Handledare: Camilla Prytz
1. Inledning
1.1 Syfte och frågeställningar
1.2 Källor och metod
1.3.1 Bakgrund
1.3.2 1900 - tal
2 Resultat
2.1 Resultat
2.2 Dåtidens tankar
2.2 Intervju med anställd
3.0 Diskussion
4.0 Referenser
5.0 Bilagor
I detta arbete kommer jag inrikta mig på behandling och bemötande av psykiskt sjuka människor förr och nu i Sverige. Hur vi har behandlat sjuka och psykiskt sjuka, inriktat på Sveriges historia och göra en jämförelse av dagens- och dåtidents 1700 tal historia. Jag berör även sjuka som har begått brott och hur de straffades/behandlades
Ett brott är något som är straffbart enligt lagen men vilket sorts straff som ska avtjänas beror på om man bedöms vara frisk eller sjuk. I Sverige bestämmer riksdagen vad som är straffbart och vilka straff vi ska ha i vårat samhälle. Hälso -och sjukvården och legitimerade läkare kan sätta diagnos på vem som är frisk eller sjuk vilket avgörs genom olika sorters undersökningar.
Jag kommer använda mig av frågeställningar genom arbetet som jag besvarar under arbetet gång.
Syftet med arbetet är att lära mig mer om på behandling av de brottslingar som genomgått en rättspsykiatrisk undersökning och fått diagnos psykiskt sjukdom, var hamnade de och hur blev de behandlade av omvärlden.
Jag har alltid haft en intresse av människors beteende och tankar, det psykosociala. Människans tankar har varit det samma i århundranden, men pågrund av äldre samhällsvärderingar var deras straff och behandling av de psykiskt sjuka annorlunda.
Frågeställningar:
1. Hur behandlade man psykiskt sjuka från början av begreppet till 2000 talet.
2. Hur såg det ut i början av begreppet “sinnesjuk”?
3. Vad innebar steriliseringslagen?
4. Hur jobbar man inom psykiatrin idag?
Jag har främst använt mig av artiklar på internet, intervju och video.
Jag började läsa boken skriven av Dan Josefsson, “Mannen som slutade ljuga”. En bok om Sture Bergwall, men har inte med mig tillräckligt mycket för att finna tydliga referenser till mitt arbete.
I arbetet har jag även inriktat mig lite på Vadstena mentalsjukhus psykiatri, där min bror Carl har jobbat som sommarvikarie två somrar nu, och ska även jobba i år. Jag har intervjuat honom och då lärt mig mer om deras verksamhet och fått mer förståelse över personalens arbete.
1.3.1. Bakgrund
Att psykiskt sjuka människor får vård är egentligen ett ganska nytt påfund. Genom större delen av historien har de hållits borta från resten av samhället. Att ta hand om de psykiskt sjuka har handlat om att skydda de friska människorna från de sjuka.
En klok start till detta arbete måste vara att inleda med hur det hela började och hur begreppet “sinnesjuk” tog sin plats i samhället. De första sjukvårdsinrättningarna uppkom vid 1200 - talet och vad främst knutna till de då existerade klostren. Det handlade främst om behandling av människor med spetälska, men senare gav det plats åt andra sjuka, inklusive psykiskt sjuka. Som då sågs som de utstötta och osaliga. På 1500 - talet blev hospitalvården statligt ägt. Senare på 1600 och 1700 talet så skapades ett mer inriktat behandlingshem som kallades “dårhus”. Behandlingen av dessa patienter kunde t.ex. vara inspärrning i burar, bojor, tvångströjor,hänga upp och ner, isbad, insulinchocker, sömnkurer och elchocker. Man ansåg då att den sjuke hade till sig själv att skylla, även att personen var dömd av gud eller var besatt av demoner.
Under den här perioden fanns det psykiskt sjuka som under inverkan av t ex hallucinationer, hörsel eller synvillor hade begått otäcka brott. De behandlades som friska brottslingar.
På 1800-talet och under romantiken började man ifrågasätta den religösa förklaringen till personens psykiska ohälsa, och tittade mer på den mediciniska. Den psykiskt sjuka ansågs då istället vara sjuk och började då behandlades mer av läkare istället för bestraffningsliknande former.
