Lapp till läraren

Koden för arbetet du vill arbeta med

← Tillbaka till sökning ×

Barndomens historia - Barnens utveckling i Sverige under 1900-talet

Författare
Emma Ekh
SA12A, Platengymnasiet, Motala
Ingår i arbetsområden
- Samhälle

Handledare: Camilla Prütz

Sammanfattningen

Syftet med denna rapport är att undersöka hur barn levde under 1900-talet i Sverige och vilka avgörande förändringar som kom att spela roll för barnen under denna tid.

För att nå mitt syfte har jag utgått utifrån dessa frågeställningar:

Hur såg barnens liv ut i början av 1900-talet?Hur såg barnarbetet ut i början av 1900-talet och hur förändrades det?Vilka avgörande förändringar kom att spela roll för barnen under 1900-talet?Hur påverkade industrialiseringen barnen?

Rapporten är gjord genom arkiv och material från landsarkivet i Vadstena samt information och fakta från internet. För att sätta sig in i ämnet på ett djupare plan och få fram ett bättre resultat har bakgrundsfakta gjorts innan rapporten börjat skrivas och boken ”Svagårens barn” skriven av Ulf Högberg har lästs.

Rapportens slutsats är att barn förr i tiden levde ett tufft liv men att det ständigt förbättras. Förr levde barn ett liv i skymundan av de vuxna och deras liv gick ut på att arbeta för familjens bästa. Barnen hade inte mycket till frihet och lek utan ansågs redan i ung ålder som småvuxna. Barnarbetet bestod till största delen av arbete inom jordbruket i familjen men förändrades sedan till industriarbete i och med industrialiseringen.

Stora förändringar under 1900-talet kom att påverka barnens liv positivt och har gjort att barn idag har större förutsättningar och möjligheter i livet än förr.

 

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Syfte och frågeställningar

1.2 Material och metod

2 Resultat

2.1 Hur barndomen såg ut i början av 1900-talet

2.1.1 Barn och folkskolan

2.2 Hur barnarbetet såg ut i början av 1900-talet och hur det förändrades

2.2.1 Jordbrukarnas ungdomsförbund

2.3 Avgörande förändringar som kom att spela roll för barnen under 1900-talet

2.3.1 Alva och Gunnar Myrdahl

2.3.2 Ellen Key

2.4 Hur barnen påverkades i det industriella samhället

2.4.1 Uppfostringsanstalten å Bona

3 Diskussion

4 Referenslista

 

1 Inledning

I början av 1900-talet försörjde sig en stor del av befolkningen på jordbruk. Barn och vuxna arbetade tillsammans på gården och hjälptes åt med sysslorna. Barnarbete var väldigt vanligt och barnen var högst viktiga familjemedlemmar eftersom de fyllde många funktioner på gården och i hemmet.

1900-talet medförde stora förändringar för befolkningen, inte minst barnen. Industrialiseringen förde med sig jobb, urbanisering och stora omställningar. Folket flyttade från landsbygden och in i städerna. Folket började tänka på ett nytt och modernare sätt, vilket resulterade i förändringar för barnen i samhället. Med hjälp av Ellen Key och makarna Myrdahl började barnen ta plats, fick rättigheter och nya möjligheter.

Detta fördjupningsarbete ska handla om hur barn levde under 1900-talet och vilka förändringar som kom att spela roll för barnen. Det kommer handla om Karl Hilding Hulths liv och hur han påverkades av omställningen av industrisamhället, som många andra barn under denna tid.

Anledningen till att jag valde att skriva om detta ämne var för att det ständigt debatteras om dagens barn i Sverige och hur de växer upp i denna tekniska värld med mobiltelefoner, dator och internet. Jag tycker det är väldigt intressant att se hur det var förr innan teknikbomben kom och hur synsättet på barn har förändrats.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta fördjupningsarbete är att undersöka hur barn levde under början av 1900-talet till 1950 och deras utveckling från barnarbete i jordbrukssamhället till att bli viktiga och få egna rättigheter. Även hur barnarbetet såg ut, hur det uppmärksammades och förändrades.

Jag har valt att utgå från Karl Hilding Hult i detta arbete. Hur hans liv såg ut, hans uppväxt och varför han hamnade på uppfostringsanstalt i Bona. Varför jag valde att utgå från honom är för att han levde under barnens utveckling och förändringar under 1900-talet.

