Handledare: Camilla Prütz
Sammanfattning
Syftet med detta arbete har varit att undersöka spädbarnsdödligheten i Linköping under 1800-talet. Resultatet har uppkommit främst med hjälp av Tabellverket, en sida på internet med inskannade digitala arkivhandlingar, men även med hjälp av andra sidor på internet. I detta arbete visas resultat av medicinens påverkan, vilka sjukdomar som var vanliga och hur många spädbarn som dog under årtalen 1800, 1810, 1835 och 1859. Det har visat sig vara stora skillnader på dödsantalen mellan pojkar och flickor och att sjukdomar som spädbarn dog av förr i tiden, är utrotade idag.
1. Inledning
1.1 Bakgrund
1.2 Syfte och frågeställningar
1.3 Material och metod
2. Resultat
2.1 Antal avlidna i spädbarnsdöd samt sjukdomar
2.2 Samband mellan samhällets utveckling och spädbarnsdöd
3. Diskussion
4. Referenslista
Bilaga
Under den senare delen av 1700-talet var spädbarnsdödligheten i Sverige mycket hög och pendlade kring en nivå av 200 dödsfall per 1 000 levande födda. Vissa år kunde dödligheten vara extremt hög. Orsaken var vanligen epidemier i infektions- sjukdomar, men kunde även förklaras med undernäring och svält. Åren 1771–1772 drabbades hela Sverige av svår missväxt, vilket ledde till svält och epidemier. Följande år ökade antalet döda, men även födelsetalen sjönk eftersom fruktsamheten påverkades negativt av näringsbristen.
1800-talet var århundradet då industrialiseringen och urbaniseringen tog fart på riktigt i Sverige. Urbaniseringen ledde till trångboddhet och slum i de lite större städerna och på så sätt spreds många sjukdomar lättare. Ändå lyckades spädbarnsdödligheten sjunka drastiskt under senare 1800-tal. Hur såg då spädbarnsdödligheten i en medelstor stad ut under 1800-talet? Och vilka faktorer gjorde så att den kunde minska?
Syftet med detta arbete har varit att studera och tolka Linköpings domkyrkoförsamlings tabeller över spädbarnsdödligheten under 1800-talet. Syftet med arbetet har även varit att ta reda på vilka sjukdomar spädbarn dog av och vad som kunde påverka dödsorsakerna. För att begränsa arbetet har jag valt fyra olika årtal under denna epok, 1800, 1810, 1835 och 1859. Jag har valt de fyra olika årtalen eftersom jag främst vill fokusera på 1800-talet. Eftersom min främsta källa har varit tabellverket har det begränsat mitt arbete, då den demografiska databasen endast har material från 1749 – 1859.
I min uppsats vill jag ha svar på följande frågor:
- Hur många spädbarn dog i Linköping under årtalen, 1800, 1810, 1835 och 1859 och av vilka sjukdomar?
– Vilka samband fanns mellan samhällets utveckling och spädbarnsdödligheten?
Detta arbete är grundat på Tabellverkets hemsida på internet. Tabellverket är en hemsida där det är möjligt att själv söka i Tabellverkets databas. Den innehåller material och statistik från 1749 till 1859. Materialet jag använt mig av där är en förstahandskälla som är inskannade digitala arkivhandlingar. Det har både varit lätt och svårt att använda sig av tabellverket. Lätt för att det språk som används inte har varit särskilt svårt att förstå och för att det var lätt att avläsa tabellerna. Svårt för att informationen i tabellerna ofta har varit olika. Ibland har tabellerna utgett vilka sjukdomar spädbarnen dog av och ibland har tabellerna endast utgett av vilka olycksfall spädbarnen dog av, vilket inte har varit intressant i det här arbetet.
Jag har också använt mig av andra sidor på internet för att sätta mig in i arbetet, såsom algonet.se och so-rummet. Jag har använt mig av källor jag blivit tipsad av från lärare och sidor jag använt mig av förut så jag vet att de är pålitliga. Arbetet är skrivet med källkritik i åtanken då många sidor utger falsk information, det gäller att titta så man kan kontakta personen som står för sidan som skriften är utlagd på. Det gäller även att inte bara förlita sig helt på en sida, utan se saker från olika perspektiv, då många sidor har en tendens att spegla skriften till egna åsikter.
Demografisk transition är ett begrepp som används för att beskriva övergången från höga födelse- och dödstal till låga födelse- och dödstal. Modellen uppkom 1929 då Warren Thompson observerat förändringarna i födelse och dödsnivåer i ett land som industrialiserats. Modellen består av fyra olika steg:
Steg 1 är typiskt för jordbrukssamhällen där både födelse- och dödstal är höga.
Steg 2 sjunker dödstalen medan födelsetalen håller samma nivå. En industrialiseringsprocess har kommit igång, och i den Svenska demografiska transitionen beskrivs de minskande dödstalen med freden, vaccinet och potatisen.