Då kunde man alltså förstå att den psykiskt sjuke inte hade sig själv att skylla och diskussionen om hur man tog hand om brottslingar som var psykiskt sjuka inleddes. Det tog många år innan det hände något på riktigt.
Efter 1859 gavs det för det första gången utbildning i psykiatri. ”Galningen” ansågs alltså inte längre vara besatt av onda andar eller straffad av Gud. Han var sjuk. Sjukdomstanken fick äntligen genomgripande konsekvenserför synsätt och behandling. Användningen av den nya sjukdomsförklaringen ledde till att man inte längre såg den sjuke själv som ansvarig för sitt tillstånd. Nu krävdes behandling.
Man började omorganisera och förändra de dåvarande hospitalen och de statliga sinnessjukhusen började ta sin form. En behandlingstanke om isolering och givandet av brist på frihet, men även uppfostran och arbetsterapi var något man trodde på. Det byggdes sjukhus skapat främst som för att avskilja och isolera bort de psykiskt sjuka från allmänheten.
1858 kom en ny stadga till fasta, gällande krav behandling och vård. Den psykiskt sjuka skulle alltså vårdas. Den huvudsakliga behandlingsformen var isolering.
I början av 1900-talet började behandlingen av de psykiskt sjuka att efterlikna kroppsjukvården eftersom man började se biologiska förklaringar till psykiska sjukdomar, och förändring av människans hjärna.
Det innebar att vi då började förstå en större innebörd bland de “sinnessjuka”. Behandlingen började nu förändras, man satsade mer på ett lugn, sängliggande, stillhet och omhändertagande. En negativ verkan på det hela är att de hamnar utanför samhället. Pågrund av detta kännetecknades den första halvan av 1900-talet som samhällskontroll, isolering och förvaringen snarare än vård.
Lag (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål
1 § I brottmål äger rätten besluta om undersökning av den misstänktes sinnesbeskaffenhet (rättspsykiatrisk undersökning) enligt denna lag
För att visa på hur komplicerat det är att döma psykiskt sjuka för ett brott har jag tagit med de lagar och författningar som styr detta.
Information ifrån landstinget- psykiatri i östergötland
SFS:
· 2010:2011 Häktesförordning
· 2010:1932 Delgivningslag
· 2010:611 Häkteslag
· 2008:360 Patientdataförordning
· 2008:355 Patientdatalag
· 2006:1119 Förordning om omvandling av fängelse på livstid
· 2006:45 Lag om omvandling av fängelse på livstid
· 2001:453 Socialtjänstlag (14 kap. 1 § andra stycket)
· 1999:353 Lag om rättspsykiatriskt forskningsregister
· 1996:981 Lag om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård
· 1992:289 Förordning om särskild personutredning i brottmål, m.m.
· 1991:2041 Lag om särskild personutredning i brottmål, m.m.
· 1991:1472 Förordning om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
· 1991:1413 Förordning om rättspsykiatrisk undersökning
· 1991:1137 Lag om rättspsykiatrisk undersökning
· 1991:1129 Lag om rättspsykiatrisk vård
· 1991:1128 Lag om psykiatrisk tvångsvård
· 1990:893 Förordning om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m. (22 § och 30 §)
· 1990:52 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga
· 1988:870 Lag om vård av missbrukare i vissa fall
SOSFS:
· 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
· 2009:12 Rättsmedicinalverkets föreskrifter
om läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.
· 2008:21 Socialstyrelsens föreskrifter om anmälan av patienter som av medicinska skäl är olämpliga att inneha skjutvapen
· 2008:18 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
· 2008:14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården
· 2006:16 Rättsmedicinalverkets föreskrifter och allmänna råd om riskutredning inför prövning av omvandling av fängelse på livstid
· 2006:9 Socialstyrelsens föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning
· 2005:29 Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.
· 2003:16 Socialstyrelsens allmänna råd om anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)
· 1999:19 Rättsmedicinalverkets föreskrifter om fördelning på undersökningsenheter av läkarundersökningar vid särskild personutredning i brottmål och av rättspsykiatriska undersökningar
· 1997:15 Socialstyrelsens allmänna råd. Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
· 1997:6 Socialstyrelsens allmänna råd. Tillämpning av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
1.3.2. 1900-talet
Under sekelskiftet tog bygget med nya sinnessjukhus fart. Anledningen till detta arbete var delvis ett sätt att tänka, alla som behöver vård, ska få vård.