För att uppnå mitt syfte har jag med följande frågeställningar:

1. Hur såg barnens liv ut i början av 1900-talet?

2. Hur såg barnarbetet ut i början av 1900-talet och hur förändrades det?

3. Vilka avgörande förändringar kom att spela roll för barnen under 1900-talet?

4. Hur påverkade industrialiseringen barnen?

1.2 Material och metod

Det material jag använt mig mest av för att skriva det här arbetet är ett arkiv om ynglingen Karl Hilding Hulth från Statens uppfostringsanstalt i Bona 1918 från landsarkivet i Vadstena, internetsidorna NE.se och gleerups.se. Från landsarkivet fick jag fakta om Karl Hilding Hulth och det är han jag har utgått ifrån i detta arbete.

De metoder jag har haft för att skriva detta arbete är att jag först besökte landsarkivet i Vadstena för att få fakta om Karl Hilding Hulth och samla på mig det jag behövde. Under två veckors tid efter sökte jag efter bakgrundsfakta om barn och barnarbete ur svensk historia. Jag samlade ihop det fakta jag hade och gick igenom det för att bestämma mig vad som var relevant att ha med i rapporten eller inte.

Jag har använt mig mest utav internetsidorna NE.se och gleerups.se för att de hade mycket av den information jag sökte och för att deras information verkade relevant, tillförlitlig och objektiv.

Det är svårt att hitta information som inte är vinklat eller politiskt styrd, men den information som hemsidorna erbjöd mig var pålitliga och opåverkade.

2 Resultat

2.1 Hur barndomen såg ut i början av 1900-talet

I början av 1900-talet var det många av Sveriges befolkning som ägnade och försörjde sig på jordbruk. Jordbruket var en näringsform som innefattade t.ex. djurskötsel och skogsbruk. Familjerna var stora och betydde mycket i det traditionella jordbrukssamhället. Familjerna bestod oftast av två föräldrar, flera barn och även mor- och farföräldrar som hjälpte till på gården.[1]

Alla i familjen var beroende av varandra och hjälptes tillsammans åt för att få gården att gå runt. Kvinnan på gården skötte de flesta arbetsuppgifterna, hon kärnade smör, spann ull, vävde tyg med mera. Mannen gjorde det mesta av arbetet ute på markerna, som att plöja åkrarna och fälla träd i skogen. När barnen blev tillräckligt gamla för att hjälpa sina föräldrar på gården fick de hjälpa till med lättare sysslor. Hela familjen hjälptes åt när det var dags för skörd, slåtter och slakt.[2]

För de vuxna var det en självklarhet att barnen skulle hjälpa till och de tyckte att det praktiska lärandet var en viktig del i barnens uppfostran.[3] Att de från början lärde sig hur saker och ting gick till sågs bara som positivt. Barnen spelade en viktig roll på gården eftersom de fyllde så många olika funktioner. De var bra och billig arbetskraft, tog hand om sina föräldrar när de blev äldre, passade de yngre barnen, kunde ta hand om lättare hushållssysslor och förde släkten vidare. Om en förälder saknades innebar det större ansvaret av barnen. Barnen var också beroende av de vuxna då de fick mat och husrum av dem.[4]

I början av 1900-talet sågs barn fortfarande som blivande vuxna och hade inte alls samma frihet, ansvar, plats eller status som en vuxen. Det gjorde att de hade en helt annan roll i familjen och samhället. Barnen fick snällt hålla sig i bakgrunden av de vuxna.

De vuxna hade inte en utnyttjande syn på deras barn, utan såg istället barnen från ett praktiskt och naturligt perspektiv. Det var så människans roll, ansvar och liv var.

Begreppet barn och barndom kom till under de stora samhällsförändringarna som ägde rum under 1900-talet. Barnen blev viktiga och fick en annan slags frihet, de vuxna kunde inte längre styra över barnen med hjälp av gamla traditioner och deras tidigare auktoritet.

I jordbrukssamhället utfördes all uppfostran av föräldrarna, ibland även av prästen och eventuella lärare om man hade några. Det var mycket hård disciplin och barnen var väl medvetna om att de kunde råka illa ut om de inte gjorde som de blev tillsagda. Det var inte vanligt att man som barn ifrågasatte dem vuxnas auktoritet. [5]

Det var ovanligt att barn under 1900-talet var anställda inom jordbruket, det var mycket vanligare med säsongsarbete. De vanligaste arbetsuppgifterna för barn var rotfruktsskörtsel, skördearbete, vallgång.