I steg 3 har samhället snabbt förändrats, dödsantalen förutsätter sjunka då hygienen i städerna förbättras. Födelsetalen sjunker och befolkningstillväxten börjar nu plana ut.
Ett industrialiserat och urbaniserat land kännetecknar steg 4. Födelsetal och dödstal har nu stabiliserats. Den demografiska transitonen är en förklaring till vad födelse-och dödstal är beroende av. (Se exempel bilaga)
År 1800
|
Sjukdom |
Pojke |
Flicka |
|
Håll och stygn, bröstfeber |
2 |
5 |
|
Slag, stickfluss, brådöd |
3 |
8 |
|
Koppor (smittkoppor) |
3 |
2 |
|
Oangiven sjukdom |
1 |
- |
|
Summa: |
9 |
15 |
Under år 1800 var det nästan dubbelt så många flickor som pojkar som dog. Sammanlagt registrerades totalt 24 döda spädbarn i Linköpings domkyrkoböcker under 1800. Vanliga sjukdomar var slag, stickfluss, brådöd och koppor. Slag, stickfluss och brådöd var då spädbarnen dog hastigt och utan förklaring. Man var inte säker på vad dödsorsaken var. Man kunde också definiera det som krupp. Krupp är en infektion i andningsvägarna, som oftast drabbar barn då de har trängre luftvägar. Krupp inkluderar svår hosta och pipande ljud vid andning. Idag är krupp inte en dödlig sjukdom.
År 1810
|
Sjukdom |
Pojke |
Flicka |
|
Håll och styng, bröstfeber |
6 |
1 |
|
O angiven sjukdom |
1 |
1 |
|
Slag, stickfluss, Brådöd |
12 |
9 |
|
Summa: |
19 |
11 |
Tio år senare dog nästan två gånger fler pojkar än flickor. Totalt registrerades 30 avlidna, det vill säga sex fler än år 1800. Den vanligaste sjukdomen var slag, stickfluss och brådöd precis som tidigare decennier. Under 1810 dog även många av håll och styng och bröstfeber. Håll och stygn och bröstfeber är lunginflammation kombinerat med feber.
År 1835
|
Sjukdom |
Pojke |
Flicka |
|
Oangivet |
18 |
3 |
|
Summa: |
18 |
3 |
År 1835 görs ingen skillnad på dödsorsak, endast antal anges. Totalt 21 avlidna, nio färre än 1810. Antalet pojkar är detta år betydligt större än antalet flickor. Undersökningar visar på att pojkar oftare dör i samband med födseln än flickor, och att det nästan alltid varit så. Idag har könsskillnaderna dock minskat från att ha varit väldigt stora. En anledning till att siffrorna börjar jämna ut sig tros vara bättre vård och fler kejsarsnitt. Att pojkar normalt är något större och har större huvud tros bidra till det faktum att ökningen av kejsarsnitt minskar dödligheten för pojkar.
År 1859
|
Sjukdom |
Pojke |
Flicka |
|
Smittkoppor |
- |
1 |
|
Oangivet |
16 |
10 |
|
Summa: |
16 |
11 |
1859 görs heller ingen större skillnad på dödsorsak. Totalt registrerades 27 avlidna, sex fler än 1835. Även här är antalet pojkar större än antalet flickor som dog innan ett års ålder. Tabellen visar att smittkoppor inte var vanligt, vilket kan förklaras med att man år 1801 började vaccinera barn under ett års ålder mot det. Innan dess var smittkoppor en vanlig och smittsam sjukdom, där dödligheten var hög. Antalet döda var ca 10 % eller mer av dem som smittades.
Spädbarnsdödligheten var hög i början av 1800-talet. Det var då människorna började förflytta sig från landsbyggden till städerna. De trångbodda områdena gjorde det lättare för sjukdomar att sprida sig samtidigt som medicinska organisationer endast byggdes upp i städerna och inte på landsbygden.
Den höga spädbarnsdödligheten i 1800-talets svenska städer uppgavs bero på dålig miljö, trångboddhet och en hög befolkningstäthet, vilket bidrog till spridningen av infektionssjukdomar och epidemier, bland annat kolera. Vatten- och avloppsledningar saknades i de svenska städerna under större delen av 1800- talet, vilket innebar att brunnar och andra vattenhämtningsställen lätt förorenades.
Trots missväxt och stor fattigdom ökade Sveriges befolkning efter 1819. Enligt poeten Esaias Tegnér berodde de minskade dödstalen på ”freden, vaccinet och potäterna”. Fred rådde sedan 1814, vaccin mot smittkoppor började användas 1801 och potatisen förbättrade dieten och botade näringsbristen. Den sjunkande dödligheten i alla åldrar gjorde att medellivslängden ökade.
Dödstalens minskning berodde främst på färre antal avlidna i spädbarnsdödlighet.
År 1820 dog vart fjärde spädbarn i Sverige, men hundra år senare dog knappt vart tionde.