Det blev även vanligare att sätta in brottslingarna i sinnessjukhus än fängelsen. Utbyggnaden av dessa verksamheter skedde genom kommun och landsting eftersom staten led av brist på resurser.
På grund av allvarliga missförhållanden som förekom på sjukhusen, ökade kraven på en förändring av lagstiftning.
1929 ersatte då den stadga från 1858 av sinnessjuklagen. Det innebar inga genomgripande förändraringar till 1858 års stadga, huvud tankarna kvarstod.
Sinnessjuklagen innehöll inga andra förutsättningar annat än att man skulle vara “kvalificerad” sinnesjuk, och beroende av vård.
Något som är anmärkningsvärt intressant är att man kunde då bli intagen av nära och kära, av andra eller den sjuka själv, vilket då inte var möjligt enligt 1858 års stadga. Man ansåg att den sjuka inte kunde ta något slags ansvar över sig själv eller sina handlingar. Detta ansvar överlämnades iställe till sjukhuspersonalen. Detta gjorde att lagen stog högre, det var nu utrustat med rätten att kunna kvarhålla någon, även frivilligt intagna, som ansågs vara behov av vård.
Längre fram i tiden, runt 1959 hade ännu inte mycket hänt gällande rättsäkerheten. Rättssäkerhestfrågorna hade nämligen inte fått någon speciell betydelse, eftersom synen på en psykiskt sjuke var främst bara sjuk enligt biologisk mening och inte som en kroppslig sjukdom.
I det biologiska sjukdomsbegreppet kan man se det som att den sjuke ska omhändertas av världen och den vård och behandling ska vara god och rättvis. Flera omhändertaganden var frihetsberövande, men detta var inte speciellt diskuterat eftersom man ansåg att det skedde för den enskildes bästa. Vid denna tid var behandlingsmöjligheter ganska få, man prövade alltså ständigt olika metoder vilket några kom till användning med också gick bort. På 30- och 40-talen började man exempelvis använda sig av insulinkomabehandling och lobotomering, som var ett operativt ingrepp där man skar av nervbanor i hjärnan med stora personlighetsförändringar som biverkning. Cirka 4500 människor lobotomerades i Sverige fram till 1964, en del dog också i samband med operationen.
För att visa historian om de psykiskt sjuka är det nödvändigt att reflektera runt andra världskriget. Tysklands sätt att hantera samhällets utstötta anses extremt groteskt av många. I kategoriseringen av samhällsutstötta befann sig givetvis psykiskt sjuka.
Man ansåg att helt enkelt att människor men någon slags av utvecklingsstörning eller funktionshinder var dömda och skulle hållas separerat ifrån det “vanliga folket”, liknande som man såg det i tidigare århundranden. 1934 beslutade den svenska riksdagen tillsammans med parlamentet den första steriliseringslagenstiftningen i Sverige. I syfte till att stoppa en fortplantning av utvecklingsstörda och människor med funktionshinder. Bevaring av den rena rasen och reducering av de “sjuka”. Från det att lagens skapadesf till år 1976 då lagen avsattes hade sammanlagt 60 000 människor steriliserats. Det var även sagt att de utsatta skulle ge sitt “medgivande” till steriliseringen, vilket det inte blev. Runt hälften utfördes under tvång.
Det var boken “förädlade Svenskar”, skriven av Bosse Lindquist som satte igång debatten om tvångssterilisering. I denna bok får man möta de människor som utsattes, men också de som fattade besluten. Den beskriver även om den övertalning och utpressning som då användes. Något anmärkningsvärt i detta fall är att medicinalstyrelsen rekommenderade att det skulle användas utpressning och övertalning för att få patienterna att gå med på ingreppet. Varierade metoder användes för att uppnå övertalning, t.ex. att kunna bli “hotad” att bli utskriven från kliniken man bodde på. Det var även vanligt att använda gravida kvinnor med ekonomiska och sociala besvär som oplanerat blivit gravida, att de beviljas abort om de genomgår steriliseringen. Vilket gör att under deras omständighetter inte har så mycket val. Idag ser vi detta som en av våra skamfläckar genom historien. Ett stort brott mot männskliga rättigheter. Diagnosen sinneslö och asocial uppkom. Kvinnor som var hysteriska och män som var opålitiliga, människor vi inte ville ha fler av i samhället, dessa var skäl till sterilisering.