Skolan var fortfarande något nytt i början av 1900-talet, då allmän skolplikt inte infördes förrän 1842 i Sverige. Föräldrar och kyrkan var negativt inställda till den obligatoriska

skolan. Föräldrarna behövde barnens arbetskraft hemma och kyrkan hade tidigare haft som uppgift att sköta undervisningen för barnen själva. Eftersom barnen då var tvungna att ta dubbelt ansvar, skolan och att arbeta på gården, så registrerades det mycket frånvaro. Det tog lång tid innan alla svenska barn gick i skolan. Folkskolans undervisning innehöll läsning, skrivning, räkning, teckning, geografi, historia, kristendom och idrott vid den här tiden.[6]

Barnen som jobbade inom jordbruk kom oftast från fattiga familjer, där de var en stor ekonomisk nödvändighet. Familjerna hade oftast sämre hygieniska förhållanden, bostäderna var trånga och i sämre skick och de hade bristfälligt med kost. Det ökade sjukligheten och dödligheten hos barnen.

Med konfirmationen tog barndomen slut och barnen skickades normalt ut för att arbeta.[7]

2.1.1 Barn och folkskolan

I samband med industrialiseringen som spred sig till Sverige under 1800-talet och familjens förändrade roll såg man ett ökat behov av att samhället skulle bidra till barnens fostran och lärande. 1842 beslutade riksdagen att alla barn i Sverige skulle gå i så kallad folkskola.

Socknarnas och församlingarna fick ansvaret att driva skolan och de fick fem år på sig att bygga upp en fungerande skolverksamhet.

Eftersom det fortfarande var väldigt vanligt med barnarbete så var inte alla barn i skolan och det skulle ta längre tid än väntat innan alla svenska barn gick i skolan. År 1847 var endast hälften av de svenska skolpliktiga barnen inskrivna i skolan och endast hälften av dessa barn var närvarande vid inspektionstillfällena.

Föräldrarna och kyrkan var båda negativt inställda till den obligatoriska folkskolan. Barnens föräldrar behövde barnens arbetskraft och förväntade sig att de skulle arbeta på gården. Kyrkan, som tidigare hade stått för barnens undervisning, var också negativt inställda eftersom det hade varit deras uppgift att lära barnen.

De ämnen som ingick i folkskolans undervisning var vid denna tid läsning, skrivning, räkning, teckning, geografi, historia, kristendom och idrott.

Skolstarten började när man var mellan 5-9 års ålder, skolplikten var mellan 6 år till 14 års ålder. [8]

2.2 Hur barnarbetet såg ut i början av 1900-talet och hur det förändrades

För befolkningen som bodde på landsbygden och levde i det traditionella jordbrukssamhället var familjen väldigt viktig. Familjerna som ägnade sig åt jordbruk var oftast väldigt fattiga och arbetet var ofta en nödvändighet. Familjerna var oftast stora och bestod av flera barn. Barnen var väldigt viktiga eftersom de fyllde många funktioner i familjen och på gården, vilket de fostrades till att själva en dag kunna ta över.[9]

Jordbruksarbetet var det klart dominerande arbetet bland barn, dels för att de flesta bodde på landsbygden och för att familjerna var fattiga och i stort behov av barnens hjälp.

Barns arbete inom jordbruket ansågs som självklart inom familjen och i grunden sunt.

I början av 1900-talet var det vanligt med säsongsarbete för barnen, en fast anställning inom jordbruket var väldigt ovanligt. De vanligaste arbetsuppgifterna för barn under säsongsarbetet var rotfruktsskörtsel, skördearbete och vallgång. [10]

Målet var att bondsönerna en dag skulle ta över och bli husbonde på gården. Fram till 10-12 årsåldern var det fortfarande en del lek och anpassad frihet, för att sedan föras över till manssfären och bli lilldräng. Det var heller inte ovanligt att en del barn bröt upp från hemmet för att ta valltjänst på annan ort redan som tioåring, men det var främst barn från fattiga miljöer och de blev kortsiktigt utnyttjande. [11]

På 1940-talet arbetade barn på små och medelstora jordbruk 2,5 timmar per dag utöver skoltid.

1950 tog mekaniseringen och rationalisering allt större plats. Arbetsuppgifter som alltid funnits på gården försvann och andra kom till. Jordbruket inom familjen sågs fortfarande som viktigast och barnens arbete koncentrerades även till familjen. Barnen jobbade nu flera timmar per dag, trots att skolan tog allt mer tid. Barnen förväntades engagera sig hemma så att man slapp anställa människor, vilket inte var inom ekonomiskt räckhåll för fattiga familjer.

