Släktforskning - Yrken inom min släkt

Historiaarbete Platengymnasiet 2014

Släktforskning

Yrken inom min släkt

Författare: Markus Andersson-Yngve

Klass: SA12A

Handledare: Camilla Prütz

Sammanfattningen
Syftet med där här arbetet var att ta reda på vad personer i min släkt hade för yrken och ta reda på varför de jobbade där. Jag intervjuade min gammelfarmor för att få reda på fakta om personer i min släkt. Efter det letade jag rätt på fakta på internetsidor om vilka orsaker det kan finnas till deras val av yrken och vilka konsekvenser deras val av yrken fick. Men också om varför kvinnor i Sverige inte är pigor längre. Resultatet jag fick fram var att industraliseringen hade stor betydelse i deras val av yrken och det gjorde att mina släktningar fick flytta in till staden för att arbeta.

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Bakgrund

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med det här arbetet är att få reda på vad min släkt arbetade med förr i tiden och ta reda på varför de jobbade där

1.2.1 Vilka yrken hade de i släkten?

1.2.2 Vilka orsaker kan det finnas till att de valde det yrket dem gjorde?

1.2.3 Fick deras val av arbete några konsekvenser?

1.2.4 Vad är orsaken till att kvinnor inte längre är pigor?

1.3 Material och metod

2 Resultat

3 Diskussion

4 Referenslista

Obs!Var god och läs igenom. Den här sidan i rapportmallen innehållermånga bra tips.

 

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Jag har frågat min gammelfarmor om vad min släkt jobbade med förr i tiden och fått fram en del intressanta saker. Man kan se likheter och skillnader mellan de olika arbetena men man kan också se en del kopplingar om varför de arbetade med det dem gjorde.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med det här arbetet är att få reda på vad min släkt arbetade med förr i tiden och ta reda på varför de jobbade där.

1.2.1 Vilka yrken hade de i släkten?

1.2.2 Vilka orsaker kan det finnas till att de valde det yrket dem gjorde?

1.2.3 Fick deras val av arbete några konsekvenser?

1.2.4 Vad är orsaken till att kvinnor inte längre är pigor?

 

1.3 Material och metod

Material jag har använt mig av till det här arbetet är internetsidor och jag har också intervjuat min gammelfarmor. Jag har också efter att jag pratat med min gammelfarmor kollat på riksarkivet.se efter personer i min släkt men inte hittat något. Jag tyckte det tog för lång tid att kolla igenom allt och kände att jag inte kom igång med skrivandet så jag tog det jag hade fått av gammelfarmor och satte igång och jobba. Med faktan jag hade fått av gammelfarmor bestämde jag mig för att rikta in mig på yrken personer i min släkt har haft och det är där internetsidorna kommer in. Jag var tvungen att söka på internet för att leta efter fakta så jag kunde svara på mina frågor som finns i frågeställningen. Faktan jag hittade läste jag och satte sedan igång med att skriva.

2 Resultat

1.2.1 I min släkt jobbade de flesta förr i tiden runt år 1930 som verkstadsarbetare. Jag intervjuade min gammelfarmor och av hennes sex syskon jobbade fyra stycken som verkstadsarbetare. Det fanns också en av mina gammelfarmors syskon som slutade jobba i verkstaden och blev militär. Min gammelfarmor fick själv tre stycken barn och av dem jobbade alla som verkstadsarbetare. Dem som inte jobbade inom verkstaden i min släkt var kvinnor. Kvinnorna i min släkt förr i tiden jobbade som pigor. Gammelfarmors pappa Erik Jakobsson jobbade på en ladugård. Så efter honom var det inte riktig någon som jobbade på en ladugård förutom morfar som körde traktor ett tag innan han började jobba i verkstaden.

Namn	Född	Yrke	Övrigt
Erik Jakobsson	mellan 1870-1880	Ladugård	Fick sju barn med Agnes Jakobsson
Agnes Jakobsson	Ungefär 1880	Bondpiga	Fick sju barn med Erik Jakobsson
Birger Jakobsson	1918	Verkstadsarbetare	Son till Erik och Agnes.
Ingegärd Jakobsson	1920	Piga	Född i Kristberg Heter nu Yngve i efternamn.Dotter till Erik och Agnes.
Britta Jakobsson	1921	Piga? Fabrik?	Flytta till Borås. Dotter till Erik och Agnes.
Mary Jakobsson	1923	Piga	Dotter till Erik och Agnes.
Kalle Jakobsson	1925	Verkstadsarbetare	Son till Erik och Agnes.
Sven Jakobsson	1928	Verkstadsarbetare och militär	Flytta till Gotland. Son till Erik och Agnes
Lennart Jakobsson	1935	Verkstadsarbetare	Son till Erik och Agnes.
Ove Yngve	1939	Verkstadsarbetare	Son till Ingegärd
Kurt Yngve	1941	Verkstadsarbetare, Jordbruksarbetare och vaktmästare	Son till Ingegärd
Leif Yngve	1945	Verkstadsarbetare	Son till Ingegärd