Historian om psykisk ohälsa har varit komplicerad. Vi har haft olika uppfattningar vad det egentligen är, vad sjukdomen beror på och hur den behandlas. Under kristendomens födelse och antiken så var det vanligt att koppla ihop vansinne och galenskaper till en religös eller magiskt syn istället för en medicinisk. Man kunde se det annorlunda som ett
Guds straff gentemot personen och som möjligtvis var besatt av onda andar. Idag uppstår givetvis dessa tankar, men även att det skulle vara en kroppslig sjukdom. Under antiken trodde man även att kroppsvätskorna var i obalans. Det förekom också psykologiska förklaringar:att det vi i dag kallar psykisk sjukdom orsakas av bristande
balans mellan olika delar av själen och att förnuftet har förlorat kontrollen över de känslomässiga sidorna vi besitter. Man ansåg att den sjuke fick skylla sig själv och straffades på “lika villkor” som de friska brottslingarna.
Detta är information taget ifrån intervju
Min storebror Carl har arbetat på Rättspsykiatriska kliniken i två sommrar och har berättat mycket om vad han lärt sig. Han har inte talat så mycket om de intagna eftersom det råder sekretess.
Carl har alltid varit väldigt intresserad av hur olika människor tänker och beteer sig. Vanligtvis behöver vara utbildad för att kunna arbeta som vårdare eller sjuksköterska på verksamheten, men min bror var ett undantag. Han presterade bra på intervjuerna och fick även lämna sitt brottsregister vilket var tomt. Organisationen ser främst ut så att det finns vårdare/skötare som Carl, och sjuksköterskor som vårdenhetschefer och vidare verksamhetschef.
Det finns 6 stycken olika avdelningar, 21-26.
Överskådligt ser det ungefär ut såhär:
Avd 21-22: Intagnings- och observationsavdelning. Hit kommer de dömda direkt från häktet. Dessa är “akut” sjuka patienterna och avdelningen är givetvis låst.. Här finns bältesrum. Personal har även alltid larm på sig, eftersom det är en högre grad på säkerheten.
Avd 23-24: Behandlingsavdelning för patienter med större behov av omhändertagande utifrån funktionsnivå. Här har de oftast hunnit “landa lite mer” vilket ofta betyder att de har blivit insatta på mediciner och mer stabila än dömda på avdelning 21-22.
Här vårdas och patienter och intagna med neuropsykiatriska diagnoser såsom Asperberger, ADHD och andra bokstavsdiagnoser
Avd 25: Fokus ligger på den rättspsykiatriska rehabiliteringsprocessen med särskild tyngd på boende, sysselsättning, arbete och fritid. De lagar mat själv. Tar hand om sig själva. Tvättar och dylikt. Håller helt enkelt på att anpassa sig för samhället.
Avd 26: Avdelningen är anpassad för patienter med stort omvårdnadsbehov.De är ofta mer “långtidssjuka”. Vissa kommer kanske aldrig bli så pass friska att de kan klara sig själva ute i samhället. Det är på denna avdelning min bror arbetar. Han berättade att det var mycket att fostra, sätta gränser ibland och peppa. (Han läser till civilingenjör vilket är ett helt annat arbete men han tycker detta är intressant också)
Arbetet kräver en oftast en ständig övervakning och att ge lärdom till patienterna. Carl berättar även att de ibland “testar” sina patienter, där de får lämna byggnaden en viss tid och inom ett avgränsat område. Man vet inte säkert hur stabila dem är, man märkar t.ex. om man möjligtvis släpper ut en våldtäksman som tittar lite för mycket mot kvinnornas håll eller har för destruktiva tankar. Man får då mer lärdom om den dömde mognad och om han/hon är är redo för att leva vanligt i det uppstyrda samhället.
I Vadstena psykiatri finns det massmördare, våldtäksmän, människor med olaga hot, pyromaner och många mer som är så sjuka att de inte ska finnas i det öppna samhället. Alltså att det är en fara för omgivningen.