Vid denna tid började man även se ett trendbrott. Ökad skolplikt, jordbrukets mekanisering som fortsatt att driva undan barnens sysslor och ändrade värderingar från föräldrar bidrog till att jordbruksarbete för barn blev allt sällsyntare. När jordbruket rationaliserades resulterade det i att småbruken försvann och därmed också barnens arbetsuppgifter.

När skolan begärde ökad skolplikt så ökade barnens frånvaro. Frånvaron registrerades och uppmärksammade barnarbete i hemmen. I och med registreringarna och undersökningar från denna tid kan man bilda sig en uppfattning om hur mycket och med vad barnen arbetade med.

Det fanns ”Unga odlare”- klubbar under denna tid, en av dem var JUF. För de var sambandet mellan eget arbete och eget ansvar självklart, liksom stolheten och glädjen när man nått ett eget resultat. Deras syfte var att väcka intresse och sprida nya idéer för lantbruk till de unga. Då försäkrade sig JUF om att hålla kvar de unga på landsbygden och att ha fört ut ny kunskap.

Barnarbete hade inte tidigare diskuterats eller ifrågasatts eftersom det ansågs naturligt. I tidigt 1900-tal började barnarbete betraktas som ett problem och barndomen blev ett nytt begrepp. En mer begränsad barndom växte fram och attityderna till barnarbete förändrades. [12]

2.2.1 Jordbrukarnas ungdomsförbund

JUF är en förkortning av Jordbrukarnas ungdomsförbund och är en partipolitiskt och religiöst obunden förening. Förbundet bildades år 1918 men hade sin storhetstid under 1930-, 40- och 50-talen. År 1949 hade förbundet det bästa medlemstalet som var ca 40 000 medlemmar. Utflyttningen från landsbygden hade börjat och det var inte längre en självklarhet att barnen skulle gå i deras föräldrars fotspår. JUF ville väcka intresset för jordbruk hos de unga och aktivera de inom lantbruk, miljö och natur.[13]

JUF erbjöd även kurser, läger, tävlingar och gemensamma sammankomster.

För att förbereda ungdomarna på att själv ha ansvaret över ett landbruksföretag så fick de arrendera en bit mark från sina föräldrar, sköta marken efter konstens regler och göra en noga bokföring över vad som gjorts. Förhoppningsvis kunde det även leda till att odlingsåret slutade med vinst. JUF ansåg det var en bra förberedelse att ungdomarna fick driva en egen liten rörelse[14]

2.3 Avgörande förändringar som kom att spela roll för barnen under 1900-talet

Industrialiseringen kom att skaka om Sveriges befolkning under 1800-talet. Sverige började påverkas av den industriella revolutionen i England. Människornas vardag förändrades, likaså samhällena. [15]

Fenomenet urbanisering blev en viktig följd till industrialiseringen. Människor började flytta ifrån landsbygden ut till städerna. I städerna blommade industrierna ut och behovet av arbetskraft var stort, medan arbetet på jordbruken effektiviserades så att allt färre bönder kunde sköta om de stora områdena.

Under industrialiseringen förändrades familjen och föräldrar och barn fick nya roller. Nu var det inte längre föräldrarna som bestämde vilka tider man skulle arbeta, vad man skulle arbeta med och hur mycket man skulle arbeta, utan det var istället fabrikens ägare. Det var inte ovanligt att hela familjer jobbade på samma fabrik. Anledningen till att barnen arbetade på fabrikerna var för att ägarna utnyttjade billig arbetskraft. [16]

Barnen som arbetade inom industrin uppmärksammades och barnarbetet började betraktas som ett problem, det var då begreppet barnarbete kom till. [17]

Den stora omställningen inom familjen gjorde att föräldrarna förlorade mycket av sin auktoritet de haft tidigare och barnen började nu påverkas mer av sin omgivning.

Man bodde ofta väldigt trångt och det fanns många smittsamma sjukdomar.[18]

1900-talet skulle medföra ännu mer förändringar i människors liv än vad det gjort tidigare. Med industrialiseringen medförde även den tekniska utvecklingen som ökade välfärden för många.

Det resulterade i att människor fick bättre livsvillkor och bättre bostäder än tidigare. Människor började också kämpa sig till fler sociala rättigheter, även för barnen.

Ellen Key var författare och pedagog, hon var kritisk mot dåtidens syn på barn. År 1900 gav hon ut boken ”Barnens århundrande”, vilket var en samling av idéer hur man kunde förbättra barnens levnadsvillkor och deras förutsättningar i livet. Hon påstod att livsvillkoren måste förbättras för att barnens potential skulle utvecklas.