Spädbarnens ökade överlevnadschanser i städerna kan förklaras av en ökad levnadsstandard och renare stadsmiljö, men också med den medicinska utvecklingen.
Resultatet av min uppsats bekräftar inte de föreställningar jag hade innan undersökningen. 1700-talets iver att veta allt gjorde det lättare för människor att undersöka människokroppar, sjukdomar, få mer kunskap om dem och hitta botemedel. Samhällets utveckling och förnyad kunskap i medicin och hygien gör att antalet avlidna i spädbarnsdödlighet minskar, så var inte fallet i Linköping, jämfört med resten av Sverige.
Enligt den demografiska transitionen skulle 1800 talet vara i övergången mellan steg 1, jordbrukssamhället där spädbarnsdödligheten var hög, och steg 2, där dödstalen sjunker och industrialiseringsprocessen har kommit igång. 1800 talets Sverige hade alltså inte kommit till steg 3 än, där samhället snabbt förändrades och hygienen förbättrades. Detta kan förklara den snabba spridningen av de sjukdomar som var vanliga i 1800-talets Linköping. Trångboddhet och saknaden av rena avlopp gjorde det lättare för bakterier att snabbt sprida sig. Sjukdomarna som var vanliga under 1800-talet var t.ex. lunginflammation och smittkoppor som lätt spreds i dåliga hygienförhållanden. I tabellerna nämns aldrig kolera som en dödsorsak, men under 1800-talet var kolera en av de mest fruktade sjukdomarna, då vaccinet inte bet på denna epidemi. Min tolkning är att där dödsorsaken är oangiven kan det ha varit kolera.
Dödsantalen i mina tabeller varierar från år till år. Det som förvånar mig är att det totala antalet i Linköping inte tydligt minskar från 1800 till 1859. Med bättre hygien och utvecklad medicinsk kunskap borde antalet bli färre, så som i övriga Sverige. Men något som framgår tydligt är skillnaden mellan dödsantalen för pojke och flicka. År 1800 är det enda årtalet då fler flickor än pojkar dog och resterande tre årtal är det fler pojkar än flickor. Undersökningar visar på att fler pojkar än flickor dör, och att det nästan alltid varit så, men också att det nästan alltid föds fler pojkar än flickor. I ”djurvärlden” föds fler hanar än honor, på grund av en naturlig balans mellan könen. Eftersom färre hanar klarar sig då de tar större risker under uppväxten, så föds det ett överskott av hanar. Detta kan liknas med då män går ut i krig och följande år föds många fler pojkar, på grund av den ”naturliga balansen”.
Ett exempel som visas tydligt i mina tabeller är smittkoppornas ”utrotning”. I tabellen dog fem barn i smittkoppor år 1800 men endast en flicka av sjukdomen år 1859, då man efter 1801 började vaccinera spädbarn mot smittkoppor.
Frågan om jämställdhet väcks självklart när jag i mitt resultat ser att fler pojkar föds. I många asiatiska länder prioriteras pojkarna först. Pojkarna ska få mat och sjukvård och flickorna ska lära sig att inte be om saker. Av både religiösa och kulturella skäl föredrar många asiatiska familjer pojkar framför flickor. Flickorna dör antingen av att man slutar amma dem, eller av läkemedel som får dem att dö direkt. Många väljer även att göra abort då de ser att de väntar en flicka, trots att selektiva aborter är förbjudet.
Jag tror att det faktum att pojkar anses mer värda än flickor påverkar spädbarnsdödlighetens siffror. Kanske inte i Sverige just, men i många andra delar av världen.
Sjukdomar som spädbarn brukade dö av är de flesta utrotade idag. Smittkoppor utrotades efter 1980 och finns inte längre i vilt tillstånd. Lunginflammation är inte längre en dödlig sjukdom i Sverige, men är fortfarande huvudorsaken till dödsfall bland spädbarn i utvecklingsländer. Införandet av antibiotisk behandling och vaccin mot lunginflammation har lett till bättre överlevnad. I takt med medicinsk forskning och utveckling av läkemedel kommer barnadödligheten i världen att minska i motsvarande grad.
Elektroniska källor
http://fof.se/artikel/livsfarligt-fodas-som-flicka-i-indien v.13- 22
http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk v.13-22
http://sv.wikipedia.org/wiki/Krupp_(virusinfektion) v.13- 22
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lunginflammation v.13-22
http://www.algonet.se/~hogman/sjukdomsnamn.htm v.13-22
http://www.bengtdahlin.se/HoSstoryn1/filer%20del%201B/sammanfattn-till_1920.html v.13-22
http://www.ddb.umu.se/tjanster/tabellverk/ v.13-22
http://www.lartecken.se/samhallskunskap_a/292_demografi_trans.htm v.13- 22
http://www.ne.se/demografiska-transitionen v.13-22
Tabell över den demografiska transitionen i Sverige från 1735 till 2000.
CBR – födelsetal.
CDR – dödstal.