[1]

1.2.2 Under 1900-talet jobbade de flesta i min släkt som verkstadsarbetare. Fyra av min gammelfarmors sex syskon jobbade som verkstadsarbetare. De fyra var Birger, Kalle, Sven och Lennart. Gammelfarmor fick själv tre barn som heter Ove, Kurt och Leif och de jobbade alla tre som verkstadsarbetare. Min gammelfarmor Ingegärds pappa jobbade på en ladugård och Ingegärds man Evert hade en pappa som var militär. Sven som är en av Ingegärds syskon blev också militär efter att han jobbat några år som verkstadsarbetare. [2]

Anledningen till att dem flesta i min släkt under 1900-talet jobbade som verkstadsarbetare kan vara industraliseringen. Industraliseringen är när ett jordbrukssamhälle övergår till ett industrisamhälle. Det var under den senare delen av 1700-talet som som industraliseringen växte fram i Storbritannien. Allt började med att fler bönder blev arbetslösa och flyttade då till Städerna. Man kan kalla det urbanisering när folk flyttar från landet in till städerna. Industraliseringen i Storbritannien kunde fortsätta växa tack vare att landet hade rika naturtillgångar i form av kol och järnmalm. Att jobba i en fabrik har många fördelar. En fördel är att det är lättare att effektivisera arbetsprocessen. Det medför att tempot i arbetet höjs och produktionen ökar. Kommunikationer som järnvägar gjorde att industraliseringen kunde utvecklas. Flera stater och företag började investera i järnvägar och industraliseringen spreds då i Europa och i Nordamerika. Det var nu som järn och metallindustrin gjorde stora förändringar med hjälp av nya och förbättrade processer. Det var samtidigt som det stora industristäder växte fram.

Under senare delen av 1800-talet kom industraliseringen till Sverige. Eftersom det finns mycket trä i Norrland så vart träindustrin i Norrland tillsammans med den mekaniska industrin viktig för industraliseringen i Sverige. Den mekaniska industrin grundade sig på svenska uppfinningar. [3]

Ångmaskinerna hade också stor betydelse i Sveriges industralisering. Nu kunde man bygga industrier överallt istället för vid vattnet och man behövde inte ta hänsyn till årstiderna. Järnvägsnätet i Sverige som byggdes under andra halvan av 1800-talet gjorde att industrin kunde växa mer och det gynnade den svenska industraliseringen.[4]

Verkstadsindustrin för maskintillverkning kunde växa fram tack vare järnvägsnätet. Maskintillverkningen utvecklades på 1870-talet i Huskvarna, Eskilstuna och Motala som är gamla verkstadsorter. [5]

Ett av Sveriges äldsta verkstadsföretag är Motala Verkstad som grundades år 1822 av Baltzar Von Platen. Baltzar Von Platen grundade Motala Verkstad för att tillverka järndelar, verktyg, slussar och broar som behövdes under byggandet av Göta Kanal. Motala Verkstad blev också känt internationellt. Det vart man under Otto Edvard Carlsunds ledarskap åren 1843-1870. Flera utmärkelser fick Motala Verkstad under Ottos tid och man prisades också på världsutställningar.[6]

1.2.3 Några konsekvenser dem i släkten fick kan vara att de var tvungna att flytta in till stan eftersom de blev verkstadsarbetare. Sven som blev militär kanske var tvungen att flytta till Gotland bara för att han valde att bli militär.[7] Gotland hade förr i tiden något som hette Gotlands militär kommando som fanns mellan åren 1942-2000.[8] Evert som var Ingegärds man hade en pappa som var militär och bara för att han var militär så fick han namnet Yngve som vi heter än idag. Det kan man också säga är en konsekvens man fick av valet till yrke man gjorde. Ingegärds syster Britta flyttade till Borås och jobbade nog i en fabrik där. Hon kanske flyttade till Borås för att få jobba i en fabrik.[9] Fabrikerna förr i tiden sökte billig arbetskraft och det gjorde att kvinnor vart mer efterfrågade.[10]