Ellen Key fick både kritik och beröm över sina idéer i boken, men hon bidrog till ett förändrat synsätt på familjen och barnen.

Fler som förändrade synsättet var makarna Alva och Gunnar Myrdahl. De fick stor betydelse för utvecklingen i Sverige under 1900-talet och de hade båda många idéer kring familjepolitiken och samhällets sociala utveckling.

Under 1900-talet genomfördes en rad reformer som förbättrade livsvillkoren för både familjerna och barnen. Med hjälp av Alva och Gunnar Myrdahl som förespråkade reformerna, byggde man ut barnomsorgen, införde föräldraförsäkring och satsade stort på skola och fritid för barn och ungdomar.

Den socialdemokratiska samhällsidén är begreppet folkhemmet. Det formade stora delar av Sverige under första hälften av 1900-talet och syftet med folkhemmet var att man skulle skapa ett samhälle där hela befolkningen kände sig som hemma. Staten skulle se till att folket fick vad de behövde.

Samhällsförändringarna som började komma under 1900-talet gav barnen mer plats i samhället. Föräldrarnas auktoritet och de gamla traditionerna styrde inte barnen längre. Barnen var viktigare än någonsin och det demokratiska perspektivet gjorde att barnen fick något att säga till om.

Barnen och ungdomarna fick en helt annan frihet än vad de haft tidigare, vilket gjorde att de nu hade större möjligheter att leva på ett mer upproriskt sätt. Samhällets skyddsnät gjorde det också möjligt för barnen att ifrågasätta de vuxna och deras värderingar, vilket tidigare var förbjudet.

Under 1940- och 50-talet blev ungdomarna mer och mer synliga. Ungdomarna hade utvecklats till att bli en mer betydelsefull grupp i samhället och barndomen hade förlängts några år. Barnen behövde inte längre ta samma ansvar som en vuxen. [19]

2.3.1 Alva och Gunnar Myrdahl

Makarna Alva och Gunnar Myrdahl fick mycket stor betydelse för Sveriges utveckling under 1900-talet. Paret var aktiva och hade många idéer angående socialdemokratin, familjepolitiken och samhällets sociala utveckling, inte minst barnen.[20]

År 1929 fick paret möjligheten att åka till USA som Rockefellerstipendiater. Alva Myrdahl fick då tillfälle att fördjupa sig i sina studier som var psykologi, pedagogik och sociologi, hon fick även en speciell chans att få mer kunskap om barnpedagogik. När de väl kom till USA och såg de stora sociala och ekonomiska klyftorna landet hade, ledde det till att deras intresse för politik ökade. [21]

År 1934 gav de tillsammans ut boken ”Kris i befolkningsfrågan”, där syftet var att lyfta fram att befolkningstillväxten gick nedåt och att en aktiv befolkningspolitik skulle behövas för att utveckla den svenska välfärden. Befolkningspolitikens syfte var inte att fattiga familjer skulle börja producera mer barn, utan mer att förmå flertalet att föda t.ex. 3 barn.

Tvångssterilisering för människor med utvecklingsstörning var vid denna tid vanligt förekommande i flera europeiska länder och makarna Myrdahl var positivt inställda till detta. De ansåg att det var ett steg i rätt riktning till ett perfekt samhälle med perfekta medborgare.

För att få det perfekta samhället och medborgare så tyckte paret Myrdahl att barnen skulle ha en så god start i livet som möjligt. Barn med goda uppväxtvillkor hade större möjligheter att utvecklas till goda samhällsmedborgare. Barnen var vår framtid och därför ansåg paret att ansvaret mellan föräldrarna och samhället var viktiga och skulle delas för barnens fostran.

För att förbättra barnens uppväxt förespråkade de en hel del reformer inom familjeområdet. Det var allmänt barnbidrag, utbyggd barnomsorg, mer genomtänkt bostadsbyggande och inrättande av mödravård – och barnavårdscentraler.

Alva och Gunnar Myrdahl bidrog till samhällsförändringar och barnen blev sedan viktigare än någonsin. [22]

2.3.2 Ellen Key

Ellen Key var en svensk författare, pedagog, kvinnosaksideolog och förkämpe för barnens plats i samhället. Hon hade en liberal grundsyn och kämpade för yttrandefrihet och individens rätt, inte minst för barnen.

Ellen Keys idéer har i hög grad påverkat den pedagogiska debatten. Hon ansåg att skolan likformade barnen och ville därför ha en undervisning där barnet står i centrum och där man utgår från individens personlighet och behov.

