur det sett ut i Sverige.

Första frågan tycker jag att jag fick fram ett konkret och bra svar på, förklarar vad dem olika metoderna innebär och hur dem utfördes. Samma sak med fråga två, blev dock inte lika mycket text där då jag hade svårt att få fram information om vad jag skulle skriva. Tycker ändå att det jag skrev svarar på frågan. Fråga tre däremot, det var nu det blev lite svårt. Kände att min första fråga var lite för svår så var tvungen att omformulera den till den nuvarande frågan. Det var svårt att veta vad man skulle leta efter för att försöka få ett bra svar utan att själv dra egna slutsatser (vilket man inte får). Men jag anser ändå att jag fick fram ett bra svar, förklarar lite hur det ser ut idag runt om i världen och hur det har sett ut förr.

Sen kan man ju alltid diskutera om man ska ha eller inte ha dödsstraff, huruvida det är bra eller inte. Personligen kan jag tycka att det är väldigt fel att ta någons liv då det är omänskligt, men samtidigt kan det ändå vara bra att ha, i vissa särfall förstås. Om man t.ex. tar den killen som mördade 4-5 stycken i USA nu i helgen, han har i min värld gjort sig oerhört förtjänt till ett dödstraff utan dess like. Men då måste man istället se det från ett humant perspektiv, visst han dödade dessa människor kallblodigt, men är det då rätt att vi tar hans liv? Enligt vissa ja, enligt andra nej. Nu tog ju han ändå den fega vägen ut, en kula i huvudet, så det undanröjer ju det problemet. Men den sorg och ilska de dödas anhöriga måste känna gentemot denna man är i stort sett obeskrivlig, och att han heller inte fick en riktig rättegång utan bara ”försvann” precis som de andra gör det inte bättre, det ger ingen människa i världen inre frid. Det är just i sådana här fall jag tycker att dödsstraff ska vara lagligt. Hade han gjort detta mot någon jag höll nära mitt hjärta och dessutom blev tillfångatagen efteråt skulle jag mer än gärna se han dödas. Det skulle inte ge mig de jag förlorat tillbaka men jag tror ändå att man skulle få en sorts inre frid, att ”nu har du fått tjäna samma straff som de gjorde” den typen. Men annars vill jag inte ha detta straff.

4 Referenslista

[1] http://www.amnesty.se/vad-gor-vi/dodsstraffet/avrattningsmetoder/ 5/ 5 2014

[2] http://fof.se/tidning/2013/3/artikel/dodsstraff-pa-fallrepet 6/5 2014

[3] http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4ngning 13/5 2014

[4] http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Personer_som_blivit_avr%C3%A4ttade_genom_h%C3%A4ngning 13/5 2014

[5] Ambrius Johan ”Att dömas till döden” Tortyr, kroppsstraff och avrättningar genom historien Vällingby 1996

[6] http://sv.wikipedia.org/wiki/Giljotin 21/5 2014

[7] http://www.mynewsdesk.com/se/amnesty_international__svenska_sektionen/pressreleases/vaerlden-doedsstraffet-i-vaerlden-2008-2-390-personer-avraettade-72-procent-av-dem-i-kina-281773 26/5 2014

 

×

Sök efter personer, platser och saker!

×

Välj plats




Välj ålder