1.2.4 Ungefär 140 000 pigor fanns det vid sekelskiftet år 1900. Men efter det sjönk antalet snabbt. Att antalet sjönk snabbt kan bero på industraliseringen. Fabrikerna sökte billig arbetskraft och kvinnorna var perfekta. Pigor var de flesta kvinnor mest förr för att lära sig om hushållet. Som pigor fick man laga mat, ta hand om hemmet och man kunde samtidigt söka efter en partner. Man tjänade också pengar och det gjorde att man kunde förbereda sig för sitt egna hushåll. Allt fler pigor emigrerade också till Amerika i slutet på 1800-talet. Pigorna i Sverige var populära borta i Amerika där de var kända för att jobba hårt och vara plikttrogna.[11] Men år 1926 i Sverige försvann tjänstehjonsstadgan. Det är en lag som reglerade förhållandet mellan husbonden och den anställda ute på landsbygden. Man hade till och med från den 1 oktober år 1858 rätt att bestraffa sina anställda. Men år 1944 kom en ny lag som hette hembiträdeslagen.[12] Det är en lag som reglerade hembiträdernas arbetsvillkor.[13] Men år 1971 följdes hembiträdeslagen av lagen om husligt arbete.[14] Lagen om husligt arbete trädde i kraft den 1 juli år 1971. Den lagen reglerar bland annat arbetstiderna.[15]

3 Diskussion

Jag är nöjd över resultaten jag har fått fram i mitt arbete. Syftet och frågeställningarna tycker jag att jag svarat bra på. Mina frågor i frågeställningen har jag fått fram bra svar till. T.ex till fråga 1.2.2 om vilka orsaker det kan finnas har jag fått fram mycket om industraliseringen som är en stor orsak till varför många i min släkt var verkstadsarbetare. Fabriker byggdes inne i städerna och folk flyttade in till staden för att arbeta. Syftet med det här arbetet var att ta reda på vad personer i min släkt hade för yrken och ta reda på varför de jobbade där och det tycker jag att jag har lyckats med. Helst skulle jag vilja komma längre bak i tiden men det tog för lång tid att leta rätt på personerna i min släkt på riksarkivet.se. Men varför de hade det yrket de hade har jag fått fram bra fakta till. Frågan om vilka konsekvenser deras val av arbeten fick var lite svår att svara på. Men jag sökte fakta och fick fram lite som t.ex om att de var tvungna att flytta till staden för att jobba i fabrikerna och att Gotland hade något som hette Gotlands militär kommando och det var kanske därför Sven som var militär flyttade till Gotland och bodde där. Sista frågan som jag hade var vad orsaken till att kvinnor inte längre är pigor kunde vara. Den frågan hade också med industraliseringen att göra då fabriker sökte efter billig arbetskraft. I framtiden kan jag eller någon i min släkt använda det här arbetet om de vill släktforska. I resultatet har jag fått fram vad mina släktningar jobbade med så man kan se att under 1900-talet var verkstadsarbetare ett yrke som många verkade arbeta med. Resulatet jag har fått fram kan andra som är intresserade av att se vad folk jobbade med under 1900-talet också kolla på och kanske jämföra med vad personer i deras släkt eller län arbetade med under 1900-talet.

4 Referenslista

Elektroniska källor

www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen# (V.18-20)

www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa.1800-talet/sverige-under1800-talet# (V.19-20)

www.historia2.se/historia123/?p=704 (V.19-20)

www.motalaverkstad.se/var-historia (V.19-20)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gotlands.milit%c3%A4rkommando (V.19-20)

www.popularhistoria.se/artiklar/pigornas-slit/ (V.19-20 och 25/5-2014)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Legostadgan (25/5-2014)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hembitr%C3%A4deslagen (25/5-2014)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lag_om_husligt_arbete (25/5-2014)

Övriga källor

Gammelfarmor Ingegärd Yngve

 

[1] Gammelfarmor Ingegärd Yngve

[2] Gammelfarmor Ingegärd Yngve

[3] www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen#

[4] www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa.1800-talet/sverige-under1800-talet#

[5] www.historia2.se/historia123/?p=704

[6] www.motalaverkstad.se/var-historia

[7] Gammelfarmor Ingegärd Yngve

[8] http://sv.wikipedia.org/wiki/Gotlands.milit%c3%A4rkommando

[9] Gammelfarmor Ingegärd Yngve

[10] www.popularhistoria.se/artiklar/pigornas-slit/

[11] http://www.popularhistoria.se/artiklar/pigornas-slit/

[12] http://sv.wikipedia.org/wiki/Legostadgan

[13] http://sv.wikipedia.org/wiki/Hembitr%C3%A4deslagen

[14] http://sv.wikipedia.org/wiki/Legostadgan

[15] http://sv.wikipedia.org/wiki/Lag_om_husligt_arbete