År 1900 gav Ellen ut boken ”Barnens århundrade” som var kritiskt skriven mot dåtidens syn på barn. Hon var emot den traditionella åldersindelningen och tycker att skolan ställer för låga krav på vissa barn. I boken har hon gjort en samling av idéer om hur man kunde förbättra barns livsvillkor och förutsättningar i livet.

Ellen Key hade fem grundidéer kring barn och familj, de handlade om att barnens livsvillkor måste förbättras för att möjliggöra deras utveckling, att barn ska få utvecklas fritt och att skolan inte ska omforma eleverna, att rösträtt för kvinnor skulle vara ett viktigt steg om ett mjukare samhälle, att barnarbete och barnaga är de två värsta missförhållanden som dåtidens barn fick utstå och att de måste förbjudas och att den stränga kristendomen och skolpedagogiken utgör hinder i barns utveckling.

Alla hennes tankar och idéer var vid denna tid mycket radikala och moderna och hon fick utstå mycket kritik. Men hon fick även beröm och medhåll från andra människor som höll med om att hon hade rätt.

Även fast hon fick en hel del kritik för hennes tankar så fick de stor betydelse för debatten kring barn och skola. Hennes tankar bidrog också till den fortsatta utvecklingen av ett socialt omhändertagande samhälle där barnen spelade roll och fick ta mycket plats. [23]

2.4 Hur barnen påverkades i det industriella samhället

Industrialiseringen som kom till Sverige under 1800-talet förändrade mycket i många familjer. Från att familjen arbetat tillsammans på gården och haft egna sysslor, stod man nu i en fabrik och ägaren sa vad man skulle göra. Det var vanligt att barnen jobbade på samma fabriker som sina föräldrar.

Även fast industrialiseringen förde mycket positivt med sig så fanns det vissa barn som hamnade i skymundan. Industriarbetarnas barn roade sig med att hänga på gator och torg och ställa till med rackartyg när deras föräldrar arbetade. Inte för att de var kriminella eller inte var uppfostrade, utan för att deras nyvunna frihet gjorde att de fick större möjligheter att leva ut sin barndom och sin tonårstid på ett mer upproriskt sätt än tidigare.

Det var viktigt för samhället att fostra goda samhällsmedborgare, därför blev busiga arbetarbarn över- och medelklassens angelägenhet. Det var för att man inte ville att buset skulle smitta av sig på deras egna barn. För att åtgärda problemet med busiga barn i staden inrättade man en rad institutioner som skulle passa och fostra barnen och ungdomarna.[24]

En av de som hamnade på en uppfostringsanstalt var pojken Karl Hilding Hulth.

Karl Hilding Hulth föddes i Malmö 1 april 1902. Hans föräldrar hette Martin och Sofia Hulth och var gifta. Tillsammans hade de 8 barn mellan åldrarna 17-2 år, varav en av sönerna som var 11 år var omhändertagen av Barnavårdsnämnden. Karl var näst äldst bland syskonen. Karls pappa arbetade som arbetare och även Karl hade arbetat hos olika arbetsutgivare i staden, senast hos aktiebolaget Bleckvarufabriken.

Familjen bodde på Sofielundsvägen 4 i Malmö i en liten lägenhet med ett rum och kök. De hade det relativt gott ställt och de erhöll bröd och bränsle från allmänna fattigvården.

Karl blev inskriven på en av Malmös stads Folkskolor den 29 maj 1909. Den 9 juni 1916 fick han sina betyg för årskurs 4. I fem ämnen hade han icke fullt godkänt, i sju ämnen var han godkänd och i uppförande, flit och slöjd var han berömligt godkänd.

Han var konfirmerad och hade godkänd kristendomskunskap, han var även kyrkoskriven hos sina fattiga föräldrar.

Två år senare, den 6 februari 1918, anmälde arbetaren Oskar Persson-Fors att han under fredagen den 1 februari frånstulits 2 släta guldringar värda 8 kr styck, 2 stycken besparingsringar värda 1 kr styck, samt en ny börs värd 3 kr och 50 öre. Allt hade förvarats i en i en olåst byrålåda i hans låsta bostad på Sofielundsvägen 4. Den som blev skäligen misstänkt var ynglingen Karl Hilding Hulth.