Vårdarens roll i detta är främst att ta hand om patienterna, stötta dem, hjälpa dem med olika sysslor som skall göras. Vaka över dem, se till att inga “dumheter” görs och man kan även se det som att de fostrar de psykiskt sjuka. Vid varje skiftbyte har all personal möte om de dömda och uppdaterar varandra om deras tillstånd och vad som bör göras.
Psykologer står för de psykologiska utvärderingar, om den dömdas tankar och möjligtvis förbättring. “Mer manipulativa människor kan man knappast stöta på” säger Carl på intervjun. De dömda försöker sig på varenda knep för att komma runt och förbättra deras plats i verksamheten.
Det kan även uppstå försämringar i patientens tillständ när de blir stressade eller arga tex när konflikter om religion eller kulturer uppstår, t.ex.mellan kristna och muslimer, eller att att kvinnan ska ha en lägre plats i samhället enligt vissa.
Jämnförelsevis med historian om psykiatrin idag och förr i tiden så har det utvecklats nenormt. Idag kan t.ex. de dömda ha frigång beroende på deras status på sjukdomen och hur de skött sig tidigare. Man kan tydligt se ett förändring och en förbättring av behandling och resultat.Den medicinska utvecklingen har absolut givit resultat även om en del mediciner fortfarande används sedan många år.
Synen på psykiskt sjuka och dömda sjuka har också förändrats ute i samhället. I Vadstena är många patienter på frigång en del av den lilla staden
Personligen, som jag redan nämnt så är jag väldigt intresserad över människans beteende och tankar. Jag valde detta arbete delvis för det finns i mitt intresse att jobba på Vadstena psykiatri nästa sommar och att senare studera vidare till polis.
Arbetet med detta projekt har varit intressant och givande, allt det jag läst om de tidigare åren inom psykiatrin har varit lärorikt. Jag visste inte att vi behandlade psykiskt sjuka så här så nyligen. Referenser runt arbetet har inte varit något större problem. Internet har en öppen och stor informationskälla till det hela.
Landstinget har särskilt bra information om just rättspykiatri.
Något jag är mer missnöjd över under arbetet var att ett studiebesök på Vadstena Hospital museum inte blev av innan arbetet skulle vara inlämnat.
Detta kommer jag besöka snarast under sommaren pågrund av intresse och jag berättar gärna om det för andra i klassen på någon lektion i höst.
Jag är glad över vår framgång gällande många saker genom vår historia, detta är en av dem. Utvecklingen med behandling och omhändertagande av psykiskt sjuka men även förstånd av brott mot mänskliga rättigheter existerar idag, och att vår vetenskap om medicinering ständigt förbättras är mycket bra.
Levnadsstandarden för psykiskt sjuka har förbättrats enormt, vilket är viktigt att förstå och jag har framför det i arbetet. Jag kan inte låta bli att fundera över hur man blickar tillbaka på dessa frågor om 50-100 år, hur ser man då på det som vi gör nu?
Bedöming om diagnos - http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordepressionochangest/centralarekommendationer/diagnostikbedomning
Vårdsplatser och avdelningar - http://www.1177.se/Hitta-vard 25-05-2014
Fakta - http://www.svenskpsykiatri.se/
Begrepp lärodom - http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=psykiatri
Fakta - http://saraaxelssonsblogg.blogspot.se/2011/05/synen-pa-orsaken-till-psykisk-sjukdom.html 19/5/2014
Fakta - http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2068&artikel=1233958 10/5/2014
Fakta - http://www.brottsrummet.se/sv/ungdomar-och-brott
Fakta - brottsrummet.se
Vadstena landsarkiv
Rättsmedicinalverkets hemsida
Rättspsykiatriska kliniken Vadstena hemsida
Fakta - http://www.ur.se/Produkter/167105-Brott-och-straff-Brott
Intressant - http://www.psykologitest.se/
Fakta - http://www.iffs.se/wp-content/uploads/2011/01/framtider_nr3_2009_den_psykiska_ohalsans_historia.pdf
Bilagor
Bältes säng som finns på avdelning 21 på Vadstena psykiatri
Elchockbehandling på mentalsjukhus