Karl anklagades för tjuvnadsbrott och blev skickad till Statens uppfostringsanstalt å Bona. [25]

För alla barn, inklusive Karl, blev det en stor omställning i och med urbaniseringen in i städerna. Barnen träffade andra barn, bytte idéer och tankar, testade nya saker och det var mycket ovant. Industrialiseringen ledde mot ett modernare samhälle och förändringarna var stora. Med samhällets skyddsnät var det inte längre lika farligt om man råkade hamna i klistret, för det var alltid någon som tog hand om dig.[26]

2.4.1 Uppfostringsanstalten å Bona

Bona är en småort och ligger i Västra Ny socken i Motala kommun, Östergötland. Från början var Bona ett frälsehemman men köptes år 1775 av Godegårds bruks ägare Jean Abraham Grill. Han döpte om platsen till ”Bona bruk” där han hade ett stångjärnsbruk. Bruket drevs av familjemedlemmar i släkten Grill fram till år 1886. Det var inte förrän år 1902 som staten köpte bruket och gjorde det till Statens uppfostringsanstalt för ynglingar. Uppfostringsanstalten tog endast emot pojkar, varav Karl Hilding Hulth var en av dem. Staten drev anläggningen mellan åren 1905-1948.

3 Diskussion

Många av dagens barn i Sverige har de flesta förutsättningar, möjligheter och rättigheter för att lyckas i livet. Barnen är viktiga för vår framtid och har en bra plats i samhället.

Men så har fallet inte alltid varit och det är något man inte tänker på så ofta. För bara 100 år sedan var barnens situation annorlunda.

Barnarbete var vanligt förekommande och jag kan inte riktigt förstå hur naturligt det ansågs vara. Även fast man som barn hjälper till hemma då och då med olika småsysslor så var dåtidens arbete helt annorlunda. Det var tunga sysslor som barnen var tvungna att göra dagligen.

Det som också förvånar mig är hur små barnen var i åldrarna när deras föräldrar krävde deras hjälp på gården. Barnen kunde varken läsa eller skriva, men skördearbete och vallgång klarade de. Barnarbetet ansågs viktigare än den obligatoriska skolgången, vilket jag tror beror på att skolan var så pass ny och att föräldrarna inte riktigt förstod innebörden av den eftersom barn alltid hade varit arbetskraft på gården i alla tider.

Med hjälp av närvaron som togs på skolorna, makarna Myrdahl och Ellen Key så förbättrades barnens situation avsevärt. Närvaron gjorde så att de ansvariga på skolan märkte att barnen var borta mycket och inte prioriterade skolan, vilket jag tror var föräldrarnas fel, så uppmärksammades barnarbetet på ett annat sätt än vad det gjort förut.

Jag kan tycka att det är lite märkligt att barnarbetet helt plötsligt togs på allvar då det varit naturligt i vissa familjer runt om i Sverige länge och inte var någon större nyhet. Men kanske märkte man inte förens då att barnen arbetade väldigt mycket och att deras sysslor kanske inte var så bra och lärande om man trodde. Dock tycker jag att det är bra att skolan uppmärksammade barnens frånvaro och såg det som allvarligt, eftersom det resulterade i att det startades en diskussion om barnarbete.

Makarna Myrdahl och Ellen Key hade jag inte hört talas om innan, men de har vi mycket att tacka för idag. Det krävs inte mycket för att starta en debatt mot något man inte är ense om, men att gå in med engagemang och förändra samhället är svårare. De skrev böcker, de kritiserades, de fick människor att tänka om och kanske det viktigaste, de satte barnen i centrum.

Att industrialiseringen kom att förändra mycket i det svenska samhället visste jag sedan tidigare, men att barnen påverkades av det både negativt och positivt visste jag däremot inte.

För det mesta lyfts inte barn fram i stora sammanhang som krig, konflikter, naturkatastrofer eller historiska händelser. Det är de vuxna som får berätta, beskriva sina känslor och får huvudrollen. Att just gå in djupare på det området inom industrialiseringen tyckte jag var intressant. Att industrialiseringen även hade baksidor av det nya och moderna.

Industrialiseringen resulterade i många jobb och att folk flyttade in i städerna. Detta var barnen mycket ovana vid eftersom de flesta bott med sin familj ute på landsbygden. Från att ha spenderat tid med sina föräldrar nästan hela dagarna på gården levde nu barnen i mörka kyffen på gatorna med många andra vuxna och barn. De barn som inte arbetade tillsammans med sina föräldrar på industrierna lekte med de andra barnen på gården och hade helt plötsligt en frihet. Många barn var inte vana med detta och levde ut sin frihet på olika sätt.

Karl Hilding Hulth, som jag forskade om på landsarkivet i Vadstena, var ett av de barnen. Men för att åtgärda problemet med busiga barn i staden inrättade man en rad institutioner som skulle passa och fostra barnen och ungdomarna. Det var också under den här tiden som politiker och makthavarare började engagera sig i barns och ungdomars fritid. Skolan blev viktig och barnens rättigheter och plats i samhället började formas.

Detta arbete har lärt mig många nya saker om min egen och andra svenska barns väg till rättigheter, frihet och rättvisa. Det har varit en kamp och det tog tid, men nu står vi här idag och den mesta av vår uppmärksamhet riktas mot våra barn. Idag ses barn som vår framtid på ett annat sätt än tidigare och vi värnar om utbildning för att de ska komma så långt i livet som möjligt och lära sig mycket.

Jag tror att det är både viktigt och intressant att sprida dessa kunskaper om barnens historia i Sverige för elever i skolan. Dels för att få en bild av hur sina släktingar levde förr och hur det förändrats över tiden, men också för att förstå hur andra länder som fortfarande använder sig av barnarbete har det. Att detta fortfarande sker 2014 och hur vi kan motverka det.

4 Referenslista

Till alla källor som står i referenslistan ska det finnas en hänvisning i rapportens text (läs mer om detta i Informationshäfte 2). Vill du ge ytterligare förslag på källor, som du själv inte använt, men som du vill rekommendera att läsa bör dessa få en egen rubrik, till exempel Lästips.

Tryckta källor

Landsarkivet Vadstena, Statens uppfostringsanstalt å Bona 1918

Bok ”Svagårens barn” skriven av Ulf Högberg.

Elektroniska källor

http://gleerups.se.preview.citynetwork.se/wp-content/uploads/2011/11/BLVkap2.pdf

https://www.ne.se/rep/jordbruk-barnarbete

http://sv.wikipedia.org/wiki/Alva_Myrdal

http://juf.se/?page_id=153

http://www.historia2.se/historia123/?p=704

http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/niva3/3-1-1.phtml?userid=0

Övriga källor

[1] http://gleerups.se.preview.citynetwork.se/wp-content/uploads/2011/11/BLVkap2.pdf 2014.04.28

[2] http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/niva3/3-1-1.phtml?userid=0 2014.04.28

[3] http://gleerups.se.preview.citynetwork.se/wp-content/uploads/2011/11/BLVkap2.pdf 2014.04.28

[4] https://www.ne.se/rep/jordbruk-barnarbete 2014.04.29

[5] http://gleerups.se.preview.citynetwork.se/wp-content/uploads/2011/11/BLVkap2.pdf 2014.04.29

[6] http://gleerups.se.preview.citynetwork.se/wp-content/uploads/2011/11/BLVkap2.pdf 2014.04.30

[7] https://www.ne.se/rep/jordbruk-barnarbete 2014.05.02

[8] http://gleerups.se.preview.citynetwork.se/wp-content/uploads/2011/11/BLVkap2.pdf 2014.05.02

[9] https://www.ne.se/rep/jordbruk-barnarbete 2014.05.02

[10] ibd

[11] ibd

[12] https://www.ne.se/rep/jordbruk-barnarbete 2014.05.02

[13] http://juf.se/?page_id=153 2014.05.04

[14] https://www.ne.se/rep/jordbruk-barnarbete 2014.05.05

[15] http://www.historia2.se/historia123/?p=704 2014.05.05

[16] http://gleerups.se.preview.citynetwork.se/wp-content/uploads/2011/11/BLVkap2.pdf 2014.05.05

[17] https://www.ne.se/rep/jordbruk-barnarbete 2014.05.07

[18] http://gleerups.se.preview.citynetwork.se/wp-content/uploads/2011/11/BLVkap2.pdf 2014.05.07

[19] ibd

[20] ibd

[21] http://sv.wikipedia.org/wiki/Alva_Myrdal 2014.05.07

[22]http://gleerups.se.preview.citynetwork.se/wp-content/uploads/2011/11/BLVkap2.pdf 2014.05.07

[23] http://gleerups.se.preview.citynetwork.se/wp-content/uploads/2011/11/BLVkap2.pdf 2014.05.10

[24] http://gleerups.se.preview.citynetwork.se/wp-content/uploads/2011/11/BLVkap2.pdf 2014.05.11

[25] Landsarkivet Vadstena, Statens uppfostringsanstalt å Bona 1918 2014.05.11

[26] http://gleerups.se.preview.citynetwork.se/wp-content/uploads/2011/11/BLVkap2.pdf 2014.05.11

×

Sök efter personer, platser och saker!

×

Välj plats




Välj ålder